Internationellt sett har svenska barn och ungdomar en god hälsa. Det finns dock all anledning att uppmärksamma de hälsoproblem som finns inom vissa områden – det gäller exempelvis övervikt, allergier, diabetes.  

Men framförallt: Antal ungdomar och ”unga vuxna” (16 – 24 år) med tecken på psykisk ohälsa (stress, ångest, oro för framtiden, anger att de mår dåligt, sämre självförtroende med mera) har haft en mycket oroande ökning. Särskilt är det bland flickor och unga kvinnor som den psykiska ohälsan ökat. Den ökade psykiska ohälsan bland unga kräver omgående åtgärder och insatser från samhällets sida, både vad gäller att kunna identifiera och åtgärda bakomliggande orsaker till denna utveckling och för att hjälpa, stödja och när så krävs ge vård till de unga. Det kräver insatser i samverkan mellan kommunerna och regionen. Vi ser positivt på de så kallade ”samtalsmottagningar” som Region Uppsala har startat i vissa kommuner och där man kan tidigt fånga upp unga med tecken på psykisk ohälsa.

Allmänt sett vad gäller hälsan för barn och ungdomar finns, som för vuxna, klara samband mellan socioekonomiska förhållanden och hälsa. Föräldrarnas, eller förälderns, ekonomiska villkor, utbildningsnivå, bostadsförhållanden, sociala nätverk och levnadsvanor som rökning, alkohol, kost och motion ger i många fall avtryck på barnens hälsa och utveckling. Barn- och ungdomar i hushåll med en utsatt ekonomisk situation ägnar sig mer sällan åt fysisk aktivitet, slarvar oftare med frukosten och börjar röka tidigare. Med tanke på att de ekonomiska skillnaderna i samhället har ökat under ett antal år krävs särskilda insatser riktade till riskgrupper.

Olika insatser under hela uppväxttiden för att förbättra barn och ungdomars hälsa är goda investeringar för att undvika framtida problem och ohälsa. 

Fullföljd grundskole- och gymnasieutbildning är av stor betydelse för att komma in på arbetsmarknaden vilket också har en avgörande påverkan på hälsan. Kommunerna och regionen behöver samarbeta på olika sätt – exempelvis i projekt som ”Skolan som arena”- för att fler elever ska kunna fullfölja utbildningar.
En väl fungerade barn- och mödrahälsovård, familjecentraler, bra elevhälsovård, ungdomsmottagningar, psykiatrisk öppenvård med bra tillgänglighet är exempel på viktiga länkar för tidigt upptäckt och för att kunna stödja och hjälpa.

Bra exempel inom regionen är Folktandvården som kopplar samman barn och ungdomars tandhälsa med rökning och kostvanor och ”Hälsoäventyret”, en pedagogisk verksamhet för att öka barn- och ungdomars kunskaper om kropp och hälsa. 

En verksamhet som i samarbete med kommunerna behöver utvidgas för att kunna nå fler skolelever.

Av största vikt är att skydda de barn som blir utsatta för våld och sexuella övergrepp. Sedan ett antal år finns ”Barnahus” i Uppsala där myndigheters – framförallt socialtjänstens och polisens – insatser samordnas när det finns misstanke om att barn far illa. Inom Akademiska sjukhuset finns Barnskyddsteamet, som bistår med medicinska utredningar och råd. 

Könsstympning av unga flickor, det vill säga olika ingrepp som görs för att kontrollera kvinnors sexualitet – exempelvis att skära bort synliga delar av klitoris – behöver uppmärksammas. Förutom kränkningen innebär det hälsorisker, både till följd av själva ingreppet men även ökad risk för komplikationer vid förlossning.
2015 uppskattade Socialstyrelsen att det fanns omkring 38 000 kvinnor i Sverige som utsatts för könsstympning. De allra flesta av dessa ingrepp gjordes innan kvinnorna kom till Sverige. Hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma och ta fram åtgärder för hur könsstympning kan förebyggas, identifiera riskgrupper, upplysa om hälsorisker och kunna ge vård och stöd till de som blivit utsatta för könsstympning.

Landstinget i Uppsala län antog 2013 en ”Policy o handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter”. Policyn utgår från FN:s Barnkonvention. Viktiga skrivningar är att kunskapen om barn och ungdomars hälsa och levnadsvillkor måste öka hos politiker och tjänstemän och att det inför politiska beslut som berör barn och unga ska göras en barnkonsekvensanalys, där det redogörs för den påverkan beslutet kan få.

Denna policy och barnkonsekvensanalyser måste bli använda verktyg i verksamheterna och på den politiska nivån.

Vänsterpartiet vill:

• Att det görs omfattande insatser för att motverka den ökade psykiska ohälsan hos ungdomar och ”unga vuxna”.
• Att barn och ungdomars hälsa måste vara ett prioriterat område för fortsatta förebyggande folkhälsoinsatser.
• Att riktade insatser ska göras för vissa riskgrupper utifrån identifierade skillnader i hälsa beroende på socioekonomiska förhållanden och kön.
• Att utveckla och öka satsningen på samtalsmottagningar.
• Att, i samarbete med kommunerna, öka insatserna så att fler fullföljer utbildningar och för att höja utbildningsnivån. 
• Att barnkonsekvensanalyser används som ett verktyg inom regionen och att kunskapen hos politiker och tjänstemän om barns hälsa ökar.

Uppdaterades: 03 aug 2018