Hälsa är en klassfråga. Vår utbildningsnivå och inkomst spelar roll för hur vi mår och hur länge vi lever. Hälsoklyftorna har också ökat de senaste åren. Hälsan har helt enkelt blivit mer ojämlik och sjukvården har svårt att möta den utmaningen. 3000 personer i Sverige som dör i cancer varje år skulle ha överlevt om alla socioekonomiska grupper haft samma överlevnadsgrad. 

Utöver klass finns en rad andra faktorer som har betydelse för hälsan. Kvinnor har betydligt högre sjukskrivningstal än män och färre kvinnor än män anser sig ha en god hälsa. Hbtq-personer har alltjämt sämre hälsa, och upplever ett sämre bemötande i vården. Personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig i högre grad än andra. Även de utsatta för rasism har sämre hälsa och folk med ursprung utanför Norden har sämre hälsa. Här behövs krafttag.

Ojämlikheten syns också i sjukvårdens geografi. Vårt marknadsbaserade system inom primärvården har misslyckats att leverera vård där den mest behövs. Därför är det angeläget med insatser för att stärka vården på landsbygden, till exempel vår satsning på distriktssköterskemottagningar, för att säkerställa en jämlik vård i hela länet. Samma mönster återfinns inom städerna då invånarna i socialt utsatta områden i Uppsala och Enköping också visar tecken på sämre hälsa. Här finns det också behov av riktade insatser för att främja en jämlik hälsa, till exempel med förstärkningar i första linjens psykiatri.

Jämlikhetskommission
Region Gävleborg har tillsatt en jämlikhetsutredning för att minska klyftorna i länet. Vänsterpartiet vill tillsätta en liknande jämlikhetskommission i Region Uppsala med uppdrag att undersöka hur ojämlikheten ser ut i länet och ta fram konkreta förslag på hur jämlikheten kan öka. Kommissionen får gärna ta hjälp av exempelvis expertis inom socialmedicin för att ta ett brett grepp på ojämlikhetsproblematiken.

Hälsosamtal
Arbetet med folkhälsofrågor är avgörande för att Regionen ska kunna bidra till att uppnå jämlikhet inom hälsa och vi vill se fler steg mot en hälsofrämjande inriktning inom vården.  Som en del av vård för en jämlik folkhälsa vill vi förstärka Region Uppsalas förebyggande och hälsofrämjande insatser med hälsosamtal. Nya forskningsresultat visar på betydande hälsovinster, och minskade kostnader, genom de hälsoundersökningar/-samtal som erbjuds 40-, 50- och 60-åringar i Västerbotten. Vänsterpartiet vill att liknande verksamhet snarast startar inom Region Uppsala, med ett pilotprojekt redan 2022 i Gottsunda.

Kvinnors hälsa
Forskning visar att det finns skillnader i mäns och kvinnors nyttjande av vård och hur vi bemöts av vården. Till exempel ges män och kvinnor ibland olika behandling utan att det är medicinskt motiverat.

Det är viktigt att synliggöra och analysera skillnader i vård. Vi vill integrera jämställdhetsdata i den uppföljning och analys som görs av Regionkontoret. Mer ska göras vad gäller jämställdhetsintegrering av regionens verksamheter. 

Unga kvinnor
Som en del av ett uppsökande folkhälsoarbete vill vi att ungdomsmottagningarna i länet får i uppdrag att tillhandahålla avgiftsfria mensskydd till unga kvinnor. Det finns fler positiva effekter med gratis mensskydd: Unga som växer upp i ekonomisk utsatthet kan idag undvika att idrotta eller gå till skolan när de har mens för att de inte har råd med mensskydd. För tjejer som lever i kontrollerande familjer, kanske med hedersproblematik, innebär det större frihet att få välja mensskydd själv på ungdomsmottagningen och även kunna få råd kring exempelvis preventivmedel.

Graviditet och förlossning
Vänsterpartiet vill se en stärkt vård, före, under och efter förlossningen för att stötta gravida och nyblivna föräldrar.

Tidigare fanns försöksprojektet ”Känd barnmorska”, där gravida gavs möjlighet att träffa samma mindre team barnmorskor genom hela graviditeten och förlossning. Det och liknande projekt i andra regioner har uppvisat goda resultat. Vänsterpartiet vill se en nystart på projektet. Det skulle till exempel kunna erbjudas som ett möjligt alternativ för förlossningsrädda. 

