Satsa på vården!
Vården befinner sig i kris. Det var tydligt redan innan pandemin, men krisen har förstärkts i och med pandemin. Region Uppsala behöver möta upp det genom att ha fler anställda som sysslar med vård och omsorg. För att göra det måste regionen vara en attraktiv arbetsgivare. Därför måste satsningar på förbättrad arbetsmiljö och minskad arbetsbörda genomföras. Till exempel ska sex timmars arbetsdag införas på prov i Region Uppsala och vidareutbildning på arbetstid införas, för att bättre förvalta den kunskap vi har i organisationen och möta de förändrade behoven som finns.

Allt pekar på att sjukvårdsbehoven kommer att öka de närmaste åren. Efter nästan två år med Covid-19 finns en enorm upparbetad vårdskuld. Det kommer krävas omfattande satsningar för att komma i kapp. Det i ett läge där det redan fanns ett starkt tryck på hälso- och sjukvården sedan tidigare med långa vårdköer och behov som inte blivit tillgodosedda.

Det finns även andra faktorer som pekar på ett allt större resursbehov inom vården. Sjukvården har aldrig kunnat bota så många som idag. Den medicinska utvecklingen går starkt framåt med nya läkemedel och nya behandlingsmetoder. Det är mycket hoppingivande men innebär också ett större resursbehov. Även om en del kostnader kan hämtas hem genom exempelvis kortare vårdtider och andra rationaliseringar som medicinska framsteg innebär, kommer det sannolikt inte att räcka. Det måste tillföras mer resurser. I vårt län ökar även befolkningen i sin helhet vilket kräver mer hälso- och sjukvård. 

Statsbidragen till regioner och kommuner måste öka för att möta behoven. Om det inte sker kommer det krävas skattehöjningar på regional nivå för att ge hälso- och sjukvården rätt resurser. Det finns också ett starkt stöd för det bland invånarna i länet. I Uppsala län uppger sex av tio att man är beredd att tillfälligt betala betydligt mer i skatt om pengarna går till vården. 

En solidarisk vård i offentlig regi
Vänsterpartiet står för en solidariskt finansierad vård. Vi bidrar alla tillsammans efter förmåga till en skattefinansierad sjukvård för alla efter behov. Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige slår också fast att behoven ska styra vilka som får vård. Akut sjuka och de med störst behov ska prioriteras först. 

På senare år har den lagstiftningen urholkats. Vården har blivit allt mer ojämlik. Det har skett genom politiska beslut som låtit klyftorna i vården – och i samhället i stort – växa allt mer.

Numera kan privata vårdmottagningar finansieras med offentliga medel och samtidigt ta emot patienter med en privat sjukvårdsförsäkring och låta dem gå före i kön. De som har möjlighet att teckna sjukvårdsförsäkring kan alltså köpa sig förbi vårdköer. Risken finns att de blir mer ovilliga att bidra till den allt mer dränerade offentligt finansierade vården. Samtidigt hamnar de som inte har råd med en försäkring, eller är för sjuk för att få teckna en, på efterkälken. På sikt riskerar det påverka hela vårt samhälle och cementera klasskillnader. 

Vänsterpartiet säger nej till gräddfiler i form av privata sjukvårdsförsäkringar i den offentliga vården. Vi vill att alla vårdgivare som tecknar avtal med Region Uppsala förbinder sig att inte samtidigt ta emot patienter med privat sjukförsäkring.

År 2009 infördes obligatoriskt vårdval för primärvården över hela landet. I korthet innebär det att vem som helst som uppfyller vissa grundkrav kan starta en vårdcentral eller annan primärvårdsmottagning var de så önskar och regionen tvingas skriva avtal och betala. 

Det gör att lönsamhet och inte behov styr var en vårdmottagning ska öppnas. Privata vårdbolag väljer hellre att etablera sig i områden där det finns möjlighet till många snabba besök än på landsbygden eller i områden där befolkningen är sjukare och därmed mer resurskrävande. 

En stor del av primärvården har därför koncentrerats till välbeställda områden i centrala Uppsala och södra delen av länet medan områden som är mindre attraktiva för vårdföretagen har eftersatts. I exempelvis Gottsunda med cirka 10 000 invånare är behoven stora men ingen privat vårdmottagning har etablerat sig där. I Söderfors, med 1 500 invånare och en och en halv mil till närmaste vårdmottagning i Tierp, finns inte ens en distriktssköterskemottagning. 

Men även specialistvården i Region Uppsala har utsatts för privatiseringar och vårdval. Region Uppsala är idag är den region med näst flest vårdval i landet. Under den senaste mandatperioden har de styrande partierna (Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet) i Region Uppsala även drivit igenom en rad upphandlingar med privata aktörer inom vården.

När offentliga verksamheter läggs ut på privata aktörer riskeras den demokratiska insynen och styrningen, och de anställda riskerar sämre och otryggare anställningsförhållanden. Det finns inga studier eller erfarenheter som visar på att privata inslag ökar vare sig kvaliteten eller kostnadseffektiviteten i vården. Tvärtom riskerar kvalitets- och utvecklingsarbetet att avstanna och kostnaderna tenderar att öka. När verksamheterna delas upp på flera vårdgivare blir det svårare att klara forskningens och utbildningens krav på underlag och praktikplatser. Många undersökningar pekar också på att vårdval är kostnadsdrivande och leder till en suboptimal fördelning av sjukvårdsresurser. Vänsterpartiet vill avskaffa vårdvalen inom specialistvården och nationellt driver vi ett avskaffande av vårdval i primärvården.

Vänsterpartiet vill ha en demokratiskt styrd vård. Genom en stark offentlig vård kan vi styra var resurserna gör mest nytta. Invånare i Uppsala län ska kunna lita på att varje krona som det offentliga investerar i vården ska gå till just vård. Inte till vinstutdelning till aktieägare i privata vårdbolag.

