Akademiska sjukhuset har gått med drygt 1, 7 miljarder kronor i underskott de senaste tio åren. I genomsnitt minus 173 miljoner kronor per år, som minst med minus 24 miljoner och som mest med minus 346 miljoner. Detta trots att det genomförts stora och omfattande sparpaket genom åren. Även tidigare finns en historia med ständiga underskott men de har blivit betydligt större under de senaste åren.

De som hävdar att underskotten på Akademiska enbart beror på dålig styrning och skyller på tidigare sjukhusledningar, bör nog tänka om. Det finns andra förvaltningar inom landstinget som har eller har haft större underskott i förhållande till omsättningen än Akademiska sjukhuset men det uppmärksammas sällan. Det finns all anledning att ställa frågan om sjukhuset verkligen får fullt betalt för sitt uppdrag.

Vänsterpartiet menar att sjukhuset under lång tid varit underfinansierat. Det är en komplex och komplicerad verksamhet som ska ligga i framkant när det gäller forskning och som ska ta till sig nya läkemedel och behandlingsmetoder. Vård på universitetssjukhus är dyrare än på läns- eller regionsjukhus. De uppräkningar som gjorts har inte tagit tillräcklig hänsyn till de faktiska kostnadsökningarna, eller till att befolkningen ökar och blir allt äldre och framför allt inte till de faktiska vårdbehoven och de långa vårdköerna.

Personalkostnaden är den enskilt största utgiftsposten och sparpaket syftar därför ofta till minskade personalkostnader. Visst finns det anledning att se över bemanningar och att rätt kompetenser används för rätt arbetsuppgifter, men sammantaget är arbetsbelastningen hög för stora delar av vårdpersonalen och vi ser en ökad sjukfrånvaro. Bristen på vårdpersonal slår igenom med stängda vårdplatser vilket i sin tur leder till längre vårdköer och uteblivna intäkter från riks- och regionvård. Det skulle behövas en höjd grundbemanning för att förbättra arbetssituationen men också för att bättre klara tillfälliga belastningar och för att minska behovet av inhyrd personal eller övertidstimmar. Med en höjd grundbemanning kan sommaren planeras så att fler kan få en behövlig semester i lugn och ro. Men, en ökad bemanning kostar pengar.

Det finns saker att göra för att använda pengarna bättre och för att skapa bättre flöden i vården och sådana arbeten pågår. Genom nya behandlingsmetoder och nya läkemedel och genom att ta tillvara personalens kunskap och idéer kan verksamheter effektiviseras. Även Vänsterpartiet har i sitt budgetförslag effektiviseringskrav men grunden för att klara det är rätt uppräkningar och rätt betalt för sitt uppdrag.

Situationen för innevarande år är bekymmersam. Av underskottet på 233 miljoner från föregående år ska 133 hämtas hem under året och resterande 100 nästa år. Ett effektiviseringskrav på 0,75 procent av landstingsanslaget läggs ovanpå det vilket motsvarar ca 40 miljoner. Internt på sjukhuset läggs en generell besparing på tre procent för att klara budgeten, en budget som ändå slutar på minus 100 miljoner. Budgeten bygger på en verksamhet med en vårdproduktion på samma nivå som föregående år och året före det. Detta trots att befolkningen ökar och vårdköerna växer.

Vänsterpartiet vill mer än att bara ha ekonomi i balans. Vi vill öka resurserna för mer vård så att väntetiderna och antal väntande för besök och behandling kan minska och inte som i dagsläget öka. Landstinget behöver satsa på mer vårdpersonal och bättre arbetsmiljö. Bristen på personal är den stora utmaningen de kommande åren.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill att landstingsfullmäktige godkänner att sjukhuset går med 100 miljoner i underskott och därmed fortsätta med stora besparingar under två år. Vänsterpartiet vill i stället lägga de 100 miljonerna som tillskott till sjukhuset. Det löser inte Akademiska sjukhusets alla problem men ger förutsättningar att arbeta långsiktigt för att förbättra för patienter och personal och för att få ett slut på de ständiga besparingarna.

Sören Bergqvist
Landstingsråd (V) och ledamot i sjukhusstyrelsen
Viktor Waldau
ersättare (V) i sjukhusstyrelsen

Uppdaterades: 17 feb 2016