Författare: sverker

Ilona Szatmári Waldau toppar riksdagslistan för Vänsterpartiet Uppsala län. På plats två valdes Tobias Smedberg, i dag kommunalråd i Uppsala. Det stod klart efter partiets valkonferens på söndagen.

– Jag tackar för förtroendet att få fortsätta arbeta för ett mer solidariskt och rättvist Sverige i rikspolitiken, säger Ilona Szatmári Waldau, som i dag snart suttit en mandatperiod i riksdagen.

– Vänsterpartiet har under den här tiden fått upp välfärdsfrågor som pensionerna, sjukförsäkringen och bostadspolitik på agendan. Vi kommer fortsätta driva på för en starkare välfärd och det ska bli väldigt roligt att vara en del av det arbetet, säger Ilona Szatmári Waldau.

Neil Ormerod fick förnyat förtroende som regionråd på samma valkonferens.

– Jag är glad över att känna ett så starkt stöd från mitt parti. Jag upplever också ett starkt stöd för Vänsterpartiets politik när jag träffar människor i Uppsala län. Det är roligt att vara vänsterpartist just nu, säger Neil Ormerod och fortsätter:

– Det krävs ett omtag i regionpolitiken. Jag tänker till exempel på situationen på Akademiska med underbemanning och brist på vårdplatser, men också behovet av en bättre och billigare kollektivtrafik och den klimatomställning som är nödvändig att göra de närmaste åren. Jag vill att Vänsterpartiet är med och driver fram de förändringarna efter valet.

Salima Korshed från Morgongåva valdes som andra regionrådskandidat om Vänsterpartiet skulle få fler regionråd. Hon toppar även norra regionlistan.

– Jag är hedrad över att få det förtroendet. Jag hoppas särskilt kunna lyfta frågor som rör psykisk ohälsa, där vi ser att det finns ett stort behov av mer resurser och åtgärder, inte minst när det gäller barn och unga, säger Salima Korshed.

Per-Markus Risman, distriktsordförande i Vänsterpartiet Uppsala län, är nöjd med processen kring valet.
– Det har varit en bra process där vi landat väl på alla listor. Jag är stolt som ordförande. Både Ilona Szatmári Waldau och Neil Ormerod har gjort ett strålande arbete i riks- respektive regionpolitiken så det är inte överraskande att de får förnyat förtroende.

Distriktssköterskemottagningen i Morgongåva har hållit stängt en längre tid. Anledningen är att det saknas personal. Mottagningen återöppnade år 2018 efter att ha varit stängd i tre år på grund av bemanningsbrist, men nu är vi alltså tillbaka på ruta ett.

Distriktssköterskor gör vården mer jämlik i en tid när allt mer vård centreras till större städer och välbeställda områden. De är viktiga för många äldre och multisjuka, i synnerhet på mindre orter och på landsbygden. Därför är det centralt att mottagningarna kan hålla öppet som det är tänkt.

Ytterst är det ett politiskt ansvar att länsinvånare har tillgång till de vårdmottagningar som det är meningen att de ska ha. Vänsterpartiet i Region Uppsala har därför lämnat in ett initiativärende till Vårdstyrelsen om att ta fram en plan för hur mottagningen ska öppnas.

Vi hoppas få gehör för det och att boende i Morgongåva får tillbaka sin distriktssköterskemottagning.

I Vänsterpartiets förslag till budget för Region Uppsala som lades fram för regionstyrelsen på tisdagen presenterar vi flera kraftfulla åtgärder med stärkta resurser till sjukvården.

– Pandemin har skapat en vårdskuld som beräknas ta flera år att beta av. Det i ett läge där vårdpersonalen redan har arbetat på sitt yttersta under lång tid. Vi lägger ett budgetförslag som tar höjd för de svårigheter vi kommer att brottas med, säger Neil Ormerod, regionråd för Vänsterpartiet.

De extra resurserna ska bland annat användas för att öka bemanningen och införa en återhämtningsgaranti för vårdpersonal där alla garanteras rimliga arbetstider, tillräckligt med kolleger och fyra veckors sammanhängande semester.

Men det finns fler nödvändiga reformer för att behålla vårdpersonal. Vänsterpartiet vill införa seniortjänster för de mest erfarna undersköterskorna, där en del av arbetstiden läggs på att handleda mindre erfarna kolleger. I dag råder brist på erfarna undersköterskor. Samtidigt slutar många för att man inte orkar med den tunga arbetsbelastningen.

