• Hem
  • En aktiv klimat...
sida

En aktiv klimatpolitik 
kräver stärkt kollektivtrafik

Den globala uppvärmningen pågår alltjämt, och vi är på väg mot en uppvärmning på mellan 3 och 5 grader. Efter coronapandemin kan vi se att Region Uppsala ökat sina klimatutsläpp, när de istället borde ha minskat med 17 procent årligen.

Planeten struntar i varför vi släpper ut växthusgaser. Det enda som är viktigt är att vi faktiskt minskar våra utsläpp radikalt. Vi måste behandla klimatkrisen som den kris den faktiskt är, och utlysa klimatnödläge.

Koldioxidbudget
Med begränsade resurser följer behovet av hushållning och budgetering. Region Uppsala måste därför lägga en årlig koldioxidbudget som grund för ett strukturerat och transparent klimatarbete.

Vår handfallenhet innebär inte bara att kommande generationer får ännu mer att städa upp efter oss – ekonomiskt blir det också dyrare ju längre vi väntar med att göra det vi alla vet att vi måste. I många städer världen över har man utlyst ett klimatnödläge, och för en tid sedan blev Storbritannien först med att låta parlamentet göra detsamma. G7-länderna har nyligen upprepat behovet av att den globala temperaturökningen måste hållas under 1,5 grader, och de senaste åren har stora delar av näringslivet förstått vidden av klimatförändringarna och inlett ett mycket aktivt klimatarbete. 1,5-gradersmålet bedöms av klimatforskare som nödvändigt, och det är dags för Region Uppsala att ta sitt ansvar.

Nysatsning på kollektivtrafik

Under coronapandemin avrådde vi folk från att resa kollektivt. Detta har gjort att många valt att resa med bil istället, vilket har en avsevärt större klimatpåverkan än buss och tåg.

För att få en tydlig omsvängning mot hållbart resande måste en rejäl satsning göras, främst på kollektivtrafiken, som spelar en avgörande roll för att nå våra klimatmål. Vi måste se möjligheterna som kollektivtrafiken ger.

Det blågröna styret saknar fullkomligt visioner för det hållbara resandet. Målet är att få tillbaka antalet resenärer till samma nivå som före pandemin, och de räknar kallt med att det tar några år. Det är tid som vi inte har.

Wienmodellen till Uppsala län 

Därför är det hög tid att prova nya grepp för att både stärka finansieringen av kollektivtrafiken och samtidigt använder låga priser för att locka fler att lämna bilen hemma.

Sedan år 2011 har staden Wien i Österrike erbjudit ett årskort som kostar en euro om dagen, alltså 365 euro om året. Detta kort är så pass billigt att väldigt många väljer att köpa det. Och då lockas de att använda kollektivtrafiken istället för att ta bilen.

Idag köper cirka 852 000 personer i Wien årskort, vilket är en ökning från 321 000 år 2011. Om man räknar in studenter och äldre som får köpa rabatterade kort, har över hälften av befolkningen ett årskort. Det finns fler årskort än bilar i Wien! Succén har gjort att insatsen har varit nästan självfinansierade, och idag står biljettintäkter för 60 procent av Wiens biljetter för kollektivtrafik.

I nuläget finns det en klar fördel för UL och Region Uppsala, då försäljning av årskort är en mycket säker intäktskälla. I en tid då de som kan har dragit ner på resandet har det varit naturligt för folk att välja att inte köpa UL:s periodkort. Och svårigheterna att köpa enkelbiljetter, när föraren inte längre kunde sälja eller visera biljetterna, ledde till att många åkte utan att ha betalat för sig. Ett billigt årskort skulle ha varit ett tryggt alternativ för både resenärerna och UL.

Vi föreslår att Wienmodellen införs under 2023, och att ett UL-årskort till en kostnad av tio kronor om dagen erbjuds till försäljning fram till sista juni. Priset blir då 3650 kronor (jämfört med dagens 8645 kr, eller 4950 kr för pensionärer). Eller 305 kronor som betalas via autogiro varje månad. En utvärdering ska göras i maj 2023 och beslut om fortsättning tas i TSN om ekonomin tillåter det. I framtiden vill vi utveckla modellen med en rabatt för pensionärer och förmånstagare.

Pensionärsrabatt på enkelresor
I dag finns bara ett rabatterat månadskort för pensionärer. Men många äldre eller sjukpensionärer åker inte kollektivt så ofta att det lönar sig att köpa ett kort. Dagens periodkort för pensionärer kostar 620 kr och det lönar sig bara om man åker minst 23 enkelresor under 30 dagar. Många tar kanske bussen eller tåget ett par gånger i veckan.

För de med de lägsta pensionerna kan även mindre utgifter vara kännbara och göra att man väljer att stanna hemma i stället för att hälsa på släkt och vänner eller delta på en fritidsaktivitet. För Vänsterpartiet är det en jämlikhetsfråga att alla pensionärer ska ha möjlighet till ett aktivt liv och sociala kontakter. Därför vill vi ge pensionärerna (inklusive förtidspensionärer och förmånstagare) samma rabatt på enkelresor som ungdomar har. Detta ska införas till halvårsskiftet 2023.

