En jämlik och säker sjukvård

En jämlik och säker sjukvård

Sjukvården behöver bli mer jämlik. För det krävs förändringar i hela hälso- och sjukvårdspolitiken: på specialistnivå, inom primärvården och i folkhälsopolitiken.

Materialförsörjning i egen regi
Vården behöver bli säkrare. Haveriet under hösten 2019 i leveranserna av förbrukningsartiklar till Region Uppsalas verksamheter visar hur sårbara vi har blivit när allt större del av vårdens infrastruktur lämnas i händerna på privata marknadsaktörer. Problemet blev än mer akut under mars och april 2020 när bristen på skyddsmaterial hindrade en säker hantering av covidpandemin. 

Det är dags för det allmänna att återigen ta ett större ansvar för att leverera en säker och jämlik vård till alla Uppsala läns invånare. 

Vi vill att ett centralförråd etableras för Region Uppsalas vårdverksamheter. Vi vill också att distributionen av förbrukningsartiklar återtas i egen regi; gärna i samarbete med de andra regionerna som samverkar i Varuförsörjningsnämnden. 

Vinstfri vård
Trenden till att göra sjukvården till en marknad, med ökade inslag av privata försäkringar och större makt åt vinstdrivande företag, äventyrar inte bara varuförsörjningen – den underminerar grunden för svensk hälso- och sjukvårdspolitik, att alla har rätt till en god hälsa och vård på lika villkor. Vi lägger fram förslag för att bryta företagens makt inom sjukvård, för att sätta patienterna och målet med allas rätt till en god och jämlik hälsa främst!

Avskaffa vårdvalen
Det har inte gjorts en heltäckande utredning av hur vårdvalen har påverkat vården i länet och Region Uppsalas ekonomi. Men när vårdvalet inom gynekologi utreddes 2016 kom det fram att kostnaderna ökade i snabbare takt än besöken. Kostnadsökningarna som uppstår av vårdvalen måste också ses i förhållande till Hälso- och sjukvårdslagens prioriteringsgrunder. Får patienterna med störst behov vård först? En utredning som gjordes av vårdvalen inom Stockholms läns landsting pekade på tecken att ”vissa besök och åtgärder görs inte utifrån patienters behov utan som en effekt av konkurrensen och den höga efterfrågan”. Vårdvalen inom specialistsjukvården ska upphöra. 

En jämlik och säker sjukvård i egen regi
Det blågröna styret vill privatisera delar av sjukvården, trots löften i valrörelsen 2018. Privatiseringar splittrar vården. Sjukvården blir svårare att styra och det blir svårare att göra omprioriteringar, både under kriser som coronapandemin och för att möta patienternas behov under vanliga tider. Flera decenniers erfarenhet av privatisering har lärt oss att såväl kostnader som pressen på personalen ökar. Vinster måste komma någonstans ifrån! Det har gått längst i det blågröna Region Stockholm, som har stora problem med en dyr, splittrad och ojämlik sjukvård. Där finns flest försäkringspatienter som får en gräddfil i vården. Det är inte en framtid vi vill se för Region Uppsala. Vi föreslår ett stopp för privatiseringar och att privata vårdgivare som har avtal med Region Uppsala förbjuds att ta emot privata försäkringspatienter. Mammografin ska återtas i egen regi. 

Lasarettet i Enköping får utökade resurser
Lasarettet i Enköping är ett välskött sjukhus som erbjuder högkvalitativ vård. Det är viktigt för Enköpings självbild och för stadens arbetsmarknad. Akuten skänker trygghet till många. Lasarettet har dessutom ett sjukvårdsuppdrag av stor betydelse, inte bara för Enköping, Håbo och Heby men också för hela länet. Lasarettets kapacitet skulle kunna användas ännu bättre för att öka antalet planerade operationer och därmed möjliggöra för Akademiska sjukhuset att ta in fler riks- och regionpatienter. Region Uppsala har tagit fasta på denna potential i projektet ”Morgondagens elektiva kirurgi”, där tanken är att Lasarettet i Enköping ska utvecklas inom vissa specialistområden. Det är även troligt att Lasarettet i framtiden kommer att behöva ta ett större ansvar för utbildning av nya vårdpersonal Till detta ändamål föreslår vi ett tillskott på 10 miljoner kronor för mer elektiv vård.

