Uppsala län är välmående på många sätt, men det finns stora orättvisor – inte minst mellan stad och land. Mycket tyder på att pandemins effekter gör att klyftorna växer och kan öka risken för arbetslöshet och social utslagning. Därför behövs nya grepp i ett starkare och bredare regionalt utvecklingsarbete. Därtill ett starkare fokus på utveckling av ny industriteknik för att möta klimatkrisen: den nya gröna industriella revolutionen. Vi vet också att jämlika samhällen är mer produktiva och leder till ökat välstånd för flertalet.

Ett jämlikt samhälle som upplevs som tryggt och rättvist har större motståndskraft mot hot och oförutsedda kriser. Det handlar om ett samhälle som går att lita på. Under senare år har samhällets behov av ökad och robusthet och motståndskraft, inför framtidens prövningar kommit i fokus. Det har inte minst belysts under covidpandemin. Region Uppsala har en stor roll i att öka Uppsala läns robusthet som vårdgivare och huvudman för sjukvården i länet, som kollektivtrafikmyndighet och inom det regionala utvecklingsansvaret. Regionens insatser inom kultur, folkbildning och demokratiutveckling är viktiga pelare i de aspekter av resiliens som rör tilliten människor emellan.

Det regionala utvecklingsansvaret, som är ett relativt nytt ansvarsområde, innebär att Region Uppsala ska ansvara för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i alla delar av länet. Region Uppsala får en roll som företrädare för hela länet, inte bara inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik eller kultur. Dessutom kan Region Uppsala, till skillnad från länsstyrelsen som tidigare ansvarade för regional utveckling, som ett folkvalt självstyrande organ, ta egna initiativ för att främja viktiga värden för länet. Region Uppsala bör utnyttja hela mandatet och höja ambitionerna inom regional utveckling.

Målen för det regionala utvecklingsarbetet måste ta avstamp i en samhällelig analys som sätter jämlikheten främst. Det finns mycket att hämta från FN:s Agenda 2030, som manar till krafttag för ett inkluderande, jämlikt och jämställt samhälle och en omställning till en ekologiskt hållbar ekonomi.

Vänsterpartiet vill tillsätta en jämlikhetskommission för att öka kunskapen om ojämlikheten i länet och ta fram konkreta förslag på hur jämlikheten ska öka. Ett liknande projekt har gjorts i Region Gävleborg där en rapport presenterades år 2021. Kommissionens arbete kan inkludera både ekonomisk jämlikhet, kvinnors livsvillkor, hbtq-perspektiv, personer med en funktionsnedsättning, nyanländas villkor och skillnader mellan stad och land. Kommissionen får gärna engagera akademisk expertis, till exempel inom socialmedicin, för att ta ett brett grepp på jämlikhetsproblematiken.

Bekämpa korruption och brott
Det förekommer korruption också i Sverige. Särskilt när korruption definieras som nepotism och att på andra sätt utnyttja sin ställning för att tillskansa sig själv eller närstående fördelar. Korruption är skadligt inte bara för att det kan leda till mindre fördelaktiga utfall, som när ett mindre lämpat företag vinner en upphandling, utan också för att det skadar förtroendet för det allmänna och därmed tilliten som binder samhället samman. 

Vi ska vara måna om allmänhetens förtroende för att allt går schyst till inom Region Uppsalas verksamheter. På samma sätt ska inte upphandling och annan användning av offentliga medel bidra till korruption på ett internationellt plan. Därför vill Vänsterpartiet förstärka arbetet mot korruption, både inom Region Uppsalas verksamheter och tillsammans med andra för att motverka korrupta beteenden. De allra flesta vill göra det de kan för att förhindra korruption, men det krävs aktiva åtgärder för att hålla frågan levande i det dagliga arbetet. Region Uppsalas rutiner för reglering av bisysslor ska skärpas.

