Nu när vi är ett lugnare läge med pandemin har vi mycket vård att ta igen – vård som kan förbättra hälsa och förstärka funktioner hos människor, och även ibland rädda liv. Men hur ser vi egentligen på sjukvården?

I början av pandemin talades det mycket om frontlinje och hjältar, som om vi startat krig mot coronaviruset. Och krigets logik gällde: inga kostnader var för stora, inga ansträngningar skulle sparas, vi skulle vinna. Men sanningen är att vi aldrig kan vinna en biologisk krigföring mot ett virus – det vi kan göra är att minska smittspridningen något och vårda de sjuka.

Den vardagliga logiken är annars att vi sysslar med produktion i sjukvården, som en fabrik. Idéen att härma en japansk bilfabrik lever ännu kvar, även om ord som lean healthcare börjar glömmas bort, och överdrifterna som att ge hela sjukhuspersonalen en studiedag för att bygga lego och leka bilfabrik har förträngts.

Men sjukvård är uppenbarligen inte fabriksarbete och varför ska vi låtsas som det? Vi tillverkar varken billig plast eller dyr metall. Att ha små lager visade sig både under materialkrisen i höstas och pandemin i våras vara dysfunktionellt. Att ha en genomsnittlig beläggning på 103 procent på Akademiska sjukhuset leder inte till den säkraste och tryggaste vården för patienterna, och inte heller den bästa arbetsmiljön för personalen. Tvärtom.

Har det då någon större betydelse hur vi ser på sjukvården? Ja, för det påverkar hur vi organiserar den.

Det har sagts att svensk sjukvård verkligen har visat vad man kan under pandemin. Men vi får inte glömma det vanliga vårdarbetet med patienter som är minst lika allvarligt sjuka – patienter med cancer, hjärtsvikt, njursvikt, barn med allvarliga missbildningar – all den här vården som kallas produktion. För även om ett sjukhus är överbelagt, som Akademiska sjukhuset nästan alltid är, så räcker produktionen aldrig riktigt till för de politiker och tjänstemän som bara ser på siffrorna. Man tycker att fabriken borde producera mer.

Om man tillämpar produktionens logik på pandemin blir det riktigt absurt. Man kan till exempel se hur infektionskliniken på Akademiska ligger på 172 procents produktion fram till och med juli månad. Som om viruset effektiviserade verksamheten.

Eller om vi använde pandemins logik på den vanliga vården: Får inte kriget mot cancer kosta vad det kosta vill? Är inte personalen hjältar längre? Måste vi inte till varje pris förhindra dödsfall?

Mitt förslag är att vi börjar betrakta sjukvård som ett hårt arbete för att återställa hälsa och funktion hos patienter som förlorat dem, att vi organiserar sjukvården på ett sådant sätt att dessa patienter får en trygg och säker vård med personal som kan ta hand om dem, och att de inte vårdas på överbeläggningplats eller i korridor. Och att personalen får rimlig lön och anständiga arbetsvillkor. Vill eller kan man inte finansiera vården tillräckligt med skatter så får man prioritera på något sätt. Det är varken roligt eller lätt att prioritera bort vård, men metoden att strypa finansieringen och kalla besparingar för effektiviseringar har nått vägs ände. Det fungerar helt enkelt inte.

Att säga åt ett sjukhus med 103-105 procents beläggning att producera mer som en duktig fabrik går inte. Inte heller att för alltid hålla nere lönerna för stora kvinnodominerade yrkesgrupper när SKR skrivit avtal med regeringen om att främja jämställdheten.

Sjukvården behöver finansieras för att fungera väl. Inför en välfärdsskatt som Vänsterpartiet föreslagit i sin höstbudget.

Cecilia Viklund
Ledamot (V) Regionfullmäktige
och sjuksköterska på Akademiska barnsjukhuset

Regeringen har tillsatt en utredning om privata sjukvårdsförsäkringar. Vänsterpartiet välkomnar en sådan utredning, men kräver att Hälso- och sjukvårdslagen går före vårdbolagens möjlighet att välja patienter utifrån om de har en sådan försäkring eller inte.