Marknadsvården har lett till en ökad byråkratisering. Det är dags att överge detta synsätt till förmån för ett mer kvalitativt och tillitsbaserat sätt att mäta god vård. Det innebär att lyssna till de personalgrupper som under lång tid framfört dessa synpunkter. Större fokus måste ges till att utvärdera om patienter får hjälp. Region Uppsala bör utveckla sådana utvärderingsmodeller. En mer mogen förståelse av produktivitet som utgår från kvalitet för patienten behövs för att kunna styra rätt mot en sjukvård som är både mer kostnadseffektiv och har en starkare förmåga att bidra till en bättre och mer jämlik folkhälsa.

Vården i Region Uppsala har de senaste åren präglats av dramatiska händelser, främst covidpandemin men också haveriet kring varuförsörjning hösten 2019 där ett företag som vunnit en upphandling inte lyckades leverera förbrukningsmaterial till sjukvården. Det visar hur sårbar vården blir när mer makt läggs i händerna på privata marknadsaktörer. Vänsterpartiet vill att ett centralförråd etableras för Region Uppsalas vårdverksamheter. Vi vill också att distributionen av förbrukningsartiklar återtas i egen regi; gärna i samarbete med de andra regionerna som samverkar i Varuförsörjningsnämnden.

Låga avgifter
Låga avgifter inom sjukvården är en viktig rättvisefråga. Studier har visat att höga patientavgifter gör att låginkomsttagare drar sig för att söka vård. Vänsterpartiet vill göra en översyn av samtliga patientavgifter i Region Uppsala och syftet med dem för att undersöka om dessa kan leda till att människor undviker att söka vård. 

På sikt vill Vänsterpartiet se en avgiftsfri primärvård i Region Uppsala. En början skulle kunna vara avgiftsfria distriktssköterskebesök som gynnar många äldre och multisjuka med låga inkomster.

Förutom låga avgifter har högkostnadsskyddens utformning betydelse för att göra vården mer jämlik. Idag finns högkostnadsskydd för sjukvård, sjukresor, hjälpmedel och läkemedel. Nivån på högkostnadsskyddet för sjukvård och läkemedel bestäms på nationell nivå. De övriga av Region Uppsala. Vänsterpartiet ser det som viktigt att högkostnadsskydden ligger på nivåer som gör att inte människor med stora vårdbehov (oftast äldre) drabbas av alltför höga kostnader. Det måste också finnas en bättre samordning av högkostnadsskydden. Det ska räcka med att ha nått taket i tre av högkostnadsskydden för att uppnå en avgiftsfri period på tolv månader.

Avgifterna för hjälpmedel från sjukvården måste hållas på en låg nivå, särskilt som många som är beroende av hjälpmedel också har låga inkomster i form av pension eller sjukersättning. Avgiftsfria hjälpmedel ska utredas.

Hälsoklyftorna växer
Många av oss blir allt friskare och lever längre. Samtidigt finns stora skillnader i hälsotillstånd och mående och vissa grupper halkar efter. Ett av de tydligaste exemplen är medellivslängden: De allra flesta i Sverige lever längre, men bland kvinnor med kort utbildning sjunker tvärtom medellivslängden. Det visar tydligt hur både klass och kön spelar roll för vår hälsa. Samtidigt har sjukvården svårt att möta utmaningen. Varje år dör närmare 3 000 personer som skulle vara vid liv om de, statistiskt sett, hade samma dödlighet i cancer som personer med eftergymnasial utbildning. En rimlig åtgärd borde därför vara att prioritera en strategi som leder till en snabb minskning av den socioekonomiskt relaterade överdödligheten i cancer.

Klassklyftor avspeglar sig också i hälsotalen i Uppsala län. Invånare i de norra kommunerna med lägre medianinkomster; Tierp, Älvkarleby och Heby, skattar sin hälsa lägre än invånare i exempelvis Knivsta med högst medianinkomst i länet. På samma sätt syns skillnader i exempelvis tobaksvanor, nedsatt arbetsförmåga och sömnproblem mellan de olika kommunerna och mellan fattiga och rika kommundelar. Kvinnor i framför allt Tierp och Älvkarleby deltar även mer sällan i screening för livmoderhalscancer och mammografi.

I de hälsoenkäter som gjorts i Uppsala län uppger män oftare bättre hälsa och mående än kvinnor. Kvinnor har även betydligt högre sjukskrivningstal än män. Vänsterpartiet betraktar dessa skillnader ur ett könsmaktsperspektiv: Det vill säga män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och vi vill förändra det. I folkhälsoarbetet är det därför viktigt att vara medveten om kvinnors och mäns skilda livsvillkor och att arbeta för att förändra dem.

Det gäller i hög grad psykisk ohälsa som är ett växande folkhälsoproblem i alla grupper, men där fler kvinnor än män drabbas. Samtidigt som unga tjejer och kvinnor är kraftigt överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa, är framför allt yngre män överrepresenterade när det gäller överdoser, självmord och dödligt våld. Det har sannolikt flera orsakssamband, där både ökande klassklyftor och destruktiva normer kring manlighet, har betydelse.

Förutom klass och kön finns en rad andra faktorer som påverkar hälsa och mående. Olika undersökningar visar att personer med en funktionsnedsättning i betydligt högre grad upplever sin hälsa som dålig och är även överrepresenterade när det gäller riskfaktorer för ohälsa som arbetslöshet, dålig ekonomi och lågt socialt deltagande. Hbtq-personer har oftare ett lägre förtroende för vården och högre risk för psykisk ohälsa kopplat till exempelvis diskriminering och minoritetsstress. Även de som utsätts för rasism och personer födda utanför Norden har sämre hälsa.

Detta måste förändras. För det krävs en folkhälsopolitik som sätter jämlikhet och jämställdhet i fokus. Men också en ökad medvetenhet om hur exempelvis rasism, diskriminering mot hbtq-personer och fördomar mot personer med en funktionsnedsättning påverkar människors vardag och mående.

För en jämlik folkhälsa
När man talar om hälsoklyftor är det viktigt att vara medveten om att dessa inte är någon naturlag. Våra olika förutsättningar har till stor del sin grund i ekonomiska och sociala livsvillkor. Det är politiska beslut som gjort att hälsoklyftorna växer. Med en annan politik kan den utvecklingen vändas.

