Klimat
I Parisavtalet 2015 beslutade världens nationer att temperaturökningen bör begränsas till max 1,5 grader. Utifrån de åtgärder som hittills utlovats globalt tyder dock i nuläget ingenting på att detta mål kommer att nås. Istället är vi på väg mot en katastrofal uppvärmning på mellan tre och fem grader. Detta kommer att ha allvarliga konsekvenser också i Uppsala län. SMHI:s klimatscenarier för länet visar på en framtid med fler värmeböljor, längre perioder av torka, samt större risk för extrem nederbörd. I spåren följer fler dödsfall, skogsbränder och översvämningar. Ojämlika samhällen klarar detta sämre än jämlika.
Även en begränsad uppvärmning kan försätta länet i ett nödläge. Dricksvattnet för två miljoner människor hotas när saltvatten tränger in i Mälaren, där bland annat Håbo kommun tar sitt vatten. Den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen slår fast att allvarliga infektionssjukdomar som borrelia, denguefeber och badsårsfeber kommer att hota medborgarnas hälsa.
Hur väl vi lyckas med klimatomställningen under de närmaste åren är avgörande för planetens framtid. Region Uppsala har tagit flera viktiga steg på vägen. Men för att nå regionala klimatmål måste ambitionerna skruvas upp. År 2020 gick utvecklingen tvärtom åt fel håll och Region Uppsalas klimatpåverkan ökade med en procent.
Klimatkrisen måste börja behandlas som den kris den faktiskt är. Därför vill vi att Region Uppsala, i likhet med många politiska församlingar världen över, ska utlysa klimatnödläge. Alla politiska beslut i Region Uppsala ska vara förenliga med 1,5-gradersmålet.
Regional koldioxidbudget
Ett strukturerat sätt är att kartlägga vad just vi behöver göra är att ta fram en regional koldioxidbudget.
Länsstyrelsen i Uppsala län har, liksom flera andra kommuner, regioner och län, låtit CEMUS vid Uppsala universitet ta fram en koldioxidbudget för länet. Det finns andra klimatpåverkande gaser, men koldioxid är den växthusgas som står för den största delen av samhällets klimatpåverkan och som lämpar sig bäst för budgetering. Koldioxidbudgeten för Uppsala län kom fram till att vi i länet behöver minska våra utsläpp med 16,4 procent årligen mellan 2020 och 2040. Även Knivsta och Håbo har tagit fram kommunala koldioxidbudgetar.
En koldioxidbudget ska vara just en budget och följas som en sådan. Budgeten ska redovisas årligen och om den övertrasseras måste det tas igen under de nästkommande åren. Den ska leda till att vi bestämmer vad som är mest prioriterat att göra, varefter vi beräknar vad det kostar. Om vi på ett verkningsfullt sätt ska få ner koldioxidutsläppen gäller det att prioritera det som har verklig effekt och välja de åtgärder där vi får ner utsläppen mest i relation till vad det kostar.
Ett klimatmedvetet Uppsala län
Klimatmedvetenhet måste genomsyra alla Region Uppsalas verksamheter.
Samarbetet i länet bör intensifieras för att höja kompetensen hos alla. Vi föreslår att en vetenskaplig klimatpanel ska tillsättas för att ge förslag på åtgärder för att vi ska kunna nå 1,5-gradersmålet.
När regionen bygger nytt eller bygger om ska höga krav ställas på energianvändning och materialval. Upphandling och inköp ska ske med skarpa klimatkrav. Materialförbrukningen inom sjukvården ska ses över.
Det finns förutsättningar för en stark utbyggnad av förnyelsebar elproduktion i länet som en helhet. Detta innebär mycket stora utvecklingsmöjligheter och kommer att skapa nya jobb under de närmaste åren. Vindkraftsparker ska byggas ut så långt som möjligt, med hänsyn till fågellivet, kulturmiljöer och biologisk mångfald. Även solenergi är en viktig del av omställningen.
