Lördagen med information från länsarbetsnämnden, riksdagsledamot Ingrid Burman och Björn Öberg tyckte deltagarna var nyttig.
Stefan Tjärnback redovisade arbetsmarknadsläget i regionen. Ingrid Burman berättade om vad Vänsterpartiet åstadkommit inom ramen för 121-punktsprogrammet i riksdagen inom arbetsmarknadsområdet.
Slutligen fick konferensen en översikt över de nationalistiska rörelsens historia i Sverige av Björn Öberg.
Dagen började med att distriktets ordförande Jonas Wikström hälsade alla välkomna. Jonas berättade att distriktsstyrelsen tidigare valt
ut, integration, arbetsmarknadsfrågor och rasism som särskilt prioriterade frågar att arbeta med. Det kändes viktigt att aktualisera arbetslöshetsfrågorna eftersom det känns som om det kommit lite i skymundan och man nästan börjat vänja sig vid en historiskt hög arbetslöshetsnivå.

Länsarbetsnämndens Stefan Tjärnback berättade om arbetsmarknadssiffror i Uppsala län. Från den lägsta arbetslöshetsnivån 1992 har den höjts till nivån 14 procent, man kunde notera en minskning 2001 men sedan dess är trenden svagt uppåtgående. Arbetslösheten har ökat snabbast i Uppsala/Stockholmsregionen, där har man de mest utsatta branscherna. Knivsta är en kommun med en av de lägsta arbetslöshetssiffrorna i Sverige.

Stefan Tjärnback bekräftade att det är fortsatt svårare för ungdomar och invandrare att få fotfäste på arbetsmarknaden. Just nu ökar kvinnor som grupp bland arbetslösa eftersom offentliga sektorn också drar in.
Länsarbetsnämnden gör framtidsprognoser, nu tror man att kurvan planar ut. För tillfället rapporterar arbetsgivarna att man hittar den kompetens man behöver i arbetskraften som står till buds. I det längre perspektivet ser man inte åldersavgångarna som något i våra tillväxtområden men Norrlands inland kommer att få stora problem.

Ingrid Burman är vänsterpartiets riksdagsledamot från Uppsala län och hon rapporterade från arbetet med arbetsmarknadsfrågor i riksdagen.
När man skrev ihop sig om 121-punktsprogrammet så hade arbetslösheten börjat gå ner, så frågan fick inte så stor vikt då.
Men inför valet 2006 har partistyrelsen fäst uppmärksamheten på frågan. Det är risk för att folk vänjer sig vid nivån. En nivå som för 20 år sedan hade varit en väldigt hög nivå och ordentligt på dagordningen.
Istället arbetslöshetsmål så vill vänsterpartiet arbeta med sysselsättningsmål, tyvärr gick det inte att få i regionala mål i 121-punktsprogrammet.

Kvinnors arbetslöshet i form av deltidsjobb har altid varit osynligt i statistiken. Därför har vänsterpartiet tryckt på att skapa heltidsjobb. Vi arbetar för en fördelningspolitik för att avskaffa de könsdiskriminerande löneskillnaderna.

En av de åtgärder vi lyckats få fram är 100 miljarder till nyinvesteringar och underhåll för järnvägen. Det ska se till att det finns en fungerande infrastruktur för att folk ska kunna röra sig och företag etablera sig fritt inom arbetsmarknadsregionerna.

Vänsterpartiet arbetsmarknadspolitik handlar också om att skapa förutsättningar för de nya jobben. Man sitter med frågan om att förenkla administrationen för småföretagen. Nu finns det ett förslag från regeringen om vissa förenklingar, men det handlar inte om att ta bort regler eller skydd.

Vänsterpartiet är det enda partiet i koalitionen som driver frågan om mer pengar till forskningen. Numera får de inga löneuppräkningar i anslagen. Det kommer en forskningspropp men effekten är status quo. Skulle behöva ytterligare nya resurser.

Vänsterpartiet fick igenom fler pengar till offentlig sektor. Lokalt minskar skatteintäkterna för kommun och landsting, vilket ger ett netto på plus minus noll i år för anställningar. 2006 och 2007 kan man se att det blir nyanställningar.

Ingrid Burman berättade om mycket mer men denna rapport slutar med hennes ord om hur vänsterpartiet vid varje förhandling drivit frågan om att höja lönetaket för handikappade. Man skriver också motioner om att höja lönetaket från den begränsning på 15000 kronor som idag finns. Vi vet att det finns möjligheter till jobb för handikappade om man får lönebidrag. Skamligt att vi är det enda partiet i riksdagen som driver den här frågan…

Björn Öberg berättade om den historiska bakgrunden för de nationella partierna. De har funnits i olika former under hela nittonhundratalet, ibland har brunrötan lamslagit moderat och center ungdomsförbundens lokala avdelningar. Beroende slumpmässiga sammansättningar av lokala förmågor har det funnits utbrott av extrema våldsbrott på mindre orter i Sverige. VAM orsakade en eldsvåda på flyktingförläggningen i GImo som ett exempel.
Idag försöker Sverigedemokraterna göra sitt bästa för att bli ett rumsrent parti. Där SD finns, finns det också nassar och tvärtom de sporrar varandra.

Det är viktigt att politiskt bevaka hur skolorna hanterar utslag av rasism, man vet att nassar ofta varit utsatta i skolan. Klarar man inte att stötta utsatta ungdomar i skolan får man ofta de här rörelserna på skolan. ENligt Ung Vänster är det symptomatiskt att de skolor som förnekar att man har problem oftast just är de som har problem. Det finns också ett samband med skolor som försöker sopa undan politiska motsättningar genom att ha generellt förbud mot besök av ungdomsförbunden. Politik måste kunna diskuteras för att medvetenheten och motståndet mot nationella rörelsens olika utväxter ska kunna finnas.

Som avslutning formulerade konferensen gemensamt ett kort förslag till handlingsplan som distriktsstyrelsen kommer att få arbeta med.

Uppdaterades: 15 feb 2005