– Mängder med kompetens går förlorad när äldre och erfarna undersköterskor försvinner. Men det är också en jämställdhetsfråga. Vi vet att kvinnor oftare tvingas lämna arbetslivet i förtid. Genom seniortjänster vill vi bidra till att fler i en kvinnodominerad yrkesgrupp kan jobba kvar längre, säger Neil Ormerod.

För att främja folkhälsoarbetet föreslår Vänsterpartiet en regional strategi mot ensamhet.

– Det finns en stark koppling mellan ofrivillig ensamhet, ohälsa och till och med för tidig död. Om fler slipper känna sig ensamma innebär det ett minskat mänskligt lidande, men också samhälleliga vinster, säger Neil Ormerod.

I England finns redan en nationell strategi mot ensamhet. Där kan social aktivitet förskrivas på recept åt patienter. Vanligen genom att anställda hälsolotsar kopplar ihop patienter med sociala aktiviteter utifrån intressen.

– I den engelska staden Frome, där man särskilt utvecklat social aktivitet på recept, har akuta sjukhusbesök och inläggningar minskat med 15 procent, säger Neil Ormerod.
Utöver sjukvårds- och hälsosatsningar innehåller budgeten förstärkningar av kollektivtrafiken. Pandemin har inneburit stora förluster för UL. För att locka fler att ändra sina resvanor vill Vänsterpartiet införa försök med ett billigt årskort som gäller över hela länet.

– Inspirationen kommer från Wien där årskortet, som kostar ungefär motsvarande en tia per dag, har blivit en sådan succé att det blivit nästan självfinansierande, säger Neil Ormerod.
Ett liknande årskort i Uppsala län skulle kosta runt 3650 kronor om året, eller 305 kronor i månaden med autogiro.

Läs Vänsterpartiets förslag till budget för Region Uppsala 2022 och plan 2023–2024 eller ladda ned hela som pdf.

Denna debattartikel publicerades ursprungligen i UNT 10 maj 2021.

Covid-19 har inneburit ett hårt slag mot sjukvården. Operationer ställs återigen in när personal tvingas arbeta i pandemivården och vårdköerna, som redan var långa, växer. När pandemin mattas av kommer det finnas en stor vårdskuld att beta av. Det beräknas ta flera år för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping att komma i kapp. Det i ett läge där vårdpersonalen redan har arbetat på sitt yttersta under lång tid.

Det är möjligt att hantera både pandemin och vårdkrisen efter covid-19. Men det kommer krävas en helt annan vårdpolitik. Länge har otillräckliga budgetar och effektiviseringar som i själva verket varit förtäckta sparkrav präglat vården i Region Uppsala. Personalen har fått betala priset i form av mer stress och högre arbetsbelastning. Nu behövs i stället rejäla tillskott.

Många länsbor har redan förstått det. Drygt sex av tio i Uppsala län är beredda att tillfälligt betala mer skatt om pengarna går till att stärka vården. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Radio Uppland. En stor del av de tillfrågade kan tänka sig en rejäl skattehöjning: En krona per hundralapp.

Vänsterpartiet vill som enda parti i Region Uppsala höja skatten. I vårt budgetförslag för 2021 föreslog vi en skattehöjning på 50 öre. Det skulle ha inneburit ett tillskott på 200 miljoner kronor till sjukvården i år och 500 miljoner nästa år. Pengarna skulle även ha täckt satsningar på exempelvis kollektivtrafiken. Vi vill bland annat använda de extra resurserna på vårdpersonalen så att fler vill och orkar arbeta kvar, vilket är själva grunden för att kunna bedriva en bra vård. Vänsterpartiet har till exempel föreslagit en återhämtningsgaranti och en lönesatsning på kvinnodominerade yrkesgrupper.

Ett vanligt argument mot en skattehöjning är att det inte räcker för att komma till rätta med problemen inom vården. Det stämmer att det behövs andra åtgärder också. Vänsterpartiet är för effektiviseringar om de kan göras utan att det går ut över patienterna eller vårdpersonalen. En del besparingar kan vara både nödvändiga och bra. Ett exempel är att stoppa utbetalningarna till privata nätläkare som bara år 2020 har kostat Region Uppsala 40 miljoner kronor. De pengarna gör mer nytta i den offentligt drivna vården än i fickorna på vårdföretagare. Och ökat inflytande för personalen kan leda till nya effektivare metoder.

