En aktiv klimatpolitik

En aktiv klimatpolitik

Coronapandemin har varit del av i stort sett varje nyhetssändning i radio och tv sedan början av 2020. Men trots att klimatförändringarna sällan varit förstasidesstoff fortsätter den globala uppvärmningen alltjämt, och vi är på väg mot en uppvärmning på mellan 3 och 5 grader. När vi nu börjar planera för livet efter corona kan vi se att Region Uppsala ökade sina klimatutsläpp under 2020, när de istället borde ha minskat med 17 procent.

Planeten struntar i varför vi släpper ut växthusgaser. Det enda som är viktigt är att vi faktiskt minskar våra utsläpp radikalt. Vi måste behandla klimatkrisen som den kris den faktiskt är, och utlysa klimatnödläge.

Koldioxidbudget
Med begränsade resurser följer behovet av hushållning och budgetering. Region Uppsala måste därför lägga en årlig koldioxidbudget som grund för ett strukturerat och transparent klimatarbete.

Vår handfallenhet innebär inte bara att kommande generationer får ännu mer att städa upp efter oss – ekonomiskt blir det också dyrare ju längre vi väntar med att göra det vi alla vet att vi måste. I många städer världen över har man utlyst ett klimatnödläge och för en tid sedan blev Storbritannien först med att låta parlamentet göra detsamma. G7-länderna har nyligen upprepat behovet av att den globala temperaturökningen måste hållas under 1,5 grader, och de senaste åren har stora delar av näringslivet förstått vidden av klimatförändringarna och inlett ett mycket aktivt klimatarbete. 1,5-gradersmålet bedöms av klimatforskare som nödvändigt, och det är dags för Region Uppsala att ta sitt ansvar.

Nysatsning på kollektivtrafik
I och med corona har vi, kanske för första gången, avrått folk från att resa kollektivt. Detta har gjort att många valt att resa med bil istället, vilket har en avsevärt större klimatpåverkan än buss och tåg.

För att få en tydlig omsvängning mot hållbart resande måste en rejäl satsning göras, främst på kollektivtrafiken, som spelar en avgörande roll för att nå våra klimatmål. Vi måste se möjligheterna som kollektivtrafiken ger.

Det blågröna styret tycks inte ha några visioner för det hållbara resandet. Målet är att få tillbaka antalet resenärer till samma nivå som före pandemin, och de räknar kallt med att det tar några år. Det är tid som vi inte har.

Wienmodellen till Uppsala län
Därför är det hög tid att prova nya grepp för att både stärka finansieringen av kollektivtrafiken och samtidigt använder låga priser för att locka fler att lämna bilen hemma.

Sedan år 2011 har staden Wien i Österrike erbjudit ett årskort som kostar en euro om dagen, alltså €365. Detta kort är så pass billigt att väldigt många väljer att köpa det. Och då lockas de att använda kollektivtrafiken istället för att ta bilen. 

Idag köper cirka 852 000 personer i Wien årskort, vilket är en ökning från 321 000 år 2011. Om man räknar in studenter och äldre som får köpa rabatterade kort, har över hälften av befolkningen ett årskort. Det finns fler årskort än bilar i Wien! Succén har gjort att insatsen har varit nästan självfinansierade, och idag står biljettintäkter för 60 procent av Wiens biljetter för kollektivtrafik.

I nuläget finns det en klar fördel för UL och Region Uppsala, då försäljning av årskort är en mycket säker intäktskälla. I en tid då de som kan har dragit ner på resandet har det varit naturligt för folk att välja att inte köpa UL:s periodkort. Och svårigheterna att köpa enkelbiljetter, när föraren inte längre kan sälja eller visera biljetterna, leder till att många åker utan att ha betalt för sig. Ett billigt årskort blir då ett tryggt alternativ för både resenärerna och UL.

Vi föreslår att Wienmodellen införs under 2022, och att ett UL-årskort till en kostnad av tio kronor om dagen erbjuds till försäljning fram till sista juni. Priset blir då 3650 kronor (jämfört med dagens 8645 kr, eller 4950 kr för pensionärer). Eller 305 kronor som betalas via autogiro varje månad. En utvärdering ska göras i maj 2022 och beslut om fortsättning tas i TSN om ekonomin tillåter det. I framtiden vill vi utveckla modellen med en rabatt för pensionärer och förmånstagare.

Pensionärsrabatt på enkelresor
I dag finns bara ett rabatterat månadskort för pensionärer. Men många äldre eller sjukpensionärer åker inte kollektivt så ofta att det lönar sig att köpa ett kort. Dagens periodkort för pensionärer kostar 530 kr och det lönar sig bara om man åker fler än 23 enkelresor under 30 dagar. Många tar kanske bussen eller tåget ett par gånger i veckan.