Sommarlovskort för skolungdomar
Sommaren 2018 fick elever från årskurs sex i grundskolan till årskurs två i gymnasiet ett avgiftsfritt UL-kort hemskickat. Det var ett resultat av Vänsterpartiets förhandlingar med den dåvarande regeringen. Enligt den utvärdering av sommarlovskortet som gjorts utnyttjades kortet av över 20 000 ungdomar i länet. Mest användes kortet av barn och unga i områden med låga hushållsinkomster, vilket pekar på att gratis kollektivtrafik på sommarlovet hade en socialt utjämnande effekt. Vänsterpartiet vill att regionen bekostar sommarlovskortet för barn och unga även fortsättningsvis.

Ökad framkomlighet
En stor del av tiden står våra bussar still, även när de är i trafik. Trängseln som uppstår i samband med ombordstigning gör att bussarna ofta står stilla i flera minuter. Det försök som gjorts med ombordstigning vid mitt- och bakdörrar bör permanentas, och den så kallade viseringen, i dagligt tal biljettkontrollen, bör övertas av kontrollanter som till skillnad från förarna inte arbetar ensamma. Dessa kan också fungera som trygghetsvärdar.

Trängseln i de större tätorterna, framför allt i rusningstid, är också ett hinder för framkomligheten. Våra bussar tvingas att slåss om utrymmet med andra färdmedel, främst bilar. Stadskärnorna är inte alltid dimensionerade för en ökad befolkning och den mängd fordon som finns. Initiativ har tagits för samverkan mellan regionen och Uppsala kommun kring prioriteringar i arbetet med framkomlighet i staden, men en förbättrad dialog måste föras med samtliga kommuner i regionen, och Region Uppsala ska vid behov också kunna tillskjuta medel för att underlätta framkomlighetsåtgärder.

Förbättrad landsbygdstrafik med ökat utbud
Många som bor utanför tätorterna har inte möjlighet att cykla eller gå till arbete eller skola. Vi gör därför en riktad satsning på kollektivtrafiken på landsbygden, så att de får större möjlighet att pendla hållbart. TSN får i uppdrag att utreda och införa lämpliga linjedragningar.

En genomsnittlig resa är av naturliga skäl längre på landsbygden än i tätorterna. Men enligt Cykelfrämjandets siffror är en tredjedel av landsbygdens bilresor kortare än 5 km; resor som ofta borde kunna ske med cykel. Därför ska Region Uppsala lägga betydligt större vikt vid sin egen cykelstrategi. Forskare vid Lunds universitet har funnit att samhällets kostnader för bilåkande är 1 krona och 40 öre. Motsvarande cykelresa är istället en besparing på 1 krona och 50 öre. Dessutom bidrar ökat cyklande till en bättre folkhälsa.

Lägre priser – inte högre
Vi menar också att priset är ett viktigt verktyg. Det måste bli billigare att åka buss eller tåg. Vi säger därför nej till alla försök att göra det dyrare att resa hållbart. I stället lägger vi en budget med lägre taxor och förslag på rabatterade enkelresor för pensionärer och sommarlovskort för unga. En väl utbyggd och billig kollektivtrafik i hela länet gynnar både de med lägst inkomster och klimatomställningen.

Vänsterpartiets förslag:

  • Utlys klimatnödläge, och tillsätt en vetenskaplig klimatpanel som får i uppdrag att presentera rekommendationer och riktlinjer för arbetet.
  • Upprätta en årlig koldioxidbudget med grund i aktuell forskning, och som gör att Region Uppsala gör sitt för att uppnå 1,5-gradersmålet.
  • När regionen bygger nytt eller bygger om ska höga krav ställas på energianvändning och materialval.
  • Upphandling och inköp ska ske med skarpa klimatkrav.
  • Materialförbrukningen inom sjukvården ska ses över.
  • Årskort som kostar motsvarande 10 kronor om dagen, alltså 3650 kronor årligen, efter en modell som varit mycket framgångsrik i Wien.
  • Inga höjningar av biljettpriserna.
  • Återinför sommarlovskortet för skolungdomar i stil med kortet från 2018.
  • Pensionärsrabatt på enkelresor dygnet runt.
  • Åtgärder för ökad framkomlighet för buss, cykel och gång.
  • Satsning på trafiken på landsbygden.
  • Ombordstigning vid mitt- och bakdörrar på bussarna för smidigare och snabbare resor.
  • Ta bort kravet på att förare ska visera färdbiljetter och istället införa kombinerade trygghetsvärdar/kontrollanter.
  • Region Uppsala ska under 2023 inleda arbetet för att på sikt driva regionens kollektivtrafik i egen regi.
Kopiera länk