I ett initiativ till Vårdstyrelsen har vi uppmärksammat de besvär som många kvinnor får med diastas, delade magmuskler, i samband med graviditet. Vi vill se förbättringar i vården både vad gäller förebyggande insatser och behandling.

Äldre kvinnor
Medellivslängden i Sverige ökar för de flesta. Men för kvinnor med kort utbildning har den tvärtom sjunkit de senaste åren. Äldre kvinnors hälsa måste uppmärksammas mer. Vänsterpartiet vill höja gränsen för avgiftsfri mammografi till 80 år. 

Våldsutsatta
Pandemin riskerar leda till attkontroll och våld i nära relationer ökar och att våldsutsatta blir mer utlämnade när kontakter utanför familjen minimeras. Här bör regionens arbete intensifieras och ta höjd för ett ökat behov. 

Genom ett initiativ till Vårdstyrelsen har Vänsterpartiet sett till att öka Regionens insatser för att förebygga könsstympning och hjälp till de drabbade. Dessa insatser kan komma att kräva ytterligare resurser. 

Psykisk hälsa
Psykisk ohälsa har blivit den nya folksjukdomen, inte minst bland unga kvinnor. Mönstren kring mäns och kvinnors hälsa och mående grundläggs tidigt. När ungdomar svarar på frågor om hälsa och mående i regionens enkätundersökning, Liv och hälsa ung, uppger tjejer att de mår sämre, oftare har emotionella problem och känner sig otryggare än jämnåriga killar. Samtidigt som unga tjejer och kvinnor är kraftigt överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa, är framför allt yngre män överrepresenterade när det gäller exempelvis överdoser, självmord och dödligt våld. Suicid är den vanligaste dödsorsaken för män i åldrarna 15 till 44 år. Det har sannolikt flera orsakssamband, där både ökande klassklyftor, otrygg uppväxtmiljö och destruktiva normer för hur en man ska vara, har betydelse. Äldre människors psykiska hälsa är inte like brett undersökt som ungdomars och bör uppmärksammas mer.

Samtidigt är psykisk ohälsa idag den största orsaken till sjukskriving bland yrkesarbetande. Utvecklingen är tätt sammankopplad med de ökade stressnivåer som följer i ojämlikhetens spår. Klassamhället slår hårt mot våra psyken. Därför behövs det insatser på flera områden för att motverka psykisk ohälsa men också för att ta hand om de som drabbas. Vi vill förstärka primärvårdens möjlighet att hantera psykisk ohälsa med en fortsatt satsning på kuratorer och psykologer. Psykiatrisjuksköterskor ska anställas på fler vårdcentraler.

Kraftsamla mot psykisk ohälsa i coronans spår
En studie vid Uppsala universitet, under ledning av professor Karin Brocki, visar på en oroande utveckling i hur folk mår under pandemin. När studien publicerades i tidskriften European Psychiatry rapporterade UNT om resultaten. Hela 30 procent av dem som deltog i studien hade erfarit depression, en kraftig ökning jämfört med tidigare studier som har visat att 11 procent av deltagarna upplevde depression. Även ångest och sömnproblematik hade ökat.

Patienter som vårdats inom intensivvård och vårdpersonal riskerar långsiktiga psykiska besvär utifrån den enorma stress och påfrestning som pandemin innebär. I en studie av patienter som vårdats för akut respiratorisk svikt (vilket är vad covid-19 i svåra fall ger upphov till) uppfyllde nära hälften (43 procent) av patienterna kriterierna för PTSD vid utskrivning. 

Effekterna av coronapandemin drabbar de som redan är mest utsatta allra hårdast. Enligt en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) är det sannolikt att våld mot barn, depression och oro i befolkningen ökar till följd av den ekonomiska krisen i pandemins spår. Ökade konflikter inom familjen samt ökat våld i nära relationer till följd av den ökade ekonomiska stress som arbetslöshet innebär har också påvisats. 

Även äldres psykiska hälsa, som har länge förtjänat större uppmärksamhet, har påverkats negativt av den ensamheten som åtgärder mot corona har påtvingats många. Därför behövs det insatser för att motverka psykisk ohälsa men också för att ta hand om de som drabbas.

Region Uppsala ska ta initiativ till en kraftsamling mot psykisk ohälsa som samlar alla de viktiga aktörerna: kommunerna i länet, myndigheter som polisen, universiteten, Försäkringskassan och så vidare, de större privata arbetsgivarna och arbetsgivarorganisationerna, arbetstagarorganisationerna och deras nätverk av skyddsombud, pensionärsorganisationerna, patientgrupper, idrottsrörelsen och andra delar av civilsamhället. En sådan kraftsamling får gärna bygga på det utmärkta arbetet som redan pågår, till exempel i Rådet för social hållbarhet.