Forskning har visat att både den psykiska och fysiska hälsan är bättre i jämställda och jämlika samhällen. Genom jämnare inkomstfördelning, trygga sociala skyddsnät och en arbetsmarknads- och bostadspolitik som aktivt strävar efter jämlikhet – för att nämna några exempel – förbättras också folkhälsan. 

Målet med folkhälsoarbetet ska vara att nå bättre hälsa hos alla invånare i länet men också att utjämna skillnader mellan olika grupper. Då krävs riktade insatser till grupper med låga hälsotal. En ökad andel av hälso- och sjukvårdsbudgeten måste användas till folkhälsosatsningar och förebyggande verksamhet. Primärvården har en viktig roll när det gäller hälsa och levnadsvanor. Därför måste primärvårdens ersättningssystem ta hänsyn till socioekonomiska skillnader inom länet och ge ekonomiskt utrymme för förebyggande hälsosatsningar. 

Vänsterpartiet föreslår flera åtgärder för att stärka folkhälsan i Uppsala län. 

Vi vill se ökat samarbete mellan region, kommun och föreningslivet runt riktade insatser för att främja en jämlik hälsa, till exempel med fler förebyggande verksamheter, som familjecentraler. Cancerscreening ska organiseras på ett sätt som ökar deltagande i utsatta grupper. I likhet med andra regioner i Mellansverige ska Region Uppsala införa screening för prostatacancer. 

Region Västerbotten har länge kallat alla länsinvånare på hälsoundersökning och samtal om hälsa och levnadsvanor när de fyller 40, 50, 60 år. Flera regioner har i olika grad tagit efter Västerbottens goda exempel. Studier visar att de som deltar i den typen av hälsoscreening till exempel löper lägre risk att avlida i hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom beräknas hälsoundersökningarna i Västerbotten ha sparat pengar åt sjukvården. Liknande hälsoscreening, med hälsoundersökning och samtal, bör införas i Region Uppsala. 

Ensamhet och social isolering är starka riskfaktorer för ohälsa och i värsta fall för tidig död. Det finns mycket forskning som visar på det. På samma sätt är sociala relationer och gemenskap hälsofrämjande. Det finns goda exempel på hur social gemenskap leder till en bättre folkhälsa. England har redan utarbetat en strategi mot ensamhet. Social aktivitet kan skrivas ut på recept där patienter vanligen kopplas ihop med sociala aktiviteter och grupper. I staden Frome, där denna metod är särskilt utvecklad, har akutbesök och inläggningar minskat med 15 procent. Hälsovinster kunde ses hos alla åldrar och patienttyper. Man beräknar att varje investerat pund har gett sex pund tillbaka i minskade sjukvårdskostnader. Vänsterpartiet vill utarbeta en regional strategi mot ofrivillig ensamhet.

I Uppsala län finns stora möjligheter till både kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv. Det är något som alla ska ha tillgång till, oavsett förutsättningar och plånbok. Upplandsstiftelsen, som finansieras av regionen, är en tillgång som aktivt ska användas för att värna och underlätta allmänhetens tillgång till natur och friluftsområden. Till exempel behövs ytterligare satsningar på vandringsleder och tillgänglighetsanpassning av naturområden. Upplandsstiftelsen står även för det viktiga naturskoleverksamheten. Naturskolan stärker elever och lärares intresse för naturen och det gynnar inlärning och ger vanor som kan stärka deltagarnas hälsa livet ut. Vänsterpartiet vill se att Naturskolan finns i samtliga länets kommuner och att verksamheten erbjuds även gymnasieskolorna.

Regionen och kommunerna kan även underlätta detta genom att planera utemiljön på ett sätt som gör den tillgänglig och lockande för alla. Det kan röra sig om utegym, hälsostigar eller lekplatser, som lockar till rörelse och motion.

Vänsterpartiet står för en restriktiv alkoholpolitik och är motståndare till exempelvis gårdsförsäljning av alkohol. Vi anser att alkohol- och narkotikamissbruk är sjukdomstillstånd och ska behandlas som ett sådant. Berusade eller påverkade människor som omhändertas enligt Lagen om omhändertagande av berusade har rätt till en säker miljö och tillgång till professionell vård. Därför driver Vänsterpartiet att den tillnyktringsenhet som tidigare beslutats om på Akademiska ska komma igång snarast möjligast. 

Många flyktingar bär ett trauma med sig och det behövs åtgärder för att säkra kompetensen i transkulturell psykiatri. Migrationshälsan Cosmos bör förstärkas och få ett utökat uppdrag för att bättre kunna göra tidiga insatser för asylsökande och andra med utländsk bakgrund. Cosmos ska vara navet för arbetet med hälsan för asylsökande och nyanlända för övriga aktörer i länet. 

Vi vill se mer satsningar på sexuell hälsa och som i ett led i det är det viktigt att alla som vistas i länet har samma tillgång till testning och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar och att vården når ut till särskilt utsatta grupper. 

En feministisk vård
Kvinnors sjukvård och hälsa har historiskt varit lågt prioriterad. I studier där man ber vårdpersonal att rangordna diagnoser efter status hamnar fibromyalgi, kronisk smärta och anorexia nervosa långt ner. Samtliga tillstånd är vanliga bland kvinnor. Det finns sämre medicinsk kunskap om kvinnors sjukdomstillstånd. Dessutom ges kvinnor och män ibland olika behandling utan att det är medicinskt motiverat. Till exempel får kvinnor oftare vård som behandlar symtomen, som smärtstillande och lugnande medicinering medan manliga patienter oftare utreds noggrannare för bakomliggande orsaker.

Allt detta gör att det finns skillnader i hur män och kvinnor nyttjar vård och hur vi bemöts inom vården. Detta är något som måste synliggöras och analyseras för att kunna bekämpas. Vänsterpartiet vill integrera jämställdhetsdata i den uppföljning och analys som görs inom Region Uppsala. Det är också viktigt att vårdpersonal har genuskompetens och kunskap i mäns och kvinnors skilda livsvillkor. 

