Regeringen för en orättvis och destruktiv politik som dessutom är samhällsekonomiskt oansvarig. Vidgade klyftor, ökad ohälsa och utslagning skapar mänsklig misär och social oro. Otryggare villkor på arbetsmarknaden riskerar att leda till minskad rörlighet, protektionism och stagnation i ekonomin.

Vi lever i en tid av viktiga vägval. Sverige behöver en ekonomisk politik för att långsiktigt säkra välfärden och en ekologiskt hållbar utveckling. Vänsterpartiet föreslår därför i sin vårbudgetmotion tre stora investeringar i framtiden; jobb i offentlig sektor, bostäder och miljövänlig kollektivtrafik.

---

150 nya jobb i offentlig sektor!
I höstas presenterade vi ett  riktat sysselsättningsstöd för offentlig sektor. Satsningen kvarstår, men flyttas fram i tid. Vi bedömer att 40 000 personer kan anställas inom främst kommuner och landsting redan under 2008 och vi tillför medel för ytterligare 50 000 respektive 60 000 anställda kommande år.

Förstärkningen av välfärdssektorn behöver gå utöver det nödvändigaste. Vi vill höja  lärartätheten, ha tillräckligt med personal inom vård och omsorg så att gamla kan känna en trygghet i att de kommer få den hjälp de behöver. Ett modernt välfärdssamhälle behöver också fler arbetstimmar i biblioteken, på fritidsgårdarna, i föreningslivet, i kulturverksamheterna och universitet & högskolor.

Hög tid för en social bostadspolitik!
Mer än hälften av Sveriges befolkning bor idag i en kommun med bostadsbrist och främst är det hyresbostäder som saknas. Samtidigt står vi inför enorma renoveringsbehov i det befintliga beståndet. Vi föreslår att en ny långsiktigt hållbar bostadspolitik införs med början 2008. Det övergripande målet är att det ska tillkomma minst 40 000 lägenheter per år de närmaste tio åren, av vilka hälften skall vara hyresrätter. Under samma period bör antalet renoveringar tredubblas.

Vi vill därför inrätta en statlig bostadsfond med medel som utgår till fastighetsägare i form av investeringsbidrag för ny- och ombyggnation av hyresrätter. Stöden ska innehålla krav på tak för produktionskostnaden samt rimliga hyror som förhandlats fram i förväg. Vid nybyggnad och ombyggnad av bostadshus skall bästa miljöteknik användas för energiomställning och energieffektivitet i boendet.

Satsa på en miljövänlig kollektivtrafik!
I Sverige är transportsektorns andel av koldioxidutsläppen ca 45 procent. Riksdagen har fastlagt att utsläppen av koldioxid från transporter i Sverige 2010 bör ha stabiliserats på 1990 års nivå. Men istället har utsläppen ökat med 9 procent. Om inget görs visar prognoser att det kommer ske en ökning med 2 procent per år.

Vi vill ha en trafikpolitik där kvinnor och män har bra kommunikationer oavsett var de bor och som leder till att vi får ett hållbart transportsystem som minskar miljöpåverkan både lokalt och globalt. Vi tror att en av de absolut viktigaste åtgärderna för att kunna lyckas med detta är att det finns en utbyggd, tillgänglig, prisvärd och väl fungerande kollektivtrafik.

Vänsterpartiet föreslår att det genomförs ett storskaligt försök med klimattaxa i två län, d v s att länsinvånarna utan kostnad kan använda sig av kollektiva färdmedel. Försöken ska pågå under en längre tidsperiod. De ska vara kopplade till forskning, där effekterna i vid mening ska studeras och analyseras utifrån det vi nämnt här ovan om eventuella effekter av ökad kollektivtrafik.

Vänsterpartiet vill även tillskjuta 12 miljarder fram till 2015 för att klara finansieringen av Banverkets Framtidsplan. Det är en omfattande och framåtsyftande satsning.

Ändra budgetlagen
För att möjliggöra stora satsningar på nya spår och öka underhåll av järnvägarna krävs ett ändrat tänkesätt beträffande investeringar. Statens budgetsystem ser en investering som en kortsiktig konsumtion. Investeringar i väg och järnväg sker i regel genom att staten tar upp kostnaden för investeringen under ett utgiftsområde.

Grunderna för hur statens investeringar i anläggningstillgångar m.m. skall finansieras finns i lagen om statsbudgeten (1996:1059). Enligt 22 § ska andra tillgångar än sådana som används i statens verksamhet finansieras med anslag på statsbudgeten och således i sin helhet belasta statsbudgetens utgiftssida under samma period som investeringen genomförs. När infrastrukturinvesteringar finansieras med anslag innebär det att anslag tas i anspråk i takt med att utgifterna uppstår. Det finns därmed även en risk för att projekt drar ut på tiden och ökar totalkostnaden, om staten anser att inte hela summan kan tillföras under ett och samma år.

Men budgetlagen öppnar i 23 § för att riksdagen kan besluta om att finansiera infrastrukturinvesteringar genom lån i Riksgäldskontoret. Lånefinansiering används för att kunna tidigarelägga vissa projekt t ex Södra länken i Stockholm, Öresundsbron och Botniabanan.

Vi anser att huvudregeln för en investering ska vara att staten lånar till summan.

Det finns de som hävdar att om man låter investeringar finansieras genom lån istället för anslag, så för man en skuld till nästa generation. Det är dock en  felaktig syn! Det är snarare så att om man betalar hela investeringskostnaden under ett och samma år, låter man dagens generation stå för hela kostnaden, fast det är uppenbart att ett hus eller en järnvägssträcka kan användas av många generationer framöver.

De resonemang som här redovisas angående investeringsbehovet i spårtrafik, är också giltiga mer allmänt t ex vad gäller de bostadssatsningar som vi föreslår. Det är samhälleliga investeringar som behöver komma till stånd för en rationell hantering av statens resurser nu och på medellång sikt. En budgetprocess med en investeringsbudget öppnar i sig för en rimligare och mer långsiktigt inriktad demokratisk debatt kring prioriteringar och en syn på ekonomisk politik som en del av ett samhällsbyggande snarare än en kameral hushållning.

Jacob Johnson, Riksdagsledamot (v)
EU-nämnden & ers. i Miljö- och jordbruksutskottet
Riksdagen 100 12 Stockholm
08 – 786 46 63, 070 – 205 29 47
[email protected]

Besök gärna min blogg:
https://jacob.johnson.riksdagsvanstern.org/

Uppdaterades: 27 apr 2007