Fokus på kvalitet och folkhälsa ger en ekonomi i balans

Fokus på kvalitet och folkhälsa ger en ekonomi i balans

Regionen har stora ekonomiska problem. Men ensidigt fokus på åtgärder för att få kontroll på ekonomin leder ofta till högre kostnader och mindre effektivitet. En vård med högre kvalitet, som har tillräckligt med personal och erbjuder en god arbetsmiljö, genererar bättre resultat för patienterna och är kostnadseffektiv. 

Fokus på bättre hälsa i befolkningen
Förebyggande och hälsofrämjande insatser betalar sig i kronor och ören för regionen i form av minskat behov av sjukvård. Det finns många exempel på hur folkhälsoinsatser betalar sig hälsoekonomiskt. Till exempel Region Västerbottens långsiktiga satsningar på hälsosamtal eller Englands arbete mot ofrivillig ensamhet. Region Uppsala behöver använda sig av hälsoekonomisk kompetens i mycket större utsträckning. 

Fokus på bättre hälsa för patienten
Avsaknad av hälsoekonomisk kompetens syns även i den föråldrade synen på effektivitet som det Blågröna budgetförslaget ger uttryck för, där produktivitet mäts i antal aktiviteter istället för hur behandlingen faktiskt hjälper patienten och förbättra dennes hälsa. 

Under inflytande av borgerlig politik har sjukvården uppmanats marknadsanpassa sin verksamhet. Det har inneburit en kvantitativ mätning av denna på ett sätt som varit kontraproduktivt. Det är dags att överge detta synsätt till förmån för ett mer kvalitativt. Det innebär att lyssna till de personalgrupper som under lång tid framfört dessa synpunkter. Större fokus måste ges till att utvärdera om patienter får hjälp. Region Uppsala bör utveckla sådana utvärderingsmodeller. En mer mogen förståelse på produktivitet som utgår från kvalitet för patienten behövs för att kunna styra rätt mot en sjukvård som är både mer kostnadseffektiv och har en starkare förmåga att bidra till en bättre och mer jämlik folkhälsa.

Effektivisering på riktigt
Regionens verksamheter ska ständigt arbeta med förnyelse och eftersträva patientsäkerhet och hög effektivitet. De resurser som frigörs genom effektivisering måste användas för att förbättra kvaliteten, öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Det förutsätter att effektiviseringar utgår från verkligheten. I de budgetar som lagts, både av det tidigare S+MP-styret och nu av den blågröna alliansen, handlar effektiviseringskrav om rena sparkrav, och ges utan tydlig inriktning och verklighetsförankring. Alltför ofta låter politiska beslutsfattare ansvaret för neddragningar falla på verksamheterna. De cirka 300 miljoner kronor i förtäckta besparingar som effektiviseringskraven på sjukvården under planperioden innebär ska återföras till sjukvården.

Förstärkt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Ett förstärkt kvalitetsarbete gynnar både ekonomin och patienterna. Undvikbara vårdskador uppstår vid omkring nio procent av alla slutenvårdstillfällen. En vårdskada förlänger vårdtiden med i snitt nio dagar, med ökat lidande för patienten, högre kostnader för regionen och längre väntan för patienter i kö. SKR beräknar att patientskador som orsakats av vården kostar svensk vård nio miljarder årligen. Här finns det mycket att hämta även för Region Uppsala. Vi menar att ett bättre personalläge även skulle höja sjukvårdens kvalitet och minska kostnaderna för undvikbara vårdskador.

Patientsäkerhetsarbetet, som idag bedrivs genom patientsäkerhetsteamet och ute i verksamheterna i varierande grad, är viktigt för att höja både kvalitet och effektivitet. Här har Patientnämnden en nyckelposition som den fristående verksamhet som tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående. Det är viktigt att arbetet får genomslag från högsta ledning till varje enskild medarbetare. Andelen rapporterade klagomål utgör bara en bråkdel av produktionen i varje verksamhet men varje klagomål måste hanteras och leda till kvalitetsutveckling för att undvika kostnadsökningar och lidande för den enskilde. Där bör inte signalvärdet från chefer underskattas.

Vänsterpartiets förslag:

  • Slopa ”pinnräknandet”. Utvärdera i stället sjukvården utifrån hur patienterna mår. 
  • Återför effektiviseringspengarna till verksamheterna.
  • Stärk patientsäkerhetsarbetet.