Regionen har stora ekonomiska problem, men de blågrönas ensidiga fokus på besparingar leder  till högre kostnader och mindre effektivitet. En vård med högre kvalitet, som har tillräckligt med personal och erbjuder en god arbetsmiljö, genererar bättre resultat för patienterna och är kostnadseffektiv. I den blågröna budgeten saknas 122 miljoner kronor för att sjukvården ska få en full uppräkning enligt LPIK. Vänsterpartiet tillför dessa 122 miljoner kronor för att stärka ekonomin och ge utrymme för satsningar på förebyggande vård och högre kvalitet.

Fokus på bättre hälsa i befolkningen
Förebyggande och hälsofrämjande insatser betalar sig i kronor och ören för regionen i form av minskat behov av sjukvård. Det finns många exempel på hur folkhälsoinsatser betalar sig hälsoekonomiskt. Till exempel Region Västerbottens långsiktiga satsningar på hälsosamtal eller Englands arbete mot ofrivillig ensamhet. Region Uppsala behöver använda sig av hälsoekonomisk kompetens i mycket större utsträckning.

30 miljoner till förebyggande vård
De blågröna vill utreda hälsoobligationer. Det är ett sätt att låna in pengar till folkhälsosatsningar. Tanken är att Region Uppsala ska ge ut en obligation som ska finansiera projekt inom förebyggande vård. Obligationen ska ge bättre avkastning om projekten leder till lägre sjukvårdskostnader. De pekar på ett försök i Region Stockholm där Skandia har lånat ut fyrtio miljoner kronor (genom att köpa en obligation) för ett projekt som handlar om att erbjuda förebyggande vård till människor som riskerar att utveckla diabetes. De preliminära resultaten sägs vara goda. De har visat att det betalar sig att satsa på förebyggande insatser. Vänsterpartiet tycker inte att det finns några skäl att vänta på de blågrönas utredning. Det är inte heller bra att beslut om sådana folkhälsosatsningar ska beror på huruvida privat kapital är beredd att låna ut pengar. Därför avsätter vi 30 miljoner kronor för liknande projekt inom förebyggande vård.

Fokus på bättre hälsa för patienten
Avsaknad av hälsoekonomisk kompetens syns även i den föråldrade synen på effektivitet som det Blågröna budgetförslaget ger uttryck för, där produktivitet mäts i antal aktiviteter istället för hur behandlingen faktiskt hjälper patienten och förbättrar dennes hälsa.

Under inflytande av borgerlig politik har sjukvården uppmanats marknadsanpassa sin verksamhet. Det har inneburit en kvantitativ mätning av denna på ett sätt som varit kontraproduktivt. Det är dags att överge detta synsätt till förmån för ett mer kvalitativt. Det innebär att lyssna till de personalgrupper som under lång tid framfört dessa synpunkter. Större fokus måste ges till att utvärdera om patienter får hjälp. Region Uppsala bör utveckla sådana utvärderingsmodeller. En mer mogen förståelse på produktivitet som utgår från kvalitet för patienten behövs för att kunna styra rätt mot en sjukvård som är både mer kostnadseffektiv och har en starkare förmåga att bidra till en bättre och mer jämlik folkhälsa.

Effektivisering på riktigt
Regionens verksamheter ska ständigt arbeta med förnyelse och eftersträva patientsäkerhet och hög effektivitet. De resurser som frigörs genom effektivisering måste användas för att förbättra kvaliteten, öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Det förutsätter att effektiviseringar utgår från verkligheten. Alltför ofta låter politiska beslutsfattare ansvaret för neddragningar falla på verksamheterna.

Förstärkt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Ett förstärkt kvalitetsarbete gynnar både ekonomin och patienterna. Undvikbara vårdskador uppstår vid omkring nio procent av alla slutenvårdstillfällen. En vårdskada förlänger vårdtiden med i snitt nio dagar, med ökat lidande för patienten, högre kostnader för regionen och längre väntan för patienter i kö. SKR beräknar att patientskador som orsakats av vården kostar svensk vård nio miljarder årligen. Här finns det mycket att hämta även för Region Uppsala. Vi menar att ett bättre personalläge även skulle höja sjukvårdens kvalitet och minska kostnaderna för undvikbara vårdskador.

Patientsäkerhetsarbetet, som idag bedrivs genom patientsäkerhetsteamet och ute i verksamheterna i varierande grad, är viktigt för att höja både kvalitet och effektivitet. Här har Patientnämnden en nyckelposition som den fristående verksamhet som tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående. Det är viktigt att arbetet får genomslag från högsta ledning till varje enskild medarbetare. Andelen rapporterade klagomål utgör bara en bråkdel av produktionen i varje verksamhet men varje klagomål måste hanteras och leda till kvalitetsutveckling för att undvika kostnadsökningar och lidande för den enskilde. Där bör inte signalvärdet från chefer underskattas.

Vänsterpartiets förslag:

• Slopa ”pinnräknandet”. Utvärdera i stället sjukvården utifrån hur patienterna mår.
• Återställa pengarna som de blågröna tar från verksamheterna genom att inte ge full uppräkning enligt index.
• 30 miljoner extra till förebyggande vård insatser som förväntas spara pengar på sikt.
• Stärk patientsäkerhetsarbetet.

Uppdaterades: 07 jun 2022