En effektiv och nära vård
Den nära vården är nyckeln till den omställning i hälso- och sjukvården som kommer att krävas för att möta en växande och åldrande befolknings behov. Den nära vården kan beskrivas som vård som utförs nära patienten, till exempel i hemmet eller på den lokala vårdcentralen, på uppdrag av region eller kommun. Omställningen till en närmare vård innebär också ett nytt sätt att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vi välkomnar inriktningen som läggs fram i utredningarna ”Effektiv vård” (SOU 2016:2) och den regionala utredningen ”Effektiv och nära vård 2030”. (Båda utredningarna har genomförts under ledning av Göran Stiernstedt.) Inriktningen i utredningen mot en vård som i allt större utsträckning förflyttas från byggnaden ”sjukhuset” och ut i andra vårdformer, antogs av regionfullmäktige med brett stöd 2018. 

Vi föreslår därför satsningar för att stärka vården utanför sjukhusområdena.

Bättre vård för äldre människor
Det hade behövts en mycket starkare vård för äldre människor för att kunna skydda dem ordentligt under covidpandemin. Regionen trappade upp samarbetet med den kommunala äldreomsorgen och vårdhygieniska insatser mot kommunerna förstärktes, men utbrotten fortsatte även under andra vågen. Det är bara vaccineringsprogrammet som har fått stopp på dödligheten inom äldreomsorgen. Enligt Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) granskning av covidvården brast Region Uppsala som vårdgivare och huvudman under det blågröna styret. 

IVO:s kritik handlar dels om att för lite läkartid har fördelats boendena. Läkarna har helt enkelt inte hunnit med allt de ska göra. Det finns ett tydligt behov av ökat konsultationsstöd till boendena under andra tider än när läkarna är på plats och går rond. Marknadsanpassningen av primärvården som leder till en press på vårdpersonalen att lägga tid på de arbetsuppgifter som genererar mest vinst. En omständighet som förstärker Vänsterpartiets argument för fler riktade satsningar inom primärvården. 

Idag är uppgiften att leverera sjukvård till boendena utlagt som ett tilläggsuppdrag till vårdcentralerna. Några menar att det vore bättre att anställa läkare för att jobba med att ge vård på boendena på heltid. När kopplingen till vårdcentral fungerar bra är samtidigt distriktsläkarens lokalkännedom väldigt värdefull, och många av de boende kan då vara kända av läkarna sedan tidigare.

Den medicinska kompetensen på äldreboendena måste höjas och samarbetet mellan kommunen och regionen fördjupas. Det behövs fler geriatriker. Det finns flera projekt på gång, till exempel äldremottagningar och mobila team. Dock saknas tillräckligt mer resurser och större ändringar krävs på sikt. Dagens primärvård levererar för dåligt för de äldre. Göran Stjernstedt föreslog i en statlig utredning 2016 (”Effektiv vård” SOU 2016:2) en ny riktad primärvård som med konsultstöd från geriatriken skulle kunna ta bättre hand om de äldre med omfattande behov. Det är synd att regeringen inte har gått vidare med det förslaget. Region Uppsala bör förstärka vården för de äldre med riktade satsningar. Även ersättningar till vårdcentralerna bör ändras för att gynna kontinuitet och vård av äldre med omfattande behov, istället för snabba besök från förhållandevis friska patienter. 

Vänsterpartiet vill uppdra åt regionstyrelsen att utreda vården för äldre människor för att ge underlag till en plan för en starkare äldrevård.