Förlossningsvården i Region Uppsala behöver stärkas. En barnmorska per födande kvinna ska vara norm. Tidigare fanns försöksprojektet ”Känd barnmorska” i regionen, där gravida gavs möjlighet att träffa samma barnmorskor genom hela graviditeten och förlossning. Det och liknande projekt i andra regioner har uppvisat goda resultat. En nystart på projektet skulle kunna erbjudas förlossningsrädda.

I en stärkt förlossningsvård ingår även en god förebyggande vård och eftervård för födande. Födande kvinnor ska till exempel få adekvat hjälp med förlossningsskador som bristningar eller delade magmuskler. Vänsterpartiet vill även ta fram en regional strategi med åtgärder för att minska andelen dödfödda spädbarn. 

Som en del av ett uppsökande folkhälsoarbete vill vi att ungdomsmottagningarna i länet får i uppdrag att tillhandahålla avgiftsfria mensskydd. Unga som växer upp i ekonomisk utsatthet kan idag undvika att idrotta eller gå till skolan när de har mens för att de inte har råd med mensskydd. För tjejer som lever i kontrollerande familjer, kanske med hedersproblematik, innebär det större frihet att få välja mensskydd själv på ungdomsmottagningen och även kunna få råd kring exempelvis preventivmedel. 

Äldre kvinnors hälsa måste uppmärksammas mer. Psykisk ohälsa är utbrett bland äldre. Var tredje kvinna över 77 år lider av ångest. Mammografi ska vara avgiftsfritt även för de patienter som besöker vården med remiss. Vänsterpartiet vill slopa åldersgränsen som i dag är 75 år för avgiftsfri mammografi. 

Region Uppsala behöver se över sjukvårdens infrastruktur ur ett feministiskt perspektiv, Trots stora investeringar i nya byggnationer brottas fortfarande Akademiskas kvinno- och barnsjukhus med dåliga lokaler. En renovering eller nybyggnad av kvinno- och barnsjukhusen ska påbörjas under nästa mandatperiod.

Hälsoscreeningar för bröst- och livmoderhalscancer räddar liv. Tyvärr är det färre kvinnor i Uppsala län som tar sig till mammografin eller testar sig för livmoderhalscancer jämfört med andra delar av Sverige. Det är särskilt oroväckande när vi vet att kvinnor från redan utsatta grupper tenderar att vara de som uteblir från screeningar. Därför vill Vänsterpartiet att Region Uppsala arbetar för en hög och jämlik täckningsgrad för cancerscreeningarna. Som ett led i detta arbete ska mammografin återtas i egen regi och ett bröstcancercentrum etableras. Region Uppsala ska införa självtester för humant papillomvirus, som orsakar livmoderhalscancer, enligt nationella riktlinjer.

Vi ser just nu hur högerextrema och konservativa krafter på olika håll stärker sina positioner.  I flera länder i Europa begränsas eller hotas rätten till abort. Sverige har här en möjlighet att ställa sig på kvinnornas sida. Region Uppsala ska som en del i den internationella solidariteten erbjuda de kvinnor som önskar genomföra en trygg och säker abort i Sverige, på samma villkor som kvinnor som bor i Sverige.

Diakonistiftelsen Samariterhemmet har nyligen startat Ebbamottagningen, en verksamhet som riktar sig till människor i prostitution och sexköpare. Vänsterpartiet vill att Region Uppsala ska samarbeta med och ge stöd till Ebbamottagningen samt erbjuda behövliga sjukvårdsinsatser.

Våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ett omfattande folkhälsoproblem. Alla kan drabbas, oavsett kön eller om man lever i en heterosexuell eller samkönad relation. Men kvinnor är kraftigt överrepresenterade när det gäller utsatthet och män är kraftigt överrepresenterade som förövare. Hemmet är den allra vanligaste brottsplatsen när det gäller våldsbrott riktade mot kvinnor och förövaren är oftast en närstående man. 

Därför måste arbetet mot mäns våld mot kvinnor stärkas. Här spelar kvinnojourer och andra ideella organisationer som arbetar för kvinnofrid en stor roll. Region Uppsala och kommunerna i länet ska arbeta för att de ska få resurser till att bedriva sin verksamhet.

Inom Region Uppsala finns förhållandevis god kunskap om våld i nära relationer, bland annat tack vare närheten till Nationellt kvinnofridscentrum i Uppsala. Den kompetensen måste värnas och vidareutvecklas. Våldsutsatta har rätt till en god vård och adekvat stöd. Personer som misshandlar behöver ges möjlighet till behandling för att ändra sitt beteende.

Region Uppsala har ett ansvar att upptäcka och arbeta mot våld i nära relationer, både som vårdgivare och som arbetsgivare. Exempel på strategier är att rutinmässigt ställa frågor om våld vid vårdbesök eller medarbetarsamtal. Vårdpersonal behöver ha kompetens i våld i nära relationer och dess olika aspekter som exempelvis mäns våld mot kvinnor, barn som upplevt eller utsatts för våld, hedersrelaterat våld och våldsutsatta hbtq-personer. 

Hbtq-personers hälsa
Ohälsotalen, i synnerhet när det gäller psykisk ohälsa, är högre bland hbtq-personer än i resten av befolkningen. Sannolikt finns flera orsakssamband som diskriminering, minoritetsstress och ökad risk att utsättas för våld och trakasserier. Inom gruppen hbtq-personer finns också ett lägre förtroende för vården

I Region Uppsala bedrivs ett arbete med likabehandling i regionens verksamheter som i många stycken motsvarar en hbtq-certifiering. Tanken är att detta ska öka kunskapen om hbtq-personers livsvillkor och behov och minska risken för diskriminering. Det är ett arbete som måste värnas och utvecklas. 

Hbtq-personer och organisationer som företräder dem ska ges tillfälle till inflytande och delaktighet i Region Uppsala. Det kan göras på flera olika sätt, till exempel genom att stärka hbtq-personers egen organisering eller genom olika typer av samverkan med regionen och kommunerna. 

Hbtq-personer har, precis som alla andra, rätt till vård som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och som ges i rätt tid. Det gäller i hög grad könsbekräftande vård, där köerna länge varit för långa. Likaså måste andra delar av vården, som exempelvis infektionskliniken som förskriver prep-medicinering och psykiatrin vara tillgänglig inom rätt tid och ha personal med hbtq-kompetens.