Satsningar på ungdomars psykiska hälsa
Den senaste undersökningen av ungdomars levnadsvanor och livsvillkor, Liv och hälsa ung 2021, visar en fortsatt negativ trend för ungas mående. Unga killar uppger ett sämre mående än för två år sedan. Bland tjejerna finns en svag uppgång men från en låg nivå. Det behövs en kraftsamling för att möta upp behoven inom den nära vården. Därför vill vi satsa på förstärkningar i arbetet med ungdomars psykiska hälsa inom den nära vården och i samarbete med kommunernas verksamheter, till exempel elevhälsan. Vi välkomnar inriktningen att samla insatser för barn och unga, men det är viktigt att lyssna på personalen och patienterna och deras närstående. I motsats till de blågröna, tror vi att resurserna behöver öka, och utrymme för det finns i vårt budgetförslag.

Strategi mot ensamhet
Ensamhet och social isolering är starka riskfaktorer för ohälsa och i värsta fall för tidig död. Det finns mycket forskning som visar på det. På samma sätt är sociala relationer och gemenskap hälsofrämjande. Vänsterpartiet vill utarbeta en regional strategi mot ofrivillig ensamhet. 

Det finns goda exempel på hur social gemenskap leder till en bättre folkhälsa. England har redan utarbetat en strategi mot ensamhet. Där kan social aktivitet skrivas ut på recept där patienter vanligen kopplas ihop med sociala aktiviteter och grupper.

I staden Frome, där denna metod är särskilt utvecklad, har akutbesök och inläggningar minskat med 15 procent. Hälsovinster kunde ses hos alla åldrar och patienttyper. Man beräknar att varje investerat pund har gett sex pund tillbaka i minskade sjukvårdskostnader.

Suicidprevention
Trots att nollvisionen för suicid antogs 2008 har inte antalet suicid per år i Sverige gått ner. För Uppsala läns del handlar det om cirka 50 dödsfall per år, och närmare 500 suicidförsök. För att bryta den stillastående trenden krävs ett kraftfullt suicidpreventivt arbete från många aktörer.

Region Uppsala har en viktig roll både som vårdgivare och som samlande kraft för länet. Regionens suicidpreventiva arbete ska få högre prioritet och engagera verksamheter i hela regionkoncernen. Det är av yttersta vikten att ansvaret för arbetet fördelas till utpekade personer, vilka får tid och mandat att driva suicidpreventivt arbete inom verksamhet.

Fler analyser av suicidfall bör göras. Det är viktigt för anhöriga men även att kunna utveckla det förebyggande arbetet. Och regionen bör kontinuerligt utvärdera behovet av kompetenshöjande insatser i sjukvården.

Region Uppsala ska även se över den fysiska miljöns utformning i dess fastigheter och lokaler för att identifiera risker och åtgärder som främjar trygghet och försvårar för människor att ta sitt liv.

Psykiatrin behöver bli mer tillgänglig för människor i kris. Här är både mobila psykiatriska resurser viktiga och stöd via telefon eller digitala verktyg viktiga.

Avgiftsfri TBE-vaccination
Uppsala län är bland de hårdast drabbade av den allvarliga sjukdomen TBE som sprids via fästingar. Dödsfall är sällsynta och de flesta som smittas av TBE blir helt återställda. Men tio procent får förlamningar och drygt en tredjedel drabbas av andra långdragna eller bestående besvär. Risken för allvarlig infektion och kvarstående komplikationer ökar. Det går att vaccinera sig mot TBE men vid över 300 kronor per dos kostar det en del. Det rekommenderas tre doser i grundprogrammet, och fyra för personer över 50 års ålder. Därtill kommer en boosterdos ungefär var tredje år. Det är en kostnad som riskerar att avskräcka många från att vaccinera sig. Det är tydligt exempel där hälsovård blir en klassfråga. 

Det är glädjande att barn numera kommer att erbjudas avgiftsfri vaccinering i Region Uppsala. Vänsterpartiet vill att även riskgrupper, till exempel äldre, ska få ett erbjudande om avgiftsfritt vaccin. På längre sikt vill vi kunna erbjuda TBE-vaccinet avgiftsfritt till fler, till exempel gruppen över 50.