Ett annat sätt att få ner sjukvårdens kostnader är att satsa på bättre hälsa i befolkningen. Region Uppsala har börjat en omställning till ett mer hälsofrämjande vård. Det är bra. Men för att det ska ha effekt behöver vi satsa. Och arbetet måste breddas. Vänsterpartiet föreslår till exempel att regionen ska börja arbeta mot ofrivillig ensamhet – som är en stor riskfaktor för ohälsa och förtida död. Liknande projekt i England minskade besöken på akuten med 15 procent. Varje investerad pund gav tillbaka sex pund i form av minskade sjukvårdskostnader. Även åtgärder för större jämlikhet gynnar hälsan – och minskar kostnaderna.

Men det går inte att komma till rätta med vårdkrisen, och få tillbaka pengar imorgon, utan att investera i sjukvården och dess personal i dag. Undersökningen från Novus är ett kvitto på att Vänsterpartiets politik har stöd i länet. Sjukvården är viktig för många. De flesta av oss känner någon som har behövt en operation eller annan specialistvård. Om det är möjligt att korta köerna genom mer resurser till vården vill många bidra till det.

Självklart vore det bättre med tillskott från staten. Och Vänsterpartiet i riksdagen har lyckats bra trots att de sitter i opposition. Men när finansdepartementet själv beräknar att det saknas minst 90 miljarder, är tillskotten alldeles för klena och kortsiktiga. Vården förtjänar bättre!

Invånarna i länet har gett ett tydligt budskap: De är beredda att betala solidariskt för en god vård och en bättre arbetsmiljö för dem som jobbar inom den. Frågan är om övriga partier i Region Uppsala vågar lyssna på det.

Neil Ormerod
Regionråd (V)

Region Uppsalas klimatutsläpp ökade under år 2020.

För att göra vår del för att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader behöver utsläppen istället sänkas årligen med 16 procent. När årsredovisningen behandlades på Regionfullmäktige idag, onsdag, yrkade Vänsterpartiet på att ge regionens styrelser och nämnder i uppdrag att säkerställa att utsläppen minskar år 2021.

– Det finns ingenting i Region Uppsalas årsredovisning som tyder på att vi hanterar klimatkrisen som den akuta kris den faktiskt är. Om det hade varit ett ekonomiskt underskott hade man direkt försökt åtgärda det, säger Neil Ormerod, regionråd (V).

Ett av skälen som anförs till att utsläppen ökat är pandemiåret då fler valt att ta bilen framför kollektivtrafiken. Men att enbart skylla på pandemin är fel.

– Oavsett vilken anledningen är till att klimatutsläppen ökar borde det vara skäl nog att skruva upp klimatarbetet. Planeten struntar i att vi har haft pandemi eller hur duktiga vi är på andra sätt, säger Sverker Åslund, ledamot i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden (V).

Socialdemokraterna stödde förslaget, men det röstades ned av det blågröna styret tillsammans med Sverigedemokraterna.

– Det är synd att man inte tar klimatarbetet på större allvar. Vi är så klart också besvikna på framför allt Miljöpartiet som annars profilerar sig i de här frågorna. Men vi kommer att fortsätta driva klimatfrågan i regionpolitiken, säger Neil Ormerod.

Mögelskadade lokaler och otrygga anställningar – det blev resultatet för bussförarna efter upphandlingen. Vid nyår tog Mohlins Bussar AB från Ljusdal över delar av busslinjerna i Knivsta, Uppsala, Tierp och Östhammar, och dessutom skolbusstrafiken i fem av länets kommuner genom ett avtal med Region Uppsala. Avtalet löper på åtta och ett halvt år och är värt minst 1,1 miljarder kronor. Peter Mårtensson, regionchef på Mohlins bussar, förklarade att avtalet skulle skapa en ”trygghet och långsiktighet när det gäller anställningsförhållanden” för den personal de anställde.