– De med egen sjukvårdsförsäkring har inte bara högre inkomst än de utan. De är också friskare. Det innebär att gräddfilspatienterna är mer lönsamma än de som inte har råd med egen sjukvårdsförsäkring, utan bara har den offentliga vården att välja på, säger Neil Ormerod, regionråd för Vänsterpartiet.

Det är de som har hög inkomst och lång utbildning som har dessa sjukvårdsförsäkringar. En klar majoritet är dessutom män. Privata sjukvårdsförsäkringar ökar alltså ojämlikheten och minskar jämställdheten.

– Eftersom själva idén med privata sjukvårdsförsäkringar är att göra det möjligt för försäkringstagarna att få snabbare vård innebär det att de som har råd med en sådan försäkring också anses ha störst vårdbehov, säger Neil Ormerod. Och så vill vi inte ha det.

De övriga partierna i regionfullmäktige röstar varje år fram en medvetet underdimensionerad budget. Men den gemensamma vården måste istället få de resurser den behöver för att ge god vård i rätt tid. Att ännu fler tar upp plånboken och betalar för att just de ska få en egen kö som är mycket kortare är verkligen inte lösningen.

Vänsterpartiet motionerat om stoppad gräddfil

– Redan i fjol lade Vänsterpartiet en motion till regionfullmäktige om att vårdgivare som har avtal med Region Uppsala inte skulle låta patienter med privat sjukvårdsförsäkring gå före i kön, berättar Neil Ormerod. Regionen måste agera enligt lagens intentioner.

Men regionen behöver inte vänta på att regeringens utredning presenteras eller att Vänsterpartiets motion kommer upp för behandling. Redan idag kan den börja skriva in klausuler i alla avtal med privata vårdgivare, så att de inte kan ge patienter med privata sjukvårdsförsäkringar en gräddfil.

– I och med coronapandemin har det byggts upp en gigantisk vårdskuld. För att den ska minska måste hela vårdsektorn vara med. Och patienter med stort vårdbehov får nu vänta extra länge på att få behandling. Att privata sjukvårdsförsäkringar ger vissa förtur drabbar de med störst behov extra hårt, menar Neil Ormerod.

Initiativärende inlämnat till regionstyrelsen 2020-09-01

Den senaste tiden har kommit flera larmrapporter om ökad psykisk ohälsa. Den ökning som vi förra sommaren befarade skulle komma verkar nu besannas. 

En studie vid Uppsala universitet, under ledning av professor Karin Brocki, visar på en oroande utveckling i hur folk mår under pandemin. När studien publicerades i tidskriften European Psychiatry rapporterade UNT om resultaten, där det framkom att hela 30 procent av de som deltog i studien hade erfarit depression. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare studier som har visat att 11 procent av deltagarna upplevde depression. Även ångest och sömnproblematik har ökat.

BRIS har aldrig tidigare tagit emot så många samtal till sin krislinje som i sommar. Och samtal om nedstämdhet har ökat med 125 % jämfört med tidigare år. Även äldre vittnar om en tilltagande isolering i coronans spår. Och äldres psykisk ohälsa uppmärksammas fortfarande mindre än yngre personers.

Effekterna av pandemin syns även i polisens statistik. Polisen i Region Mitt, där Uppsala län ingår, rapporterar om ett nytt rekord i antal utryckningar på grund av psykisk ohälsa. De vill ha hjälp från sjukvården då de inte har den psykiatriska kompetens som behövs för att ta hand om folk som mår dåligt. Dessa omhändertaganden skulle enligt polisen få ett bättre och mer effektivt bemötande från sjukvårdspersonal. Frågan om psykiatriambulans, eller mobilteam med psykiatrisk kompetens för omhändertagande av akut psykiska problem, skulle utredas som en del av revideringen av suicidpreventiv strategi. Men situationen idag kräver att vi snabbt finner nya vägar att öka samarbetet mellan sjukvården och polisen.

