Folkomröstningen i Storbritannien har nu visat att britterna vill lämna EU. Det bör få konsekvenser både för Sveriges kontakter och relationer med Storbritannien och för det svenska medlemskapet i EU.

– För oss är det är självklarhet att alla nu respekterar folkomröstningens resultat. Nu är det viktigt att Sverige och EU erbjuder Storbritannien ett nära och bra samarbete som gör att vi kan bevara frihandel, studentutbyte och rörlighet på arbetsmarknaden. Ett omförhandlat EES-avtal kan vara en modell. Men då måste avtalet bli mer jämställt och inte bygga på att EU dikterar villkoren. I det ingår redan Norge och Island. Det vore bra för vårt samarbete med Storbritannien och för det nordiska samarbetet, säger Jonas Sjöstedt.

När Storbritannien lämnar EU ändras EU i grunden. Det ger en unik möjlighet att göra något åt EUs stora brister och förhandla om villkoren för det svenska EU-medlemskapet.

– Vi vill skydda löntagarnas rättigheter och våra kollektivavtal så att inte arbetare från andra länder utnyttjas med sämre villkor. Vi vill ha lägre medlemsavgift och att jordbrukspolitiken ska skötas nationellt. Vi vill ha rätt att ha mer ambitiösa krav för miljö och skydd av folkhälsa. Vi vill ha ett riktigt undantag från Euron och EMU. Vi kräver att Stefan Löfven omedelbart sammankallar partiledarna för att diskutera hur vi kan ha ett nära samarbete med Storbritannien nu när de lämnar EU och för att omförhandla villkoren för det svenska EU-medlemskapet, säger Jonas Sjöstedt.

Vill Vänsterpartiet ha en ny folkomröstning om att Sverige ska lämna EU?

– Vänsterpartiet är emot Sveriges medlemskap i EU, därför agerar vi för att minska EUs makt över oss och för att förändra EU. Vi avvaktar med krav om en ny folkomröstning om medlemskapet tills vi vet mer om vilket samarbete Storbritannien kommer att få med EU och hur EU förändras. Det är en viktigt att veta förutsättningarna när vi i framtiden ska rösta om Sveriges medlemskap i unionen.

Läs även ett gemensamt uttalande från vänsterpartierna i norden här…

Frihandelsavtalet TTIP som förhandlas mellan EU och USA ser ut att bli en av de stora frågorna i EU-valet. Malin Björk, etta på Vänsterpartiets EU-lista, berättar mer.

Vad handlar det här avtalet om?

– EU och USA förhandlar om ett frihandelsavtal, det så kallade TTIP-avtalet. Som det ser ut nu kommer det att innehålla väldigt problematiska saker, bland annat det som i avtalet kallas för investeringsskydd. Det innebär att företag skulle kunna stämma stater om staterna ändrar lagar och regler så att vinsterna blir mindre än planerat. Vi måste se till att det inte blir verklighet.

Vad skulle det innebära i praktiken?

– Ta till exempel frågan om vinster i välfärden. En majoritet av svenskarna vill förbjuda det. Men om vi skulle göra det så skulle det amerikanska riskkapitalbolaget som äger Carema/Vardaga att få mindre vinster än vad de planerade när de investerade. De skulle då kunna stämma Sverige och ärendet skulle avgöras i en internationell specialdomstol.

– Så har det gått när länder har haft avtal med liknande bestämmelser. När Slovakien ville bli av med vinstintresset i sin sjukförsäkring så stämdes de av ett holländskt försäkringsbolag. Och bolaget vann! När Australien ville begränsa rökning blev de stämda av Philip Morris. Vattenfall har stämt Tyskland eftersom de vill avskaffa kärnkraften. Det här avtalet skulle öppna upp för de amerikanska storföretagen att stämma Sverige och det kan vi inte acceptera.

Men behövs det inte ett skydd för investeringar?

– Det är inte så att multinationella företag är rättslösa idag, det finns redan gott om skydd. Både USA och länderna i EU har nationella rättssystem som kan lösa eventuella konflikter. Att använda dem är bättre än att överlåta det på specialdomstolar med bristande insyn.

Finns det andra problem än att företag kan stämma stater?

– Ja, de så kallade handelsbarriärer som avtalet ska minska handlar ofta om att lagar och regler skiljer sig åt mellan olika länder. Det kan vara sådant som fackliga rättigheter, miljökrav och konsumenträttigheter. Det finns en risk att de pressas tillbaka när vi ska anpassa oss efter USA och att det blir svårare i framtiden att föra en bra politik på de här områdena.

Är Vänsterpartiet emot alla handelsavtal?

– Nej, vi är övertygade om att frihandel går att förena med demokrati, ordentliga miljökrav och försvar av välfärden. Men vi är emot avtal när de är skrivna så att företagens vinster alltid kommer först.

Går det här att göra något åt?

– Absolut. Innan det blir något avtal måste EU-parlamentet godkänna det och det sker först efter EU-valet. Så det är väljarna som bestämmer. Vänsterpartiet kommer inte att acceptera ett avtal som sätter företagens vinster framför demokratin.

11 april 2014 debatterades frihandelsavtalet TTIP i riksdagen mellan Jonas Sjöstedt, Jens Holm och handelsminister Ewa Björling.