Satsa på vård nära patienten
Över tid kommer vårdens omställning att innebära en resursförskjutning från sjukhusvården till den nära vården. Dock är det inte möjligt de närmaste åren att minska anslagen till sjukhusen för att finansiera nödvändiga satsningar på den nära vården. Sjukhusen kommer inte att klara av en växande och åldrande befolkning och utmaningen att rekrytera och – framförallt – behålla personal utan både ökade resurser och avlastning från en förstärkt nära vård. Därför måste regionen vara beredd på att satsa nya resurser på att utveckla den nära vården. 

Primärvårdssatsningar de senaste åren har skett inom ramen för vårdvalen – systemet som låter privata vinstdrivna aktörer etablera sig fritt, framförallt i områden där vinsterna kan bli höga. Ökningen i både antalet vårdcentraler och antal patientbesök har lett till en betydande kostnadsutveckling, men utan att tillgänglighetsmålen uppfylls. Riktade förstärkningar behövs för att säkerställa att sjukvårdsresurser fördelas jämlikt efter behov i hela länet, som till exempel vårdcentrum, hälsocentraler med förstärkt folkhälsouppdrag och närmottagningar.

Mer vård på landsbygden
Tendensen de senaste decennierna har varit för vården att dra sig tillbaka från landsbygden, och även från socioekonomiskt utsatta områden i städerna. Arbetet med en förnyad vårdstruktur ger tillfälle att vidta åtgärder för att istället gynna jämlikheten i vården genom att rikta vårdresurser dit behoven finns och genom att jobba mer hälsofrämjande.

Digitalvård
Det finns stora möjligheter att erbjuda fler vårdtjänster med hjälp av digital teknik. Utvecklingen har tagit fart under pandemin och idag kan samtliga vårdcentraler erbjuda besök via datorn eller mobilen.

Digitalisering kan skapa förbättrad tillgänglighet och förbättrad trygghet för patienterna. Dock finns det ännu ett stort glapp mellan befolkningens förväntningar på digital tillgänglighet till vården och vad vården faktiskt kan erbjuda. Digitala vårdbesök på distans, digital, konsultation på distans och digital monitorering i hemmet kan alla bidra till en förstärkt nära vård genom bättre tillgänglighet och trygghet för patienter. Behoven, förmågan och möjligheterna att använda digitala kontakter ser olika ut för olika grupper. Därför måste Region Uppsala säkerställa att personer utan, eller med liten digital möjlighet erbjuds likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård som är lättillgänglig och som upplevs tryggt.

Tyvärr undergräver vinstintresset förutsättningar för en jämlik och patientsäker vård. Vårdapparna skulle kunna ha riktat sig till folk som har längre till den vanliga vården, på grund av geografiskt avstånd eller andra omständigheter. Istället satsar de på en marknadsföring som skapar en vårdefterfrågan som inte grundar sig i faktiska behov – men är vinstgivande för företagen som äger apparna, Det gör att den skeva fördelningen av sjukvårdsresurser förstärks. Därför ska Region Uppsala tillsammans med andra regioner driva på för ett system där utomlänsersättning för digitala vårdbesök försvinner för att säkra vård efter behov  

Den digitala vården behöver även bättre integreras i den fysiska vårdstrukturen. Ett bra exempel är hälsorum som utvecklats i norra Sveriges inland möjliggör för patienter att själv ta blodprov och kommunicera med sjukvårdspersonal på distans. Vänsterpartiet vill utveckla den egna rådgivningen per telefon och på nätet. 1177 ska bli porten in till den moderna, jämlika och nära sjukvården – utan vinstintresse.

Närmottagningar
En närmottagning utgör en möjlighet för vårdpersonalen att på ett effektivt sätt komma närmare patienterna och förlägga delar av sin verksamhet till mottagningen. Utredningen lyfter fram vårdprofessioner som distriktssköterska, sjuksköterska, diabetessköterska, KOL-sköterska, fysioterapeut eller dietist som har mottagning några timmar i veckan.

Vi tror på att vägen framåt för närmottagningarna är att bygga vidare på distriktssköterskemottagningar som redan finns. Självklart ska annan vårdpersonal kunna delta i en närmottagnings arbete, men vi ser distriktssköterskan som central. 