Med tanke på den ökade press som samhället utsätts för under coronapandemin bör Region Uppsala redan idag ta fram nya åtgärder för att stärka det breda arbetet mot psykisk ohälsa och ökar samarbetet med flera andra aktörer.

Vi vill att Region Uppsala tar initiativ till en kraftsamling mot psykisk ohälsa som samlar alla de viktiga aktörerna: kommunerna i länet, myndigheter som polisen, universiteten, Försäkringskassan och så vidare, de större privata arbetsgivarna och arbetsgivarorganisationerna, arbetstagarorganisationerna och deras nätverk av skyddsombud, pensionärsorganisationerna, patientgrupper, idrottsrörelsen och andra delar av civilsamhället. En sådan kraftsamling får gärna bygga på det utmärkta arbetet som redan pågår, till exempel i Rådet för social hållbarhet.

Därför yrkar Vänsterpartiet i Region Uppsala att regionstyrelsen fattar följande beslut:

1. 1. Region Uppsala tar initiativ till en bred kraftsamling mot psykisk ohälsa i coronans spår.
   2. Regiondirektören får i uppdrag att snabbt utreda Region Uppsalas möjligheter att bättre hjälpa polisen vid omhändertagande av personer som lider av akut psykisk ohälsa, till exempel med ett mobilteam med psykiatrisk kompetens.
   3. Regionstyrelsen får en redovisning av arbetet som pågår i samband med revideringen av suicidpreventionstrategin om att utreda inrättande av en psykiatrisk utryckningsfunktion, så kallad psykiatriambulans.

Salima Korshed
ledamot (V) regionstyrelsen

Neil Ormerod
regionråd (V)

Mordet på den svarta mannen George Floyd i USA har skapat en våg av protester runt om i världen, från USA till Sverige. Vänsterpartiets mål är ett samhälle som fungerar för alla, inte bara för ettfåtal, ett jämlikt samhälle. Därför vill Vänsterpartiet Uppsala uttala vårt stöd och solidaritet med #BlackLivesMatter-rörelsen i USA och i Sverige.

USA har en lång historia av systematisk rasism. Inte bara mordet på George Floyd är ett exempel på det. Breonna Taylor som sköts till döds i sitt eget hem är ytterligare ett exempel USA har valt en högerextrem president som uppmanat polisen att misshandla fredliga demonstranter. Landets polis har i många fall följt den uppmaningen, samtidigt som de även angripit och arresterat journalister. USA:s polis och presidents beteende visar på demokratiproblemen USA har och indikerar att USA är mer av en korrupt polisstat än en fungerande demokrati. Därför anser vi det är bra att Vänsterpartiet nu i riksdagen lyfter frågan om att svenskt bistånd ska gå till civilsamhällsorganisationer som granskar USA:s stats- och polismakt, samt understödjer en demokratisk utveckling i landet.

Även Sverige har ett problem med polisbrutalitet och systematisk rasism. Det går att se i hur poliser flera gånger gått till oprovocerat angrepp mot fotbollssupporters och dödandet av den unge mannen Erik Torell. Enligt Civil Rights Defenders har polisen ett problem med rasism i Sverige. Sverige har flera gånger skakats av rapporter om rasistiska kommentarer från polisen, och rasprofilering av både väktare och polis. Vänsterpartiet Uppsala län kräver att det omedelbart upphör, och att hela ordningsmakten hörsammar #BlackLivesMatters-protesternas krav.

Polisens agerande under demonstrationen i Stockholm är under all kritik. Vi har alla skakats av de bilder och filmer på när svensk polis går till angrepp mot fredliga demonstranter. När demonstrationen var lugn valde polisen att köra in med polisbilar i folkmassan. När demonstrationen skingrade sig stod poliser i tunnelbanan redo med batonger och pepparspray och gick till angrepp. Vänsterpartiet Uppsala län vill uttrycka vårt starka stöd för #BlackLivesMatter-protesterna i Sverige, och kraftigt fördöma polisens agerande i Stockholm.

