Jämställd vård och allas rätt till hälsa

En feministisk vård
Kvinnors sjukvård och hälsa har historiskt varit lågt prioriterad. Studier visar att diagnoser som fibromyalgi, kronisk smärta och anorexia nervosa – vanliga bland kvinnor – rankas lågt av vårdpersonal. Det finns också mindre medicinsk kunskap om kvinnors sjukdomstillstånd, och kvinnor får ibland annan behandling än män utan medicinsk grund. Kvinnor behandlas oftare med symtomlindring, som smärtstillande och lugnande medicin, medan män utreds mer för bakomliggande orsaker.

Detta skapar skillnader i hur män och kvinnor använder vården och bemöts. För att motverka detta vill Vänsterpartiet integrera jämställdhetsdata i Region Uppsalas uppföljning och analys. Vårdpersonal ska ha genuskompetens och kunskap om mäns och kvinnors olika livsvillkor.

Under åren 2024 till 2026 med rödgrönt styre har det skett stora satsningar på kvinnosjukvård, både när det gäller fler barnmorskor, eftervård i form av ettårskontroller för kvinnor som fött barn och en ny barnmorskeledd enhet. Det är viktigt att dessa hålls i och fortsätter att byggas ut. Vi vill fortsätta ta viktiga steg mot en barnmorska per födande och en hållbar bemanning inom förlossningsvården. Vården ska sätta den födande kvinnan i centrum och vi ser positivt på att ge kvinnor större inflytande över sin förlossningsvård.

Förlossningsvården ska både omfatta förebyggande vård och eftervård, inklusive behandling av förlossningsskador som bristningar, delade magmuskler och förlossningstrauman. Vi vill även ta fram en regional strategi för att minska andelen dödfödda barn.

I dag finns kostnadsfria mensskydd på ungdomsmottagningarna tack vare Vänsterpartiet och vi vill fortsätta att vidareutveckla tillgången till dem i Region Uppsala. Ekonomisk utsatthet gör att unga ibland undviker skola eller idrott vid mens. Att erbjuda fria mensskydd innebär också en kontaktyta mot ungdomsmottagningarna som gör att fler vågar söka sig dit, till exempel för preventivmedelsrådgivning och ger unga tjejer större frihet.

Äldre kvinnors hälsa måste uppmärksammas mer. Psykisk ohälsa är utbredd – var tredje kvinna över 77 år lider av ångest. Mammografi ska vara avgiftsfri även vid remiss, och åldersgränsen för avgiftsfri mammografi ska slopas.

Region Uppsala behöver se över sjukvårdens infrastruktur ur ett feministiskt perspektiv. Trots stora investeringar har Akademiskas kvinno- och barnsjukhus bristfälliga lokaler. Renovering eller nybyggnad ska prioriteras i arbetet med fastighetsinvesteringar.

Screening för bröst- och livmoderhalscancer räddar liv, men färre kvinnor i Uppsala län deltar jämfört med övriga landet, särskilt från utsatta grupper. Region Uppsala ska arbeta för hög och jämlik täckningsgrad, återta mammografin i egen regi, etablera ett bröstcancercentrum och införa självtester för HPV enligt nationella riktlinjer.

Vi ser hur högerextrema krafter i Europa hotar aborträtten. Sverige ska stå på kvinnors sida. Region Uppsala ska erbjuda kvinnor från andra länder möjlighet till trygg abort på samma villkor som svenska kvinnor.

Slutligen vill vi att Region Uppsala samarbetar med och stödjer Ebbamottagningen, som arbetar med personer i prostitution och sexköpare, samt erbjuder nödvändiga vårdinsatser.

Våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem som kan drabba alla, oavsett kön eller relationstyp. Kvinnor är dock kraftigt överrepresenterade som utsatta, och män som förövare. Hemmet är den vanligaste brottsplatsen för våldsbrott mot kvinnor, där förövaren oftast är en närstående man.

Arbetet mot mäns våld mot kvinnor måste stärkas. Kvinnojourer och ideella organisationer som arbetar för kvinnofrid spelar en avgörande roll och ska ges resurser för att bedriva sin verksamhet. Region Uppsala har god kompetens inom området, bland annat tack vare Nationellt centrum för kvinnofrid, och denna kunskap ska värnas och utvecklas. Våldsutsatta har rätt till god vård och stöd, och personer som utövar våld ska erbjudas behandling för att förändra sitt beteende.

Region Uppsala har ansvar att upptäcka och motverka våld i nära relationer, både som vårdgivare och arbetsgivare. Strategier kan vara att rutinmässigt ställa frågor om våld vid vårdbesök och medarbetarsamtal. Vårdpersonal ska ha kompetens om våldets olika former, inklusive mäns våld mot kvinnor, barn som utsatts eller bevittnat våld, hedersrelaterat våld och våld mot HBTQIA-personer.

HBTQIA-personers hälsa
Ohälsotalen, särskilt när det gäller psykisk ohälsa, är högre bland hbtq-personer än i övriga befolkningen. Orsakerna är sannolikt flera, bland annat diskriminering, minoritetsstress och ökad risk för våld och trakasserier. Dessutom har gruppen generellt ett lägre förtroende för vården.

Region Uppsala bedriver ett likabehandlingsarbete som i många avseenden motsvarar en hbtq-certifiering. Syftet är att öka kunskapen om HBTQIA-personers livsvillkor och behov samt minska risken för diskriminering. Detta arbete måste värnas och utvecklas.

HBTQIA-personer och deras organisationer ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i Region Uppsala, exempelvis genom att stärka egen organisering eller genom samverkan med regionen och kommunerna.

Alla har rätt till vård som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och ges i rätt tid. Det gäller särskilt könsbekräftande vård, där köerna länge varit för långa. Även andra delar av vården, som infektionskliniken för prep-medicinering och psykiatrin, måste vara tillgängliga och ha personal med hbtq-kompetens.

Funktionsrättspolitik
Var femte person har någon form av funktionsnedsättning. Alla har rätt att delta i samhällslivet på lika villkor. Tillgänglighetshinder i lokaler och kollektivtrafik måste undanröjas. Vid om- och nybyggnationer ska brukarorganisationer involveras tidigt för att säkerställa att lokalerna blir tillgängliga för alla.

Personer med funktionsnedsättning har oftare riskfaktorer som ökar ohälsa: arbetslöshet, låg inkomst, kortare utbildning, begränsad möjlighet till motion och social isolering. Regionen och sjukvården måste uppmärksamma att dessa grupper är särskilt utsatta och rikta insatser därefter. Exempelvis ska synskadade alltid få tilläggsinformation och sjukhusen erbjuda ledsagning.

Brukarorganisationerna har en viktig roll i att bevaka och driva funktionshindrades intressen. Region Uppsala ger stöd till länsorganisationer och lokaler, och detta stöd får inte urholkas. Vänsterpartiet ser dessa organisationer som en resurs i arbetet för bättre vård och levnadsvillkor. Vi är positiva till brukarrevisioner – granskningar som görs av brukare för att förbättra verksamheter.

Tillgång till hjälpmedel är avgörande för att klara vardagen och delta i samhället. Region Uppsala ansvarar för hjälpmedel för barn och unga under 21 år samt för syn, hörsel och kommunikation. Den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter, och personer med funktionsnedsättning ska få ta del av dessa.

Habilitering – stöd och behandling för att bibehålla och utveckla förmågor – ska vara tillgänglig i hela länet. Vänsterpartiet anser också att stöd till personer med NPF-diagnoser och deras familjer är särskilt prioriterat.