Offentliga aktörer som Region Uppsala måste ta ledningen i energiomställningen. Region Uppsala ska bli självförsörjande när det gäller förnybar el, och fler solceller ska installeras. Lokal elproduktion blir allt viktigare då elnätets maximala kapacitet nås sedan några år tillbaka regelbundet under kalla vintertimmar, framförallt i södra länet. Region Uppsala ska både driva på för att statens planerade förstärkningar genomföras i tid och samlar länets aktörer att samarbete för effekt- och energieffektivisering, användarflexibilitet och ökat lokal elproduktion.
Även inom transportsektorn behövs fler insatser för att nå klimatmålen. Dagens politik är inte tillräcklig för att nå målen, till exempel om en fördubbling av kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor. Vi menar att pris spelar roll för att förmå folk att lämna bilen hemma och åka kollektivt istället. Vi föreslår ett handslag mellan Region Uppsala och länets kommuner, där regionen lovar att sänka priserna till resenärer och kommunerna lovar att ge prioritet till kollektivtrafik i sin planering och öka framkomligheten för busstrafiken. Arbetet med att införa förnyelsebart bränsle i kollektivtrafiken och andra färdmedel som regionen har inflytande över, måste vidareutvecklas.
Godstransporter på vägarna måste minska till förmån för mer transporter på tåg och båt. Det behövs en satsning på den kustnära sjöfarten och i Mälaren. Sjöfartens andel av transporter inom och till och från länet är i dagsläget liten, men möjligheterna att utöka den är stora. Hargshamn är en viktig regional hamn med goda utvecklingsmöjligheter och en anslutning till järnvägsnätet. Även sjöfarten i Mälaren har möjlighet att växa som ett bränslesnålt och miljövänligt transportalternativ.
Ett mer lokalt fokus på den ekonomiska utvecklingen kan innebära ett minskat beroende av fossil energi och minskad miljöpåverkan. Det handlar om att nyttja befintliga resurser bättre genom med en cirkulär, biobaserad och social ekonomi.
Bostäder, arbetsplatser och samhällen ska alltid planeras utifrån människors behov och minsta möjliga miljöbelastning. Redan från första början måste det planeras för kollektivtrafik.
Som arbetsgivare har Region Uppsala en möjlighet att uppmuntra anställda till ett grönare levnadssätt. Det kan också innebära att förbättra villkor för anställda. Regionen ska söka att teckna ett grönt kollektivavtal med fackförbunden som kan innefatta saker som subventionerade kollektivresor, fler semesterdagar om man avstår flyg på sin semester och liknande.
Ett klimatsäkrat Uppsala län
Vi ska göra allt vi kan för att uppnå klimatmålen men samhällsplanering måste ta hänsyn till hur vi bygger ett samhälle och en infrastruktur som är mindre sårbar för framtida klimatförändringar och extremväder.
Idag tar de flesta av länets kommuner vatten från grundvattenkällor eller Mälaren. Då klimatförändringar leder till lägre grundvattennivåer får vi redan nu återkommande brist på vatten, särskilt i kustnära områden. Utvecklingen av Östhammars kommun påverkas i hög grad av problem med vattenförsörjning. Som en effekt av låga grundvattennivåer finns en tendens till att hämta dricksvatten i än högre grad från Mälaren. Dock är det en lösning som innebär stora risker då det förändrade klimatet leder till högre havsnivåer i Östersjön som i sin tur får konsekvenser för Mälaren som mynnar ut i Saltsjön och Södertälje kanal. Både klimatförändringar och miljöförstöring riskerar på lång sikt att påverka vattenkvaliteten i Mälaren. Det är även viktig att värna vattenkvalitén i Dalälven från ett dricksvattenförsörjningsperspektiv. Problematiken kring vattenförsörjning bör vara ett fokus för Region Uppsala i samverkan med andra aktörer.
Stora parkeringsplatser och mycket hårdgjord yta innebär stora översvämningsrisker även vid måttlig nederbörd. Våtmarker nära städer måste bevaras för att minska risken för översvämning i städerna. Även gröna ytor i städerna ger ett ökat skydd mot översvämningar då det ökar vatteninfiltrationen i marken. Grönområden och exempelvis dammar fungerar också som naturliga kolsänkor. Region Uppsala ska i samarbete med Upplandsstiftelsen arbeta för att skydda och etablera nödvändiga gröna ytor och våtmarker och andra kolsänkor.