– Tyvärr fanns det inget i avtalet som sa att de skulle ta över befintlig personal i verksamheten, säger Sverker Åslund (V), ledamot i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden. Alla som varit tillsvidareanställda för att köra våra skolbussar och andra linjer tvingades söka om sina jobb och då bara få en provanställning med den osäkerhet som en sådan innebär. Det är som om de inte redan visat att de kan sköta sitt jobb!

Gun Fjellner, ersättare (V) i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, fyller i:

– Snart är den svenska arbetsmarknaden tillbaka på 1800-talet. Mohlins kör sina bussar på medborgarnas uppdrag och Region Uppsala har en skyldighet att se till att allt går rätt till.

Den ”trygghet och långsiktighet” som Mohlins Bussar utlovade rådde bara drygt tre månader. Företagets personalpolicy har på ett inte alltför smickrande sätt återgivits i Upsala Nya Tidning. Arbetsgivaren uppmanar de anställda att se till att facket går med på begränsning av raster, annars kan deras tjänstgöringsgrad minska. Lokalerna för bussdepån i Knivsta finns i en allvarligt mögelskadad fastighet och facket vittnar om att ersättningsbaracker saknar avlopp och rinnande kallt och varmt vatten.

– Förare som försökt rätta till missförhållanden på arbetsplatsen har sagts upp, och områdeschefen har såvitt det går att bedöma försökt efterforska källor, vilket strider mot efterforskningsförbudet, menar Sverker Åslund. Jag har därför lämnat in en interpellation till regionfullmäktige där jag frågar Trafik- och samhällsutvecklingsnämndens ordförande Johan Örjes (C) hur han ser på de uppgifter som kommit fram i UNT:s granskning, och vad regionen kan göra för att åtgärda dessa missförhållanden.

Hur väl vi lyckas med klimatomställningen under de närmaste åren är avgörande för planetens framtid. Region Uppsala har tagit flera viktiga steg på vägen. Men för att nå regionala klimatmål måste ambitionerna skruvas upp. År 2020 gick utvecklingen tvärtom åt fel håll och Region Uppsalas klimatpåverkan ökade med en procent.

Parisavtalet, som Sverige förbundit sig att följa, innebär en målsättning att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det är ett åtagande som ställer höga krav och de nödvändiga utsläppsminskningarna behöver ske i linje med den bästa tillgängliga vetenskapen och baseras på principer av rättvisa.

Ett strukturerat sätt är att kartlägga vad just vi behöver göra är att ta fram en regional koldioxidbudget. En koldioxidbudget ska vara just en budget och följas som en sådan. Budgeten ska redovisas årligen och om den övertrasseras måste det tas igen under de nästkommande åren. Den ska leda till att vi bestämmer vad som är mest prioriterat att göra, varefter vi beräknar vad det kostar. Om vi på ett verkningsfullt sätt ska få ner koldioxidutsläppen gäller det att prioritera det som har verklig effekt och välja de åtgärder där vi får ner utsläppen mest i relation till vad det kostar.

Länsstyrelsen i Uppsala län har, liksom flera andra kommuner, regioner och län, låtit CEMUS vid Uppsala universitet ta fram en koldioxidbudget för länet. Det finns andra klimatpåverkande gaser, men koldioxid är den växthusgasen som står för den största delen av samhällets klimatpåverkan och som lämpar sig bäst för budgetering. Koldioxidbudgeten för Uppsala län kom fram till att vi i länet behöver minska våra utsläpp med 16,4 % årligen mellan 2020 och 2040. Även Knivsta och Håbo har tagit fram kommunala koldioxidbudgetar.

Region Uppsala är en viktig aktör för att uppfylla Uppsala läns del av Parisavtalet. För att Uppsala län ska lyckas följa sin klimatbudget krävs att alla som verkar inom länet samarbetar och strävar mot samma mål.

Mot bakgrund av detta yrkar Vänsterpartiet:

• Att Region Uppsala ska ha för avsikt att följa utvecklingen för länets utsläpp med utgångspunkt från Koldioxidbudgeten för Uppsala län.
• Att ett mål för sänkning av utsläppen av klimatpåverkande gaser från Region Uppsalas verksamheter ska tas fram årligen, med syfte att uppnå våra långsiktiga klimatmål.

Uppsala 2021-03-25

Neil Ormerod, regionråd (V)
Sverker Åslund, ledamot regionfullmäktige (V)