Barns och ungdomars hälsa
Det finns klara samband mellan barns och ungdomars hälsa och socioekonomi. Barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer börjar oftare röka, äter sämre och ägnar sig mer sällan åt fysisk aktivitet. Med tanke på att de ekonomiska klyftorna i samhället har ökat under ett antal år krävs särskilda insatser riktade till riskgrupper.

Levnadsvanor och mående grundläggs tidigt, därför måste insatser för barn och ungdomar prioriteras. Elevhälsans medicinska insats spelar en stor roll för att främja goda vanor och arbeta förebyggande med tidiga upptäckter av hälsoproblem. förebyggande med tidiga upptäckter av hälsoproblem. Det kräver att skolhälsovården har tillräckligt med resurser för att bedriva ett gott arbete. Olika insatser under uppväxttiden för att förbättra barns och ungdomars hälsa är goda investeringar för att undvika framtida problem och ohälsa. Sjukvården ska samarbeta mer med kommunerna för att stärka skolhälsovården.

Det finns alltjämt en oroande negativ trend kring barns och ungdomars psykiska ohälsa. Många uppger att de lider av stress, oro och ångest. Det behövs en kraftsamling för att möta upp de behoven inom den nära vården i samarbete med exempelvis elevhälsan. Det kommer också behövas mer resurser till primärvården och BUP. 

Många unga påverkas fortfarande av pandemieffekterna. Skolfrånvaro på grund av restriktioner och sjukdom har påverkat kunskapsinhämtningen negativt med en ökad stressrelaterad psykisk ohälsa som resultat. Det krävs en uppföljningsstrategi för att få överblick över hur pandemin drabbat barn och unga och vilka åtgärder som krävs för att ge hjälp och stöd.

Från samhällets sida finns också ett ansvar att identifiera och åtgärda bakomliggande faktorer till den ökande psykiska ohälsan bland unga. Det kan till exempel röra sig om skolmiljön eller ett allt mer prestationsinriktat samhälle där vissa slås ut.

Fullföljd grundskole- och gymnasieutbildning är avgörande för att komma in på arbetsmarknaden vilket också har stor betydelse för hälsan. Kommunerna och regionen behöver samarbeta på olika sätt, exempelvis i projekt som ”Skolan som arena” för att fler elever ska kunna fullfölja utbildningar.

Det är tydligt att psykisk hälsa, kroppslig hälsa och ungdomens hem- och skolsituation påverkar varandra. Därför måste Region Uppsala tillsammans med kommunerna se till att vården har möjlighet att ge stöd och behandling utifrån en helhetssyn på barnet och barnets situation.

En väl fungerade mödra- och barnhälsovård, familjecentraler, elevhälsa och ungdomsmottagningar är exempel på viktiga länkar för att tidigt upptäcka problem och kunna stödja barn, unga och deras familjer. Bra exempel på det inom regionen är Folktandvården som kopplar samman barn och ungdomars tandhälsa med rökning och kostvanor och ”Hälsoäventyret”, en pedagogisk verksamhet för att öka barn- och ungdomars kunskaper om kropp och hälsa. En verksamhet som i samarbete med kommunerna behöver utvidgas för att kunna nå fler skolelever.

Primärvården ska få ett uppdrag att arbeta för att förebygga barns psykiska ohälsa eller sjukdom med åtgärder riktat barn och ungdomar och deras familjer. Till exempel gruppövningar som stresskola, sömnskola och andra liknande manualbaserade program. Det bör också finnas möjlighet att erbjuda föräldrastöd till riskgrupper eller till exempelvis föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vårdmottagningarna spelar också en viktig roll för att upptäcka barn som på olika sätt far illa och riskerar utsättas för våld eller övergrepp och att förebygga det. Vänsterpartiet har drivit på för att Region Uppsala ska ta fram riktlinjer för att vården ska bli bättre på att upptäcka och förebygga könsstympning.

Äldres hälsa
Andelen äldre än 80 år har ökat kraftigt och kommer öka ännu mer. Uppsala län har den största procentuella ökningen av personer över 80 år av alla län. Såväl det ökade antalet av äldre, som den medicinska utvecklingen i form av nya behandlingsmetoder och nya läkemedel kommer att kräva ökade resurser för att kunna tillgodose vårdbehoven för denna grupp. 

Under covidpandemin stod det klart att vården för de allra äldsta inte räckte till. Det krävs framför allt mer läkarresurser till särskilda boenden för att kunna ge rätt vård och skydda äldre sköra personer. Idag är uppgiften att leverera sjukvård till boendena utlagt som ett tilläggsuppdrag till vårdcentralerna. Här behövs riktade satsningar för att tillgodose behovet av vård och se till att primärvårdens resurser verkligen kommer de med störst behov till del. Även ersättningar till vårdcentralerna bör riktas för att gynna kontinuitet och vård av äldre med omfattande behov, istället för snabba besök från förhållandevis friska patienter. 

Inom vården är det viktigt att stärka den geriatriska kompetensen och utbilda fler läkare med geriatrisk specialistkompetens. Dessutom behövs mer geriatrisk kompetens inom primärvården.

För äldre med omfattande behov av vård och omsorg är det nödvändigt med en väl fungerande vårdkedja mellan regionens och kommunens insatser. Målsättningen ska vara att insatser ska göras i ett tidigt skede så att onödiga inläggningar i slutenvård kan undvikas. Personal inom hemtjänst, hemvård och äldreboenden måste ha möjlighet att snabbt kunna kontakta läkare eller annan vårdpersonal för en bedömning av det medicinska läget. Mobila hembesöksteam, där läkare ingår, har visat sig vara en bra verksamhet och Vänsterpartiet anser att mobila team ska finnas i alla delar av länet. Förstärkta mobila insatser behövs även för de äldre och personer med en funktionsnedsättning som har svårt att ta sig till vården.

Närvårdsarbetet i samverkan med kommunerna behöver utvecklas och fler närvårdsplatser i länet behövs för de äldre och multisjuka som inte behöver sjukhusens avancerade insatser utan kan vårdas på rätt vårdnivå närmare hemmet.

