Lars Ohly i regn och vind
Vädrets makter var inte på sitt bästa humör under Lars Ohlys torgmöte i Uppsala. Pressen hade hakat på eftersom man hade bevakat Ohlys förhandsröstning i Gottsunda. Gottsunda är ett område med lågt valdeltagande, förhoppningsvis steg valtemperaturen där något med Ohlys besök.
I torsdags gick Vänsterpartiets Lars Ohly och röstade i Gottsunda utanför Uppsala, tillsammans med bland annat Ilona Szatmari Waldau kommunalråd i Uppsala. Gottsunda är ett förortsområde med lågt valdeltagande.
– Jag valde att rösta i Gottsunda för att uppmana folk i förorterna att gå och rösta i EU-parlamentsvalet den 7 juni. Vi vet att människor från rika områden som Sunnersta och Djursholm går och röstar i hög utsträckning. Men Gottsundaborna och andra förortsbor bör inte överlåta valet till andra, säger Lars Ohly.
– Risken är att många av de som är kritiska till EU stannar hemma på söndag. Men EU-kritiker från Vänsterpartiet gör nytta i EU-parlamentet både genom att de motarbetar att mer makt förs över till EU och aktivt arbetar för mer vänsterpolitik i EU. Det är viktigt att vi EU-kritiker inte låter EU-entusiastiska Ja-sägare representera oss utan att vi går och röstar, säger Lars Ohly.
I sitt tal i Uppsala tryckte Ohly mycket på skyddet för kollektivavtalen genom att säga följande:
Den ekonomiska krisens sociala skallvågor kommer att sätta djupa spår i vårt samhälle. Klyftorna kommer att explodera, belastningen på de arbetande kvinnorna i offentlig sektor kommer att öka och konkurrensen om återstående jobb kommer att stiga.
Redan nu går 20 miljoner människor arbetslösa i Europa. Fler kommer att tvingas sälla sig till den olyckliga skaran i den industriella reservarmén. Att i detta läge öppna upp för social dumping och lönediskriminering som de antifackliga domarna från EG-domstolen i praktiken gör är inte bara korkat utan direkt livsfarligt.
Att möjliggöra att människor kan konkurrera med lägre löner och sämre arbetsvillkor kommer om något driva på rasism och främlingsfientlighet. Högerextrema partier utgör redan fasta bastioner i delar av Europa och en iskall lönekonkurrens i Europa kommer att föra fler människor in i deras hägn. Samtidigt sänker en konkurrens om löner välfärden i samhället och ökar klyftan mellan den rike och den fattige.
I Sverige har den borgerliga regeringen sagt sig vilja värna om den svenska modellen. Samtidigt accepterar man EG-domstolens domar och stillsittande ser på när kollektivavtalen undermineras. Man ibland strålar sanningen fram bland alla dimridåer.
EU-parlamentarikern Lena Ek sade på centerns stämma nyligen att den fria rörligheten i unionen väger tyngre än kollektivavtalen. Detta utgör inget annat än en krigsförklaring mot facken och arbetarerörelsen.
För vänsterpartiet är läget det exakt motsatta. Vi menar att kollektivavtalen och fackliga rättigheter skall väga tyngre än den fria rörligheten, och det är därför vi just betonat att förändringar krävs i EU: s grundfördrag, men även i sekundärrätt. Vänsterpartiet är för en gemensam arbetsmarknad i EU, men vi säger tydligt nej till ett system där utländsk arbetskraft diskrimineras och att kollektivavtalen urholkas.
Lars Ohly tog upp kvinnors rättigheter:
– Eva-Britt Svensson är vice ordförande i EU-parlamentets kvinnoutskott. Vi arbetar för att motverka människohandel, prostitution och mäns våld mot kvinnor och driver opinion för fri abort. Flertalet frågor som rör kvinnors rättigheter avgörs nationellt och är kopplade till offentlig sektor och socialförsäkringssystemen. Men EU lägger sig i allt mer. Vi kämpar mot att EU vill harmonisera skilsmässoreglerna och mot att EU vill bestämma över föräldraförsäkringen, eller mammaledigheten som det kallas inom EU.
Lars Ohly hade en kommentar om gubbväldet i EU:
– Endast 30 procent är kvinnor i parlamentet, samma sak i kommissionen. Än sämre ser det ut i ministerrådet (19 procent) och i Centralbanken är alla i generalförsamlingen män. Av de som styr det dagliga jobbat i bankdirektionen är 5 av 6 män. I domstolen är det endast 3 av 27 domare som är kvinnor. Överlag är män betydligt bättre representerade på alla högre befattningsnivåer i EU:s institutioner.
Lars Ohly EU-parlamentarikernas löner:
Våra parlamentariker är valda i Sverige, och är inte EU:s representanter i Sverige. Vi vill att riksdagsarvodet sänks till motsvarande ett basbelopp, ca 41 000 kronor. Det bör de svenska EU-parlamentarikerna också kunna leva på men nu föreslås en lönehöjning med 58 procent för dem. Med en lön på 86 000 kronor i månaden så kan EU-parlamentarikerna tillsammans med alla andra förmåner kvittera ut minst 145 000 kronor i månaden skattefritt. Ett politiskt mandat ska inte vara en språngbräda till att bli mångmiljonär.
Seppo Laine