Jämlik hörselvård
Hörseln är en nyckelfaktor för god hälsa när vi blir äldre, inte minst eftersom en nedsatt hörsel kan leda till en ökad isolering. Samtidigt lider fler av någon form av hörselnedsättning i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Redan vid 45–64 årsåldern drabbas en av fem av sämre hörsel och riskerar därmed att få sämre hälsa. En snabb tillgång till hörselrehabiliteringsinsatser kan motverka dessa risker och göra att personen kan fortsätta att delta fullt ut i samhällslivet. Med det i åtanke är det ytterst bekymmersamt att hörselvården är eftersatt i länet med långa väntetider till audionommottagningarna. Vi vill förstärka regionens audionommottagningar, med ökad bemanning i Tierp, Östhammar, Enköping och Heby. På sikt vill vi undersöka möjligheterna att integrera hörselvården i den nära vården för att ytterligare öka närheten till patienterna och säkerställa en jämlik hörselrehabilitering i hela länet. På sikt vill vi avskaffa förskrivningsavgiften för hörapparat och andra hörselhjälpmedel. 

HBTQ
Flera undersökningar, till exempel Liv och hälsa 2017, har visat att hbtq-personer mår i genomsnitt sämre än andra. Gruppen hbtq-personer är särskilt utsatt vad gäller risken för psykisk ohälsa och är identifierad som en riskgrupp i Region Uppsalas suicidprevention strategi. Dessutom är förtroendet för vården bland gruppen låg, många gånger på grund av erfarenhet av dåligt bemötande. Det krävs ansträngning och utbildning för att motarbeta gamla exkluderande och skadliga normer. Därför är det bra att Folktandvården och Lasarettet i Enköping är hbtq-certifierade. Vi har tidigare motionerat om att hbtq-certifiera primärvården. Vi välkomnar regionens arbete med likabehandling, där hbtq-frågor ingår, utvecklas med en egen diplomering i likabehandling.

Ansträngningar att lyfta den allmänna hbtq-kompetensen inom vården ska kompletteras med riktade insatser för att nå ut till gruppen hbtq-personer. Region Uppsala behöver bygga upp specialistkompetenser, som inom hbtq-psykologi till exempel.

HBTQI-personers största organisation i länet, RFSL Uppsala, brottas med svårigheter vad gäller en stabil och långsiktig finansiering. Stödet till hbtq-personers organisering i länet (från regionen och från kommunerna) är mycket svagare än på andra håll i landet. Vi vill därför stärka hbtq-personers möjligheter till egenorganisering, inflytande och delaktighet. Det kan ske genom avtal med RFSL Uppsala, till exempel om ideellt-offentligt partnerskap. Även ett råd under regionstyrelsen för hbtq-frågor, med liknande konstruktion som nuvarande pensionärsrådet eller rådet för delaktighet kan inrättas

HBTQ-psykologmottagning
En sådan riktad insats är RFSL Uppsalas hbtq-psykologmottagning som var verksam under 2018 års senare hälft. En insats som dessutom tog till vara på det starka engagemanget för hbtq-frågor som finns i hbtq-personers egna organisationer, som RFSL Uppsala. Det är beklagligt att de styrande blågröna visade sig oförmögna att hålla mottagningen igång. Vi vill att mottagningen öppnas igen och att Region Uppsala träffar ett långsiktigt avtal om idéburet offentligt partnerskap med RFSL Uppsala. Det krävs också satsningar för att förstärka den könsbekräftande vården.

Ökad demokrati
Möjlighet till inflytande och delaktighet har en positiv inverkan på hälsan. Att kunna verka i ett sammanhang som är öppet och inkluderande stärker egenmakten och tilltron till sig själv och andra. Och när människor organiserar sig får vi möjlighet att påverka situationer som är svårföränderliga för den enskilde. Därför är människors möjligheter att få sina röster hörda och utöva inflytande inom det allmänna, och att gå samman i de organisationer som de själv formerar, grundbultar i vår demokrati. Tyvärr är förutsättningarna för många grupper att få sina röster hörda inom länet och Region Uppsala inte de bästa. Vi vill se satsningar på delaktighet och ökat inflytande för patientgrupper och andra.

Nationella minoriteter
I januari 2019 skärptes Lagen om nationella minoriteter, en lagstiftning som syftar till att skydda och främja de nationella minoriteternas kultur och språk. Lagen ställer krav på samråd och strukturerad dialog med de nationella minoriteterna och att Region Uppsala ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Då många som tillhör de nationella minoriteterna har sämre hälsa än andra är arbetet med delaktighet för folk som tillhör en nationell minoritet särskilt angelägen. Region Uppsala har dessutom ett utpekat ansvar för språket finska. 