När äldre och multisjuka behöver läggas in på sjukhus bör det kunna ske med direktinläggning på rätt avdelning. Vid utskrivning från sjukhusvård måste det vara väl förberett av kommun och närvården för fortsatta insatser och rehabilitering.

För många äldre, där vårdbehoven inte är så omfattande, är kontakten med vårdcentralen/husläkaren det väsentliga. Det är viktigt att läkaren på vårdcentralen tar det samlade samordningsansvaret för de ytterligare kontakter med specialistvården som kan behövas och för läkemedelsanvändningen.

Satsningen på ett förebyggande arbetssätt under namnet äldre mottagningar ska utökas för att täcka hela länet. 

Primärvården och den nära vården
Primärvården är en del av vården som de flesta har mest kontakt med och den ska klara att hantera en stor del av länsinvånarnas vårdbehov. Den ska vara lätt att komma i kontakt med och det ska vara lätt att få tider för undersökning och behandling. 

Primärvården har påverkats mycket av det fria vårdvalet som ger vårdföretag fri etableringsrätt, som gjort att resurserna har koncentrerats till vissa områden där det är lätt att bedriva en vinstdrivande vård. Det har lett till en kraftig kostnadsutveckling med betydligt fler vårdbesök, samtidigt som primärvården har svårt att upprätthålla vårdgarantin. För att ge en jämlik vård efter behov i hela länet, också på landsbygden, små orter och ekonomiskt utsatta områden, krävs riktade förstärkningar. Det krävs också ett ersättningssystem som tar största möjliga hänsyn till exempelvis ålder och socioekonomiska faktorer.

Just nu pågår ett arbete i Region Uppsala med att ställa om vården i projektet “Effektiv och nära vård”. Nära vård kan beskrivas som vård som utförs nära patienten, i hemmet eller på vårdcentralen. Omställningen innebär också ett nytt sätt att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vänsterpartiet har en förhoppning om att det också ska kunna leda till en större helhetssyn på den enskilda människa och personens såväl kropp, psyke och livsstil. En problematik har varit att sjukvården har fokuserat på enskilda delar av människors kroppar och psyke och missat helheten. På sikt är syftet att den nära vården ska avlasta sjukhusvården och att resurser ska kunna omfördelas inom vården. Vänsterpartiets bedömning är dock att det behövs nya resurser för att etablera Nära vård i Region Uppsala under de närmaste åren. 

Vänsterpartiet välkomnar den inriktning som föreslagits i de utredningar kring den nära vården som gjorts. Nya vårdnivåer som närmottagningar och vårdcentrum kan bli välbehövliga förstärkningar i områden med stora behov som idag är eftersatta.  

Regionens primärvård finns inte i Håbo kommun. Invånare i Håbo måste kunna vända sig till regionens egen sjukvård. Därför vill vi starta en vårdcentral i Bålsta och en närmottagning i Skokloster. På sikt ska ett vårdcentrum etableras i Bålsta.  

Distriktssköterskorna står idag för trygghet och kontinuitet för många äldre och multisjuka. Vänsterpartiet tror att vägen framåt för närmottagningarna är att bygga vidare på distriktssköterskemottagningar som redan finns. För att möta vårdbehoven på landsbygden och i länets mindre orter är det självklart att det kommer behövas närmottagningar/distriktssköterskemottagningar på fler orter än idag. Grillby, Söderfors, Örbyhus, Vänge, Vattholma, Knutby, Länna och Skokloster är orter som kan vara aktuella när nya mottagningar ska öppnas.

Den nya vårdnivån vårdcentrum ska göra specialistsjukvården som geriatriken mer tillgängligt närmare patienterna. För många patientgrupper, i synnerhet de äldre, förutsätter det ett tätt samarbete med länets kommuner. Det är rimligt i en första fas att jobba utifrån de noder som finns i dag: Kungsgärdet, Lasarettet i Enköping och de nuvarande vårdcentrumen i Tierp och Östhammar. Både lasarettets och Tierps vårdcentrum behöver därför utökas med närvårdsavdelningar. Vänsterpartiet vill även etablera ett vårdcentrum i Gottsunda då det är en ort med växande befolkning och stora hälsobehov. 

Den nära vården ska få ett förstärkt uppdrag att arbeta både förebyggande och hälsofrämjande. 

Sjukhusvården
Det beräknas ta flera år för sjukhusen i regionen att komma i kapp efter covid 19-pandemin. För att kunna beta av vårdköer, öppna fler vårdplatser och ha en hållbar arbetssituation för sjukhuspersonalen kommer det behövas ekonomiska satsningar på både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping under de närmaste åren. 

Kostens betydelse för hälsan, både som skadande faktor och som näring som främjar god hälsa och återhämtning vid sjukvårdsinsatser är försummad. Den mat som erbjuds inom regionens verksamheter behöver ses över för att bli mer växtbaserad såväl för hälsans som för klimatets skull.

Akademiska sjukhuset
Med ett uppdrag som sträcker sig över sju län i Mellansverige har Akademiska sjukhuset sistahandsansvar för en befolkning på mer än två miljoner människor. Akademiska är också ett forsknings- och undervisningssjukhus, med ett nära samarbete med Uppsala universitet som är av stor vikt för länets utveckling. Det finns därför anledning att framhålla sjukhusets betydelse: Med fler än 8000 anställda och en budgetomsättning på tio miljarder kronor utgör det en motor för länets utveckling.

Akademiska har under många år haft svårt att uppnå en budget i balans. Det är också där det finns arbetsplatser med den mest pressade personalsituationen. Det beror i huvudsak på en långvarig underfinansiering. Ändå har sjukhuset fortsatt tvingats till stora besparingar. Nedskärningarna har gått ut över personal och vårdproduktion. Låg bemanning, hög arbetsbelastning och tuffa arbetstider utan tillräcklig tid för återhämtning har försämrat arbetsmiljön. Många lämnar Akademiska sjukhuset och det är svårt att rekrytera ny personal. 