Vi vill samtidigt lyfta de goda exemplen, så som den kvinnliga polis som gick ned på knä i stöd med demonstrationen. Polisen är en organisation som inte bara ska respektera, utan upprätthålla mänskliga rättigheter och demokratin i Sverige. Vi anser att polisen som gick ned på knä agerade inom ramen för det. Vi uppmanar hela poliskåren att följa och lära av hennes modiga exempel.

Vi vill också lyfta den demonstration som skedde i Uppsala torsdagen den elfte juni. Vi applåderar de medborgare i Uppsala som valde att samlas under fredliga former för att demonstrera mot rasism i Sverige och världen. Vi ser det också som föredömligt att man valde att hörsamma polisen när de valde att upplösa demonstrationen, då den blev att bestå av mer än 50 personer.. Likväl har övriga demonstrationer i Uppsala, inte minst den digitala, varit föredömlig.

Vänsterpartiet Uppsala län förstår och respekterar människors oro över demonstrationerna och rådande smittspridning i samhället. Det är lika viktigt att skydda riskindivider från Covid-19 som det är att markera mot rasism.

Vänsterpartiet Uppsala län kommer också hålla aktiviteter för våra medlemmar där de kan fördjupa sina kunskaper i antirasism samt följa upp #BlackLivesMatter.

Grunden för en fungerande demokrati är en fungerande rättsstat, förtroende för och likhet inför lagen . Jämlikhet och förtroende undergrävs av övervåld och brutalitet. I synnerhet när den riktas mot grupper på grund av deras hudfärg. Vänsterpartiet vill se ett samhälle för alla, inte fåtalet. Därför står vi i solidaritet med #BlackLivesMatter – i Sverige och USA.

Studenterna i Chile har i dagar protesterat mot höjda kollektivtrafik. Dessa fredliga protester som är en grundläggande mänsklighet har bemötts av regeringen med kravallpoliser och militär. I 10 regioner råder det just nu utegångsförbud och undantagstillstånd.

Regeringens övervåld har inte lyckats stoppat protesterna, snarare har de nu spridit sig till andra delar av landet där modiga unga, kvinnor och män kämpar mot en neoliberal politik och för ett jämlikare samhälle. Fler grupper som påverkats av högerregeringens politik har nu blivit en del av denna kamp och flera fackförbund har nu utlyst generalstrejk. 

Vi känner stor sorg, frustration och ilska över hur folkligt missnöje besvaras med övervåld! Utvecklingen går nu entydigt i fel riktning i Chile, mot ett allt mer auktoritärt, våldsamt och odemokratiskt styre. 

Vänsterpartiet i Uppsala län känner en mycket stor oro över de kränkningarna av mänskliga rättigheter i Chile och uppmanar Sveriges regering och omvärlden att agera.

 

Vänsterpartiet i Uppsala län
Yekbun Alp – Internationell ansvarig
Per Marcus Risman – Distriktsordförande

I Uppsala län finns stora skillnader i ohälsotal. Invånare i de norra delarna av länet lider oftare långvariga hälsoproblem och uppskattar sig ha sämre hälsa än de i Uppsala, Knivsta och Enköping. Samtidigt finns också stora skillnader i ohälsotal mellan olika bostadsområden i städerna. Gemensamt för alla områden med höga ohälsotal är att det också är områden med låga inkomster. Hur du mår beror på vilken klass du tillhör.

Det är mot den bakgrunden som Vänsterpartiet i Region Uppsala har lagt ett budgetförslag med en rad satsningar på en bättre och jämlikare folkhälsa inför regionfullmäktige 10-11 juni.

En bättre folkhälsa kommer också bidra till att förebygga kostsamma sjukdomar och är därmed bra för Region Uppsala som kämpar med Akademiskas underskott.