Region Uppsala ska teckna avtal med föreningar som representerar de nationella minoriteterna i länet om hur regionens samråd och dialog med de nationella minoriteterna ska bedrivas. De nationella minoriteterna ska även få möjlighet till inflytande och delaktighet i Region Uppsalas minoritetspolitiska arbete.

Barns rätt
Barnkonventionen är nu en del av Sveriges lag. Det pågår mycket bra arbete inom Region Uppsala verksamheter med stöd av Barnombudet i Uppsala län. Detta arbete ska förstärkas för att möta de nya kraven. Det är särskilt viktigt att barns upplevelser och åsikter tas till vara i Region Uppsalas beslutsfattande.

Region Uppsala ska starta ett projekt för att ta fram former för att öka barns inflytande och delaktighet i våra demokratiska beslutsfattande. (Ett internationellt erkänt exempel av ett sådant projekt är ”Growing up Boulder” i Boulder, Colorado i USA.)

Personer med funktionsnedsättning
Allmänt sett har fler personer med en funktionsnedsättning högre andel av de riskfaktorer som ökar risken för ohälsa: Arbetslöshet, dålig ekonomi, mindre utbildning, begränsade möjligheter till motion samt även lågt socialt deltagande och ensamhet med mera. Regionen och sjukvården måste uppmärksamma att människor med funktionsnedsättningar är en riskgrupp för sämre hälsoläge. Inom vården måste ges förutsättningar till detta och särskilt riktade insatser för olika grupper göras. Till exempel ska tilläggsinformation till synskadade alltid ges och sjukhusen ska erbjuda ledsagning. 

Lägre avgifter för hjälpmedel
Vi vill utreda avgifterna för hjälpmedel med ambition att underlätta för användarna. Många personer med funktionsnedsättningar i behov av hjälpmedel måste vända sig till socialförsäkringen för långvarig försörjning. Det är skamligt att inkomstnivån för dessa personer har inte följt med den allmänna löneutvecklingen. Skatterna som de betalar är dessutom högre på dessa inkomstnivåer än för löntagare eller ålderspensionärer! Garantinivån i socialförsäkringen, som gäller för många personer med funktionsnedsättning, ger en mycket låg inkomst, långt under de lägsta avtalade lönerna på arbetsmarknaden. Inkomstklyftorna har därför ökat drastiskt, med skadliga konsekvenser för mångas psykiska hälsa och social inkludering. Även andra som använder hjälpmedel har låga inkomster som inte har följt med i de senaste årens löneutveckling. Gruppen har dessutom ofta utgifter som inte andra människor drabbas av, som till exempel avgifter för färdtjänst, sjukresor, medicin eller sjukbesök. Eller kommunernas avgifter för hjälpmedel, där ansvaret för olika sorters hjälpmedel delas mellan Region Uppsala och länets kommuner (i sig en källa till en beklagansvärd ojämlikhet).

Vi vill utreda hur Region Uppsala kan underlätta för människor som använder hjälpmedel, antingen genom att samordna högkostnadsskyddet för hjälpmedel med kommunernas högkostnadsskydd och de övriga högkostnadsskydden i sjukvården eller, i likhet med Uppsala kommun, genom att erbjuda hjälpmedel avgiftsfritt.

Hälsa och migration
Nyanlända till Sverige och personer med utländsk bakgrund tenderar att ha sämre hälsa. Migrationshälsan Cosmos behöver förstärkas och få utökat uppdrag för att bättre kunna möta nyanländas behov. Många flyktingar bär ett trauma med sig och det behövs åtgärder för att säkra kompetensen i transkulturell psykiatri. Tredje lands medborgare ska få testa sig avgiftsfritt för smittsamma sjukdomar.

Vänsterpartiets förslag: 

• Införa hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar. 
• Införa gratis mensskydd på ungdomsmottagningarna. 
• Ge resurser för att återöppna RFSL:s hbtq-psykologmottagning i Uppsala. 
• Förstärka arbetet för att motverka psykisk ohälsa. 
• Fler psykiatrisjuksköterskor i primärvården.
• Utreda avgiftsfria hjälpmedel
• Ta fram en strategi mot ofrivillig ensamhet.
• Inrätta en jämlikhetskommission för att utreda hur ojämlikheten ser ut i länet
  och komma med konkreta förslag på hur jämlikheten ska öka.

Uppdaterades: 26 maj 2021