Det måste till en satsning grundad på en bättre personalpolitik och ekonomiska tillskott, med en balans mellan uppdrag och ekonomi samt en långsiktig planering och finansiering för att klara vårdköer och kommande vårdbehov. 

Stora satsningar på ombyggnationer och nya lokaler är beslutade eller planerade för sjukhuset. Det är en nödvändig upprustning för att på ett patientsäkert och modernt sätt bedriva sjukvård. Upprustningen innebär dock en betydande ökning av hyreskostnaderna och det är viktigt att Akademiska sjukhuset får ekonomisk kompensation för det och att eventuella rationaliseringar som möjliggörs genom de nya lokalerna kommer vården tillgodo.

Den ansträngda situationen på akuten har uppmärksammats under många år med flera gånger kritiska rapporter från Inspektionen för Vård och Omsorg. Därför måste både akuten och angränsande sjukvården förstärkas. Akutens lokaler är för små och ska byggas ut eller ersättas med nya lokaler.

Lasarettet i Enköping
Lasarettet i Enköping är ett välskött sjukhus som erbjuder högkvalitativ vård. Det är viktigt för Enköpings självbild och för stadens arbetsmarknad. Akuten skänker trygghet till många i närområdet. Lasarettet har dessutom ett sjukvårdsuppdrag av stor betydelse för hela länet när det gäller planerad kirurgi.

Lasarettets kapacitet skulle kunna användas ännu bättre för att öka antalet planerade operationer och därmed möjliggöra för Akademiska sjukhuset att ta in fler riks- och regionpatienter. Det är även troligt att Lasarettet i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för utbildning av ny vårdpersonal.

Psykisk ohälsa och psykiatri
Psykisk ohälsa har, liksom övriga hälsoproblem, en stark koppling till ekonomiska och sociala livsvillkor. Arbetslöshet, dålig ekonomi, ensamhet och isolering, stort ensamt ansvar för andra (gäller exempelvis ensamstående föräldrar och barn till åldrande föräldrar) är faktorer som har stark negativ påverkan på den psykiska hälsan.

Många studier understryker även arbetslivets betydelse för psykisk ohälsa. Arbetsplatser har blivit mer slimmade och kraven på de anställda har ökat. Omorganisationer, små möjligheter att påverka sin arbetssituation och osäkra anställningsförhållanden är faktorer som leder till att människor mår sämre. Psykisk ohälsa står idag för en allt större andel av alla sjukskrivningar.

Människor som mår dåligt måste få hjälp och stöd i tidigt skede. Många kan behandlas i primärvården. Men för detta krävs att det finns såväl nödvändig kompetens som tillräckliga resurser. Primärvården bör förstärkas med kuratorer, psykologer och psykiatrisjuksköterskor. Det måste även finnas utarbetade behandlingsrutiner mellan primärvård och psykiatri, och möjlighet för primärvården att konsultera psykiatrin.

För att förebygga psykisk ohälsa är det också viktigt att andra delar av vården fungerar. Många med en möjlig NPF-diagnos fastnar idag i långa köer i väntan på en utredning som ofta är en förutsättning för adekvata stödåtgärder. Det leder till onödigt lidande och ökad psykisk ohälsa för såväl berörd utredningssökande som hela den personens familj. Det är inte acceptabelt. Köerna till NPF-utredningar måste kortas.

Trots att nollvisionen för suicid antogs 2008 har inte antalet suicid per år i Sverige gått ner. För Uppsala läns del handlar det om cirka 50 dödsfall per år, och närmare 500 suicidförsök. För att bryta den stillastående trenden krävs ett kraftfullt suicidpreventivt arbete från många aktörer. Region Uppsala har en viktig roll både som vårdgivare och som samlande kraft för länet. 

Regionens suicidpreventiva arbete bör få högre prioritet. Fler analyser av suicidfall bör göras. Det är viktigt för anhöriga och för att kunna utveckla det förebyggande arbetet. Och regionen bör kontinuerligt utvärdera behovet av kompetenshöjande insatser i sjukvården. 

Region Uppsala ska även se över den fysiska miljöns utformning i dess fastigheter och lokaler för att identifiera risker och åtgärder som främjar trygghet och försvårar för människor att ta sitt liv. 

Psykiatrin och Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) behöver förstärkas för att möta ökande behov. BUP-mottagningar ska finnas i fler delar av länet än bara Uppsala, som Enköping, Tierp, Östhammar. Det behövs fler vårdplatser och vården behöver bli mer tillgänglig för människor i kris. Det ska vara lätt att få kontakt med psykiatrin via telefon alla tider på dygnet. Mobila psykiatriska resurser och digitala verktyg kan också spela en stor roll i psykiatrins arbete. 

Digital vård
Det finns stora möjligheter att erbjuda fler vårdtjänster med hjälp av digital teknik. Utvecklingen har tagit fart under pandemin och idag kan samtliga vårdcentraler erbjuda besök via datorn eller mobilen. 

Digitalisering kan skapa förbättrad tillgänglighet och förbättrad trygghet för patienterna. Dock finns det ännu ett stort glapp mellan befolkningens förväntningar på digital tillgänglighet till vården och vad vården faktiskt kan erbjuda. Digitala vårdbesök på distans, digital, konsultation på distans och digital monitorering i hemmet kan alla bidra till en förstärkt nära vård genom bättre tillgänglighet och trygghet för patienter. 

Behoven, förmågan och möjligheterna att använda digitala kontakter ser olika ut för olika grupper. Därför måste Region Uppsala säkerställa att personer utan, eller med liten digital möjlighet erbjuds likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård som är lättillgänglig och som upplevs tryggt. 

Tyvärr undergräver vinstintresset förutsättningar för en jämlik och patientsäker vård. Vårdapparna skulle ha kunnat rikta sig till dem som har längre till den vanliga vården, på grund av geografiskt avstånd eller andra omständigheter. Istället satsar de på en marknadsföring som skapar en efterfrågan av vård som inte grundar sig i faktiska behov – men är vinstgivande för företagen som äger apparna, Det gör att den skeva fördelningen av sjukvårdsresurser förstärks. 

