Alla människor, oavsett egen betalningsförmåga och oavsett medborgarskap, ska ha rätt till en god hälso- och sjukvård. Endast genom en sjukvårdsmodell som bygger på öppenhet och demokratisk styrning och med en solidarisk skattefinansiering kan detta garanteras. Detta är en uppfattning som delas av de allra flesta.
Under de år (2007-2014) som den borgerliga alliansen styrde inom Hälso-och sjukvården här i Uppsala län fördes en politik med utgångspunkten att verksamheter i privat regi var bättre än i offentlig regi. Att privatisera och skapa marknader för vård stod i centrum. Inom primärvården infördes obligatoriskt vårdval och vårdval infördes även på flera områden inom specialistvården

Vänsterpartiet har alltid tagit bestämt avstånd från detta. Inom vården måste behoven styra. De med störst behov måste sättas först när det gäller att få behandling. Det får inte vara så att de som ”ropar högst” går före de med svårare sjukdomar men som inte ropar, eller av olika skäl saknar förmåga att ropa. Ingen patient ska heller behöva lista sig eller välja vårdgivare för att få sin vård.

Det är viktigt att slå vakt om den prioriteringsordning som riksdagen fastställt och som idag vägleder hälso- och sjukvården. Akut sjuka och de med störst behov måste alltid komma först, men sedan kommer det rehabiliterande och förebyggande arbetet. När resurserna inte räcker till måste de prioriteringar som görs vara öppna och grunda sig på medicinsk kunskap och på prioriteringsordningen. 

Beslut om resursfördelning måste i högre grad grundas på kunskap om de behov som finns inom olika patient- och sjukdomsgrupper. Bättre metoder för att bedöma effekterna av olika behandlingsmetoder behöver utvecklas. Inom Socialstyrelsen pågår sedan några år ett arbete med att ta fram nationella riktlinjer för olika sjukdoms- och diagnosgrupper. Dessa riktlinjer är viktiga kunskapsunderlag. 

När offentliga verksamheter läggs ut på privata aktörer riskeras den demokratiska insynen och styrningen, och de anställda riskerar sämre och otryggare anställningsförhållanden. Det finns inga studier eller erfarenheter som visar på att privata inslag ökar vare sig kvaliteten eller kostnadseffektiviteten i vården. Tvärtom riskerar kvalitets- och utvecklingsarbetet att avstanna och kostnaderna tenderar att öka. När verksamheterna delas upp på flera vårdgivare blir det svårare att klara forskningens och utbildningens krav på underlag och praktikplatser.

Privatisering av offentlig verksamhet är inte hållbara lösningar vare sig ur ekonomiskt eller demokratiskt perspektiv. Upphandlingar kan ibland vara nödvändiga men splittras verksamheter så blir det svårare att styra utveckling och att följa upp kvalitet och ekonomi. Även kost, städ och service är integrerade delar av vården och bör drivas i egen regi. Oftast är det lägsta anbud som vinner en upphandling. Privata aktörer kan lämna låga anbud bland annat genom att ha färre anställda och sämre löne- och anställningsvillkor. Visserligen måste offentligt anställda, vid en verksamhetsövergång, erbjudas anställning hos entreprenören men är bara garanterade att behålla sina tidigare anställningsvillkor under ett år. När kontraktstiden går ut och ny upphandling ska göras riskerar de att en ny privat aktör vinner upphandlingen. Vänsterpartiet kräver att vid upphandling av verksamheter ska krav på kollektivavtal eller avtalsliknande förhållanden ställas och att följsamhet till mänskliga rättigheter och förbud mot barnarbete ska finnas med som krav. Kraven ska också gälla för underentreprenörer.

Genom borgerlighetens så kallade vårdvalssystem behöver inte ens en upphandling ske. Det är fri etablering för alla som uppnår vissa kriterier, regionen tvingas skriva avtal och betala. Därmed finns ingen kontroll över var vårdgivare behövs eller hur många. Den ”fria marknaden” ska råda och därmed blir vinstintressena det som styr etableringen, inte vårdbehoven. För Vänsterpartiet är det självklart att de folkvalda ska bestämma hur och var resurserna ska användas utifrån vårdbehov och vårdprioriteringar.

Vänsterpartiet vill:

• Slå vakt om den öppna, demokratiska och solidariskt skattefinansierade sjukvården.
• Vårdbehoven ska styra – sjukvården är ingen marknad.
• Att Region Uppsala fortsätter och utvecklar arbetet med att ta fram program för olika sjukdoms- och diagnosgrupper.
• Att de prioriteringar som görs i vården ska synliggöras och grundas på kunskap och gällande prioriteringsordning.
• Avvisa privatiseringar av verksamheter och att det som är viktigt för vården görs i egen regi.
• Så fort som möjligt avveckla det borgerliga vårdvalssystemet med fri etablering.
• Att när upphandling av verksamheter sker ska krav på kollektivavtal eller avtalsliknande förhållanden ställas samt krav på samma meddelarfrihet som i offentlig verksamhet.

Uppdaterades: 27 aug 2018