Det senaste året har vi tagit del av larmrapporter från Akademiska. Vårdplatser är stängda, beläggningsgraden är över hundra procent och speciellt akuten har en ohållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har i skrivande stund inte mindre än åtta aktiva ärenden som rör Akademiska (UNT 200119). En anmälan till Arbetsmiljöverket är en av de starkaste markeringar ett skyddsombud kan göra. Flera av ärendena rör situationen på akuten.

Trots varningssignalerna har det blågröna politiska styret inte presenterat några åtgärder varken för vården eller för hur arbetsmiljön ska bli bättre på Akademiska sjukhuset. Nyligen klubbade Sjukhusstyrelsen igenom en budget för år 2020. Budgeten innehåller inget utrymme för de konstaterade behov som finns. På samma möte antogs ett sparpaket för Akademiska med en planerad minskning av personalen. En orealistisk budget tillsammans med ett sparpaket riskerar att fördjupa krisen i sjukvården ytterligare.

Därför röstade Vänsterpartiet nej till besparingsplanen och yrkade på att Sjukhusstyrelsen skulle meddela Regionstyrelsen att den inte klarar av sitt uppdrag med nuvarande budget.

I dagsläget saknas fyrtio till femtio vårdplatser på Akademiska sjukhuset. De planerade nedskärningarna på personalen riskerar att försämra arbetsmiljön för de anställda, men också leda till ännu fler stängda vårdplatser och längre köer till vård. Vi vet också att det kommer finnas ett ännu större behov av vårdpersonal på sikt. Att då inte ta tillvara på den personal som finns känns som ett mycket kortsiktigt tänkande.

Det nya sparpaketet är därtill illa underbyggt. Det finns ingen uppskattning av hur mycket pengar förslagen kan tänkas spara in. Sjukhusstyrelsen har inte heller fått ta del av någon analys av konsekvenser eller eventuella risker med åtgärdsprogrammet.

En del av punkterna i sparpaketet står i direkt motsättning till varandra eller till budgeten. Samtidigt som personalen ska bli färre ska sjukhuset, enligt åtgärdsprogrammet, öka sin produktion. Trots det budgeteras för en minskning av sjukvårdsproduktionen för 2020. Eller enklare uttryckt: Färre personer ska göra mer med mindre resurser till sitt förfogande. I en redan pressad situation är inte det realistiskt.

Akademiskas ekonomi kommer inte i balans genom fler nedskärningar. Förra årets underskott beräknas bli rekordstort, men minusresultat är inget nytt för sjukhuset. Det har gått med underskott sedan 1990-talet. Det tyder på att Akademiska snarare är underfinansierat.

I stället behövs mer resurser till vården. I första hand vill vi se ökade statsbidrag. Det förslag om fem miljarder extra till välfärden som regeringen aviserade var ett steg i rätt riktning men inte på långa vägar tillräckligt. För hela Region Uppsalas del skulle det innebära knappt 55 miljoner kronor. Det kan ställas mot Akademiskas beräknade underskott för 2019 på 527 miljoner kronor. Vi lyckades få med Moderaterna och KD på en kompromiss där i stället 7,5 miljarder kommer att överföras till välfärden. Det är ett ytterligare tillskott som vi vill ska användas till att öppna fler vårdplatser.

Vi är också tydliga med att vi är beredda att höja skatten för att kunna finansiera en väl fungerande sjukvård. Vi tror också att många länsbor är beredda att betala något högre landstingsskatt om de vet att pengarna går till en trygg vård i rätt tid och en god arbetsmiljö för dem som arbetar inom vården.

Viktor Waldau, ledamot i Sjukhusstyrelsen (V)

Cecilia Viklund, ersättare i Sjukhusstyrelsen (V)

Neil Ormerod, regionråd (V)

Artikeln är uppdaterad sedan publiceringen i UNT.

Uppdaterades: 28 jan 2020