Därför ska Region Uppsala tillsammans med andra regioner driva på för ett system där utomlänsersättning för digitala vårdbesök försvinner för att säkra vård efter behov. Den digitala vården behöver även bättre integreras i den fysiska vårdstrukturen. Ett bra exempel är hälsorum som utvecklats i norra Sveriges inland möjliggör för patienter att själv ta blodprov och kommunicera med sjukvårdspersonal på distans. Vänsterpartiet vill utveckla den egna rådgivningen per telefon och på nätet. 1177 ska bli porten in till den moderna, jämlika och nära sjukvården – utan vinstintresse.

Tandvård
Tandhälsan i Sverige är tyvärr fortfarande en klassfråga. Alla har inte råd med den tandvård de behöver. På nationell nivå driver Vänsterpartiet att tandvården ska komma in i det reguljära systemet för sjukvård och omfattas av högkostnadsskydd. Tänderna är en del av kroppen och ska behandlas som det.

Tandhälsan i Uppsala län är generellt sett god. Men liksom när det gäller övriga hälsofrågor finns skillnader baserat på framför allt socioekonomiska faktorer, särskilt när det gäller barn och unga. Det har visat sig att tidiga riktade insatser mot grupper som riskerar dålig tandhälsa har gett goda resultat. Ett bra exempel är Gottsunda där Folktandvården gjort informationsinsatser och erbjudit extra besök för barnfamiljer. Detta har förbättrat barns tandstatus i området avsevärt. Den frisktandvårdssatsning som ger unga vuxna möjlighet att teckna ett abonnemang när deras fria tandvård är på väg att löpa ut är ett annat sådant exempel. Det är viktigt att slå vakt om och vidareutveckla den typen av verksamhet. 

Regionen har enligt tandvårdslagen ansvaret för uppsökande verksamhet med avgiftsfria munhälsobedömningar för äldre med omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser och för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS. Vänsterpartiet anser att den verksamheten ska ske i Folktandvårdens regi och inte upphandlas och splittras upp på flera utförare. 

Vänsterpartiet motsätter sig också bolagisering av Folktandvården, som är ytterligare ett steg mot ökade privatiseringar och konkurrensutsättning. 

Funktionsrättspolitik
Var femte person har någon typ av funktionsnedsättning. De av oss som har en funktionsnedsättning har rätt att delta i samhällslivet på samma sätt som alla andra. Tillgänglighetshinder i lokaler och inom kollektivtrafiken måste undanröjas. Vid om- och nybyggnationer ska brukarorganisationer vara med i ett tidigt skede och kunna påverka så att alla ska kunna använda sig av lokalerna. 

Det är vanligare bland personer med en funktionsnedsättning att ha någon av de riskfaktorer som ökar risken för ohälsa: Arbetslöshet, dålig ekonomi, kortare utbildning, begränsade möjligheter till motion samt även lågt socialt deltagande och ensamhet. Regionen och sjukvården måste uppmärksamma att människor med funktionsnedsättningar är en riskgrupp för sämre hälsoläge. Det behövs särskilt riktade insatser för olika grupper, framför allt inom vården. Till exempel ska tilläggsinformation till synskadade alltid ges och sjukhusen ska erbjuda ledsagning.

Brukarorganisationerna har en viktig roll i att bevaka och föra fram de funktions-
hindrades intressen och krav. Region Uppsala ger organisationsstöd till länsorganisationer och bidrag till lokaler för dessa. Detta stöd får inte urholkas. 

Vänsterpartiet ser brukarnas organisationer som en viktig resurs för regionen i arbetet med att förbättra vården och levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättningar.
Vi ser positivt på stöd till brukarrevisioner, det vill säga granskningar som görs av brukare av hur verksamheter fungerar.

Tillgång till bra hjälpmedel är för många med funktionsnedsättning nödvändigt för att klara det dagliga livet och möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället. Region Uppsala ansvarar för hjälpmedel till barn och unga under 21 år, samt hjälpmedel för syn, hörsel och kommunikation. Inom hjälpmedelsområdet sker en ständig utveckling mot bättre hjälpmedel och nya hjälpmedel kommer. Personer med funktionsnedsättning har rätt att få ta del av de ökade möjligheter som den tekniska utvecklingen ger.

Habilitering är det stöd och den behandling som ges till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning för att de ska få möjlighet att bibehålla och utveckla sina förmågor. Habilitering ska vara tillgänglig i hela länet. Vänsterpartiet anser även att det är prioriterat att de personer med NPF-diagnoser och deras familjer som är i behov av stöd får det. 

Rehabilitering
En tidig och väl fungerande rehabilitering är avgörande för tillfrisknande och mående vid skada eller sjukdom. Regionen måste tillsätta mer resurser till rehabilitering och olika insatser som underlättar rehabilitering måste prioriteras. Ett exempel är tillgång till varmvattenbassäng där Region Uppsala bör ta initiativ till samverkan med kommunerna för att tillgängliggöra det. 

Samverkan mellan primärvården och specialistvården behöver stärkas, likaså samverkan mellan regionen och kommunerna. Det kommer vara särskilt viktigt i spåren av covidpandemin, där cirka tio procent av alla insjuknade beräknas få någon form av långvarigt symtom. Det är välkommet att Region Uppsala startat en mottagning för sjuka i långtidscovid och det krävs även kompetens i långtidscovid inom primärvården. 

Region Uppsala behöver stärka kompetensen när det gäller kroniska sjukdomar som ME/CFS. I dag beräknas någonstans mellan 10 000 och 40 000 personer i hela Sverige lida av ME/CFS. Många lider mycket men det finns ytterst lite forskning och kunskap kring sjukdomen. 

Vänsterpartiet vill att Region Uppsala etablerar en mottagning och ett kunskapscentrum kopplat till ME/CFS och satsar på att öka kunskapen om sjukdomen främst inom primärvården. 

För barn och unga i behov av habilitering efter allvarliga tillstånd som stroke, hjärntumörer eller hjärntrauman är Folke Bernadotte Regionhabilitering en mycket värdefull verksamhet som måste värnas och utvecklas.

Uppdaterades: 31 jul 2022