Användning av offentliga medel ska inte leda till barnarbete eller andra kränkningar av mänskliga rättigheter. Region Uppsalas konsumtion ska istället bidra till omställningen till en hållbar värld.  Hållbarhets- och arbetsrättsliga krav ska alltid ställas vid upphandling och Region Uppsalas rutiner för uppföljning ska skärpas. 

Totalförsvar
Relativt nyligen har försvarsberedningens Värnkraft pekat på det osäkra läget i världen samt i Sveriges närområde. I händelse av krig eller ökad instabilitet kring Sverige innebär det att Region Uppsala med sin närhet till Östersjön och huvudstaden snabbt kan påverkas. 

Därför ser vi det som viktigt att ett större grepp tas kring totalförsvarsförmågan. Värnkraft pekar ut att Sverige ska kunna utstå ett anfall i tre månader. Det ställer stora krav på vård, infrastruktur och samordning. Förmågan att kraftsamla civila resurser i händelse av kris och krig är centralt för ett hållbart samhälle.

Som ett led i arbetet med att bidra till ett mer robust samhälle ska Region Uppsala tillsammans med andra samhällsaktörer upprätta ett beredskapslager, framför allt för att kunna möta upp sjukvårdens behov i en krissituation men också för att kunna tillhandahålla exempelvis elektricitet eller livsmedel. 

I försvarsberedningens rapport Motståndskraft pekar försvarsberedningen ut riskerna digitaliseringen har lett till utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Utifrån gråzonsproblematik som beredningen pekar på och i händelse av krig är det viktigt att Uppsala län har en stark IT- och datasäkerhet för att borga för att grundläggande infrastruktur ska kunna utstå attacker utan att viktig service, så som journalsystem eller ledningssystem störs. Vidare bör Region Uppsala hantera frågan som Motståndskraft lyfter om vilka resurser som kan omfördelas i fredstid för att minska befolkningspåfrestningar i händelse av kris och krig. Det är särskilt viktigt för att säkerställa länsbefolkningens tillgång till sjukvård i händelser av krig eller en större samhällskris.

Regionen ska söka samarbete med kommunerna för att stärka vår gemensamma motståndskraft i händelse av krig och kris. Vidare ska regionen som arbetsgivare uppmuntra anställda att ansluta sig till hemvärnet eller reservkrafterna.

Ökat välstånd i ett jämlikt län
Region Uppsalas ekonomiska avtryck är omfattande och bör användas strategiskt för att stärka den lokala ekonomin och säkerställa att alla länsinvånare får ta del av ökat välstånd. Idéer i detta arbeta kan gärna hitta inspiration i begreppet lokalt gemensamt välståndsbygge, hämtat från staden Preston i England som utvecklat olika metoder för att förstärka den lokala ekonomin och ökar jämlikhet och inkludering, till exempel med strategisk samverkan runt offentliga aktörers inköp och upphandling av tjänster och gods.
Den så kallade Preston-modellen är ett positivt exempel från Storbritannien som visar att det här är en strategi som fungerar, men det finns även erfarenheter från Sverige, till exempel Upphandlingsdialog Dalarna (UDD) som syftar till att möjliggöra för fler småföretag i länet att lägga anbud och delta i offentliga direktupphandlingar. Här finns mycket för Region Uppsala att lära och ta efter. 

Regionen har ett stort eget kapital där en betydande del av placeringar och investeringar kan göras med syfte att stärka den regionala ekonomin.

En aspekt av lokalt gemensamt välståndsbygge är ett särskilt fokus på den sociala sektorn. Vi vill främja socialt företagande och kooperativa ägandeformer som bidrar till ökat välstånd på landsbygden och socialt utsatta områden. Socialt företagande kan även hjälpa till att ge fler ett givande sysselsättning, även folk som har svårt att hävda sig i den vanliga arbetsmarknaden.