För de med de lägsta pensionerna kan även mindre utgifter vara kännbara och göra att man väljer att stanna hemma i stället för att hälsa på släkt och vänner eller delta på en fritidsaktivitet. För Vänsterpartiet är det en jämlikhetsfråga att alla pensionärer ska ha möjlighet till ett aktivt liv och sociala kontakter. Därför vill vi ge pensionärerna (inklusive förtidspensionärer och förmånstagare) samma rabatt på enkelresor som ungdomar har. Detta ska införas till halvårsskiftet 2022, eller så snart det är möjligt ur ett coronaperspektiv.

Sommarlovskort för skolungdomar
Sommaren 2018 fick elever från årskurs sex i grundskolan till årskurs två i gymnasiet ett avgiftsfritt UL-kort hemskickat. Det var ett resultat av Vänsterpartiets förhandlingar med den dåvarande regeringen. Enligt den utvärdering av sommarlovskortet som gjorts utnyttjades kortet av över 20 000 ungdomar i länet. Mest användes kortet av barn och unga i områden med låga hushållsinkomster, vilket pekar på att gratis kollektivtrafik på sommarlovet hade en socialt utjämnande effekt. Vänsterpartiet vill att regionen bekostar sommarlovskortet för barn och unga även fortsättningsvis.

Förbättrad landsbygdstrafik
Många som bor utanför tätorterna har inte möjlighet att cykla eller gå till arbete eller skola. Vi gör därför en riktad satsning på kollektivtrafiken på landsbygden, så att de får större möjlighet att pendla hållbart. TSN får i uppdrag att utreda och införa lämpliga linjedragningar. 

Ökad framkomlighet
En stor del av tiden står våra bussar still, även när de är i trafik. Trängseln som uppstår i samband med ombordstigning gör att bussarna ofta står stilla i flera minuter. Under tiden då coronapandemin har bussarnas mitt- och bakdörrarna öppnats och därmed kan ombordstigningen göras ännu snabbare och smidigare.

Det försök som gjorts med ombordstigning vid mitt- och bakdörrar bör permanentas, och den så kallade viseringen, i dagligt tal biljettkontrollen, bör övertas av kontrollanter som arbetar i par som till skillnad från förarna inte arbetar ensamma. Dessa kan också fungera som trygghetsvärdar. När pandemin till slut släpper sitt grepp om oss kommer också framdörrarna att kunna användas för ombordstigning, vilket minskar tiden för stillastående ännu mer.

Trängseln i de större tätorterna, framför allt i rusningstid, är också ett hinder för framkomligheten. Våra bussar tvingas att slåss om utrymmet med andra färdmedel, främst bilar. Stadskärnorna är inte alltid dimensionerade för en ökad befolkning och den mängd fordon som finns. Initiativ har tagits för samverkan mellan regionen och Uppsala kommun kring prioriteringar i arbetet med framkomlighet i staden, men en dialog måste föras med samtliga kommuner i regionen, och Region Uppsala ska vid behov också kunna tillskjuta medel för att underlätta framkomlighetsåtgärder.

Ett ökat utbud på landsbygden
Vänsterpartiet vet att det krävs satsningar för att få fler att välja att åka kollektivt istället för att ta bilen. Det måste bli smidigt att åka kollektivt. Utbudet måste öka, särskilt på landsbygden. Och inom tätorterna ska buss vara det självklara valet för motorburen pendling.

Lägre priser – inte högre
Vi menar också att priset är ett viktigt verktyg. Det måste bli billigare att åka buss eller tåg. Vi säger därför nej till alla försök att göra det dyrare att resa hållbart. I stället lägger vi en budget med lägre taxor och förslag på rabatterade enkelresor för pensionärer och sommarlovskort för unga. En väl utbyggd och billig kollektivtrafik i hela länet gynnar både de med lägst inkomster och klimatomställningen.

Vänsterpartiets förslag: 

  • Utlys klimatnödläge, och tillsätt en vetenskaplig klimatpanel som kan komma med rekommendationer och riktlinjer för arbetet
  • Upprätta en årlig koldioxidbudget med grund i aktuell forskning, och som gör att Region Uppsala gör sitt för att uppnå 1,5-gradersmålet.
  • Årskort som kostar motsvarande 10 kronor om dagen, alltså 3650 kronor årligen, efter en modell som varit mycket framgångsrik i Wien.
  • Inga höjningar av biljettpriserna.
  • Återinför sommarlovskortet för skolungdomar i stil med kortet från 2018.
  • Pensionärsrabatt på enkelresor dygnet runt.
  • Åtgärder för ökad framkomlighet för buss, cykel och gång.
  • Satsning på trafiken på landsbygden.
  • Ombordstigning vid mitt- och bakdörrar på bussarna för smidigare och snabbare resor.
  • Ta bort kravet på att förare ska visera färdbiljetter och istället införa kombinerade trygghetsvärdar/kontrollanter.
  • Region Uppsala ska under 2022 inleda arbetet för att på sikt driva regionens kollektivtrafik i egenregi.