Utveckla närmottagningarna utanför stötte tätorter: Söderfors, Grillby, Skokloster och Örbyhus

De senaste åren har vården allt mer koncentrerats till större tätorter och socioekonomiskt gynnade områden. För att stärka vården på landsbygden och göra närheten till vård mer jämlik vill Vänsterpartiet utveckla närmottagningar. Dessa kan gärna bygga vidare på de distriktssköterskemottagningar som redan finns. Som en del av arbetet med Effektiv och nära vård 2030 vill vi att möjligheten till närmottagningar på fler orter i länet utreds. Söderfors, Grillby, Skokloster och Örbyhus är exempel på orter där nya mottagningar skulle kunna etableras.

Vänsterpartiet vill att alla länsbor som fyller 40, 50 och 60 år ska erbjudas hälsosamtal. I Region Västerbotten, som arbetat med hälsosamtal länge, har det haft stora effekter på hälsan. I dag räknar man med att det förebyggande arbetet har sparat mer pengar åt regionen än vad samtalen har kostat. Många av de förtida dödsfall som samtalen har förebyggt beräknas vara bland människor med kort utbildning. Hälsosamtalen bidrar till ett längre och jämlikare liv.

Psykisk ohälsa har blivit ett folkhälsoproblem. Också här spelar klass roll: Människor med kort utbildning mår oftare sämre. Men det finns även andra faktorer som påverkar hälsa och mående. Kvinnor har lägre psykiskt välbefinnande än män och inte minst bland unga kvinnor har den psykiska ohälsan ökat. Hbtq-personer mår i genomsnitt sämre än andra och har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Här behövs förstärkningar i arbetet mot psykisk ohälsa inom primärvården. Vi vill även se en riktad satsning på hbtq-personers hälsa genom att återöppna RFSL:s hbtq-psykologmottagning i Uppsala. En möjlig lösning kan vara att Region Uppsala ingår ett idéburet offentligt partnerskap med RFSL. Det skulle för en förhållandevis låg kostnad ge en värdefull verksamhet för en grupp som i dag oftare känner sig sämre bemötta inom vården och ibland drar sig för att söka vård.

Gratis mensskydd på ungdomsmottagningarna

Vänsterpartiet föreslår även gratis mensskydd på ungdomsmottagningarna som en del i ett uppsökande folkhälsoarbete. Framför allt gynnar det ungdomar som växer upp i ekonomisk utsatthet, som i dag kanske undviker att idrotta eller gå till skolan när de har mens. Men gratis mensskydd för unga för också med sig en rad andra positiva effekter. För tjejer som lever i kontrollerande familjer, kanske med hedersproblematik, innebär det större frihet att få skaffa mensskydd själv på ungdomsmottagningen och även kunna få råd kring exempelvis preventivmedel. Att fler unga får en kontaktyta mot ungdomsmottagningen gör också att tröskeln blir lägre för att söka sig dit för annan rådgivning.

Även våra förslag om lägre taxor i kollektivtrafiken, inklusive en pensionärsrabatt för enkla resor, bidrar till att öka jämlikhet och underlättar för fler att leva ett aktivt liv.

Detta är några av de folkhälsosatsningar som skulle göra Uppsala län mer jämlikt. Vänsterpartiet står för en solidarisk politik där behoven ska styra.

Neil Ormerod
Regionråd Vänsterpartiet

 

Vänsterpartiet vill höja lönerna i kvinnodominerade vårdyrken och lägger därför i vår alternativa budget 50 miljoner extra till lönejusteringar utöver de 20 som redan finns i föreslagen budget för Region Uppsala. Vänsterpartiet vill se mer av generella lönepåslag för att lyfta den generella lönenivån. Alla, inte minst de som jobbat länge i regionen, ska kunna få en reell löneutveckling samtidigt som ny kompetens också ska ge ett tydligt avtryck i lönekuvertet. Rättvisa och jämställda löner är en viktig del i en arbetsgivarstrategi för att behålla och rekrytera personal.