Satsa på landsbygden
Uppsala län utmärks av både landsbygds- och urbana livsmiljöer. De senaste decennierna har stadens attraktionskraft ökat och många som bor på landsbygden eller i någon mindre tätort känner sig övergivna och har sett en minskning av samhällsservicen. Det är viktigt att välstånd når alla oavsett boende ort. Det krävs satsningar på service och infrastruktur, till exempel kollektivtrafik och bredband. Det som görs idag för att nå målen om bredbandsutbyggnad är inte tillräckligt.

Företagares tillgång till kapital är en viktig förutsättning för landsbygdsutveckling. Mikrofonden Uppsala län är ett bra exempel på insatser som kan gynna småskalig företagsamhet i både staden och på landsbygden. Det är därför viktigt att värna om Mikrofonden och dess verksamhet. 

De gröna näringarna
Många framtida jobb finns inom de gröna näringarna. Det är företag som har sin bas i jord-, skogs-, och vattenbruk. Många är verksamma inom livsmedelsproduktion, men en växande grupp finns också inom andra områden som exempelvis turism, hästverksamhet och livsmedelsförädling. Utveckling av de gröna näringarna förbättrar oddsen för inflyttning till, och utveckling av, landsbygden. 

Vänsterpartiets mål är att underlätta för människor att få tillgång till närproducerad, hälsosam och miljövänligt producerad mat. Uppsala län har en stor potential att bli det hållbara matlänet med många producenter inom lokal livsmedelsförädling och småskaligt mathantverk. De gröna näringarna bidrar också till den viktiga livsmedelsförsörjningen.

Lokala marknader med direkta relationer mellan producent och konsument kan utvecklas för att både ställa om till mer klimatanpassad konsumtion och stärka den lokala ekonomin. Gårdsbutiker, reko-ringar, Bondens egen marknad och andelsodling är några exempel på alternativ som vuxit fram – småskaligt och nära, med stora mervärden för både konsument och producent.

Det krävs fler och större insatser från regionen för att besöksnäringen ska nå sin fulla potential. En aktiv och välmående besöksnäring är inte bara en källa till anställningar för ungdomar på landsbygden utan ger också bättre förutsättningar för ett rikt kulturutbud i hela länet.

Aktiv bostadspolitik
Uppsala län har bostadsbrist. Trots att nybyggandet har ökat de senaste åren sker det inte tillräckligt snabbt för att täcka de ökande behoven. Framför allt är det billiga hyresrätter som saknas och de som drabbas hårdast är de med små inkomster. På riksnivå driver Vänsterpartiet att det ska vara möjligt att erbjuda byggbolag förmånliga statliga lån för att kunna bygga nya hyresrätter till rimliga hyror. Det är inte hållbart att bygga nyproducerade hyresrätter som låginkomsttagare inte har råd att bo i eller att människor tvingas skuldsätta sig över öronen för att kunna köpa en bostad. Fler hyresrätter i områden där det i dag finns få är också ett sätt att bryta bostadssegregationen.

Det behövs en sammanhållen planering där kommunerna och regionen, tillsammans med andra aktörer, samarbetar aktivt kring bebyggelse och infrastruktur. Detta är särskilt viktigt i ett län som både har många som pendlar till jobb och studier inom länet och en stor in- och utpendling. För att det ska byggas bostäder på ett sätt som gynnar hela länet och alla som bor här krävs en tydlig politisk styrning. Det fungerar inte att lämna över frågorna till marknadskrafterna.

När det byggs bostäder är det viktigt att det sker på ett sätt som både tar hänsyn till miljön och till de människor som ska bo där. Genom att bygga i klimatsmarta material som trä och se till att det finns en fungerande kollektivtrafik i anslutning till nybyggda bostadsområden påverkas klimatet så lite som möjligt. Det är också viktigt att ta hänsyn till vilka olika behov kring boende och närmiljö som olika grupper har. Det kan till exempel innebära att göra en feministisk analys kring hur vi bygger bostadsområden som är välfungerande och trygga utifrån kvinnors perspektiv eller att bygga barnvänligt vilket ofta blir både hållbart och bättre anpassat för rörelsehindrade, inklusive äldre.

Uppdaterades: 31 jul 2022