För att möta vårdbehoven på landsbygden och i länets mindre orter är det för oss självklart att det kommer behövas nyetableringar av närmottagningar/distriktssköterskemottagningar på fler orter än idag. De orter som vi tror ska komma först på tur inkluderar mindre tätorter som Grillby, Söderfors, Örbyhus och Skokloster.

Sådana nyetableringar skulle underlättas med utökat samarbete med kommunernas verksamheter. Samlokalisering kan både vara ekonomiskt fördelaktigt och gynnsamt för patienterna genom att förbättra samordningen med kommunernas olika vårdinsatser. I vissa orter kan närmottagningar samordnas med skolornas medicinska insats inom elevhälsan, medan på andra orter är det med kommunens sjuksköterska på en äldreboende som samarbetet sker.

Högre status för distriktssköterskor
Distriktssköterskorna står för en trygghet och kontinuitet för många äldre, multisjuka och kroniskt sjuka. Som en konsekvens av distriktssköterskans särskilda betydelse, och för att förstärka vår satsning på jämlik vård, vill vi att distriktssköterskebesök återigen ska bli avgiftsfria. Vi vill dessutom höja distriktsköterskornas status genom att säkerställa distriktssköterskans hälsofrämjande uppdrag och med riktade lönesatsningar.

Vårdcentrum i Enköping och Östhammar
Etableringen av den nya vårdnivån vårdcentrum förutsätter ett tätt samarbete med länets kommuner. Det är rimligt i en första fas att jobba utifrån de noder som finns i dag: Lasarettet i Enköping och de nuvarande vårdcentrumen i Tierp och Östhammar. Både lasarettets och Tierps vårdcentrum behöver därför utökas med närvårdsavdelningar.

Vårdcentrum i Gottsunda
Då primärvård inom vårdvalen tenderar att riktas mot de resursstarka delarna av befolkningen är det viktigt att vårdcentrum etableras där vårdbehoven är störst. Gottsunda är ett område som är särskilt intressant då det kännetecknas av en växande befolkning med stora hälsobehov. Vi vill därför under 2022 initiera ett arbete för att etablera ett vårdcentrum i Gottsunda. 

Mobil psykiatrisk vård
Idag omhändertar polisen många människor som blir akut psykiskt sjuka. Polisen gör det bästa de kan efter förmåga, men saknar nödvändig kompetens. Efter att Vänsterpartiet lyfte frågan i Regionstyrelsen tog Sjukhusstyrelsen beslut om att inrätta ett mobilt team med psykiatrisk kompetens. Satsningen återfinns i det blågröna styrets budgetförslag, men utan fler resurser finns det en risk att det mobila teamet inte kommer på plats. 

Det ska gå att ringa till psykiatrin
Människor i kris måste på ett enkelt sätt kunna sätta sig i kontakt med psykiatrin även på kvällar och nätter. Därför anslår vi resurser för att psykiatrin ska kunna bemanna telefonen till psykakuten med kvalificerad personal. Det är särskilt viktigt i avvaktan på en ny nationell hjälplinje.

BUP behöver en ordentlig finansiering
Allt fler söker hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin . Ökningen består av framför allt av fler fall av depressioner och olika ångestsyndrom. Mot bakgrunden det ökande vårdbehovet är satsningar på BUP nödvändiga.

Vänsterpartiets förslag: 

  • Etablera nya närmottagningar i länets mindre orter
  • Satsa på distriktssköterskor som ska få högre status och ett hälsofrämjande uppdrag. 
  • Initiera ett arbete för att etablera ett vårdcentrum i Gottsunda. 
  • Avskaffa vårdvalen inom specialistvården. 
  • Starta ett centralförråd och återta distributionen av sjukvårdsartiklar i egen regi. 
  • Förbud för privata vårdgivare med avtal med Region Uppsala att ta emot försäkringspatienter.
  • Utveckla 1177 i egen regi som porten in till sjukvården.