Lönerna är dock inte den viktigaste orsaken till att så många väljer att sluta sin anställning. Det är en pressad arbetssituationen med hög arbetsbelastning, obekväma arbetstider med små möjligheter till återhämtning och liten möjlighet att påverka. Det ska vara en rättighet att få heltidsanställning men då måste arbetet vara sådant att man orkar jobba heltid. Vänsterpartiet vill se en ökad grundbemanning. Det avlastar och minskar sårbarheten för tillfälliga störningar. Därmed minskar behovet av övertid och inringningar på ledig tid. Fler i personalgruppen underlättar också semesterplaneringen så att verksamheten kan fungera samtidigt som alla kan få semester.

Försök med sex timmars arbetsdag
Schemaläggningar ska minimera risken för ohälsa och förmåner i olika arbetsmodeller ska vara lika för alla yrkesgrupper som omfattas. Vänsterpartiet vill också att försök inleds på ett par arbetsplatser med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön som ett led i att öka återhämtningstiderna och därmed minska risken för ohälsa. Om utfallet visar positiva resultat vill vi gå vidare med fler arbetsplatser.

Alla ska rätt till regelbundna och planerade utbildningsinsatser för att bibehålla och utveckla sin kompetens. Sjuksköterskor och undersköterskor som vill specialisera sig ska få utbildningen med lön. Regionen är i stort behov av vårdpersonal med vidareutbildning och därför är det rimligt att regionen också står för ekonomisk trygghet under utbildningstiden. Det ska också synas tydligt i lönekuvertet när utbildningen är klar och med nya arbetsuppgifter.

Mer personal kostar även om en del kan hämtas hem genom färre hyrpersonal. Vänsterpartiet lägger förutom lönesatsningen ytterligare 191 miljoner för mer vård och kortare vårdköer. 100 miljoner går direkt till Akademiska sjukhuset som är underfinansierat. Det genomsnittliga underskottet de senaste tio åren är minus 185 miljoner och redan efter fyra månader i år är prognosen minus 120 miljoner. Det underskottet ska hämtas hem nästa år förutom ett besparingskrav på 92 miljoner som ligger i budgetförslaget från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. 81 miljoner som frigörs genom effektiviseringar vill Vänsterpartiet ska gå tillbaka till vården istället för att förbättra regionens totala resultat. 10 miljoner går till lasarettet i Enköping för mer av planerad vård för att korta vårdköerna.

Gör det möjligt för fler att få behandling i hemmet
Bristen på personal och pengar har inneburit att vårdköerna fortsatt varit långa. I december 2017 noterades den högsta siffran någonsin på antalet väntande på operation och behandling, 4901 personer. Länet har en stark befolkningsökning, plus 13 procent de senaste tio åren, och andelen äldre blir allt fler. Samtidigt fortsätter den medicinska utvecklingen med nya behandlingsmetoder och nya mediciner vilket gör att sjukvården kan ta hand om fler och fler lever längre med sjukdomar. Men utvecklingen gör det också möjligt att fler kan få sin behandling i hemmet eller i närheten utan att behöva varje gång uppsöka ett sjukhus. Det behövs satsningar på mer av nära vård och fler mobila team. 

Tyvärr har närvården inte utvecklats i önskvärd takt under mandatperioden. Endast ett par närvårdsplatser i Tierp har tillkommit och alldeles för sent har mobila team börjat arbeta i länet. I budgeten för 2018 fick primärvården 7 procent högre ersättning per listad patient plus 10 miljoner för de som tidigare varit olistade. Inför nästa år föreslås ytterligare en kraftig ökning av den ersättningen med 15 miljoner utöver vanlig uppräkning. Vänsterpartiet har tittat på utvecklingen inom primärvården de senaste tio åren. Efter införande av vårdval, d v s fri etablering för privata vårdgivare, har antalet vårdcentraler nästa fördubblats, flest i Uppsala men inga i norduppland. Antalet besök på vårdcentraler har ökat dramatiskt liksom kostnaden för primärvården. Trots det har inte tillgängligheten förbättrats och inte heller kan man se någon avlastning för akuten eller jourmottagningar. Det är de friska och sällansjuka som gynnats av systemet.

Insatserna ska gå till de som behöver dem mest
Vänsterpartiet vill rikta insatserna inom primärvården till de som behöver dem mest, de äldre och multisjuka. Distriktssköterskemottagningar är viktiga, inte minst på landsbygden som ofta saknar annan nära vård. Distriktssköterskorna står för trygghet och kontinuitet. Där kan frågor få svar och oro stillas och där kan mycket av det rutinartade ske, t ex provtagning, blodtryckskoll, omläggningar mm, Med ny teknik kan ännu mer göras i framtiden och med fler kompetenser som samarbetar kommer mycket av nödvändig vård att kunna ske nära patienterna. Vänsterpartiet vill istället för den föreslagna ökningen av ersättningen per listad patient lägga dessa 15 miljoner på utveckling av fler distriktssköterskemottagningar och med bredare uppdrag.

Under denna mandatperiod har tyvärr de negativa trenderna fortsatt. Underskott inom hälso- och sjukvården, vårdköerna är långa och växande och personalflykten fortsätter. Det är dags för en politik som kan möta både dagens och morgondagens vårdbehov. En politik som på allvar förändrar arbetsvillkoren för vårdpersonalen till det bättre så att regionen kan ge rätt vård i rätt tid. Utan mer resurser kommer kriserna att förvärras och köerna bli längre. Vänsterpartiet föreslår en skattehöjning med 20 öre vilket motsvarar 50 kronor mer i månaden för den som har en månadslön på 25 000 kronor. Det går inte att spara sig till mer personal och mer vård.

Neil Ormerod (V), regionråd
Sören Bergqvist (V), regionråd

Under många år har Vänsterpartiet deltagit i Socialdemokraternas 1 maj-möte. Vi har gjort det genom att träffas på Stora Torget innan Socialdemokraternas 1 maj-möte och sen anslutit till Socialdemokraternas tåg. Inför valet 2010 hade vi långt gångna planer på att samarrangera 1 maj-mötet och dela på talartiden i Skolparken, men Socialdemokraterna hoppade av det samarbetet i sista stund. Vi ville trots det bidra till enighet inom arbetarrörelsen har år efter år tågat i samma 1 maj-tåg, bakom Vänsterpartiets banderoll.

Vi söker en politisk sekreterare på heltid som kan förstärka vårt arbete under valrörelsen 2018. Arbetet innebär att tillsammans med regionråd, övriga politiska sekreterare och partidistriktets ledning genomföra valrörelsen i enlighet med den valplan som antagits. Placeringen är på partidistriktets expedition vilket innebär ett nära samarbete med distriktets ombudsman.

Arbetsuppgifter i huvudsak

• Producera och formge politiskt informationsmaterial, annonser, flygblad etc.
• Bistå distriktets partiföreningar med information och material om regionpolitik och hälso- och sjukvårdspolitik.
• Vara huvudansvarig för produktion av en masstidning inför valspurten
• Ha ansvar för partidistriktets webbplats, nyhetsbrev, facebooksida etc under valrörelsen.
• I övrigt bistå ombudsman i arbetet med genomförandet av valplanen.

Kvalifikationer

Du har god kännedom om Vänsterpartiets politik och organisation. Du har erfarenhet av att arbeta i projektform, exempelvis kampanjarbete eller genomförande av arrangemang.

Du har förmåga att arbeta självständigt och kan ta initiativ för att lösa problem. Du är bra på att samarbeta med andra och god förmåga att kommunicera. Du har erfarenhet av kommunikationsarbete och är van att arbeta i olika datorprogram.

Körkort är meriterande men ingen krav.

Enligt Kommunallagen har man rätt att ta tjänstledigt för att ta uppdrag som politisk sekreterare.

Anställning

100 procent tjänst, tillträde snarast och fram till och med 14 september 2018. Oreglerad arbetstid, arbete kvällar och helger förekommer. Lön enligt tariff för politiska sekreterare i Region Uppsala.

Upplysningar

Sören Bergqvist, regionråd, 070-3587578, [email protected]

Abe Bergegårdh, ombudsman, 073-5001917, [email protected]

Ansökan

Skickas till [email protected] senast 15 april 2018.