Jämlik hälsa och förebyggande vård

Växande hälsoklyftor
Många lever längre och friskare – men inte alla. Skillnaderna i hälsa är stora, och vissa grupper halkar efter. Ett tydligt exempel är medellivslängden: för de flesta ökar den, men för kvinnor med kort utbildning har den under senare tid sjunkit. Det visar klart och tydligt hur både klass och kön påverkar vår hälsa. Varje år dör omkring 3 000 personer som skulle leva om de hade samma cancerdödlighet som högutbildade. Därför måste vi prioritera en strategi som snabbt minskar den socioekonomiska överdödligheten.

I Uppsala län syns samma mönster. Kommuner med lägre inkomster, som Tierp, Älvkarleby och Heby, har sämre hälsotal än exempelvis Knivsta. Skillnaderna märks i tobaksvanor, arbetsförmåga och sömnproblem. Kvinnor i Tierp och Älvkarleby deltar dessutom mer sällan i screening för livmoderhalscancer och mammografi.

Män uppger oftare bättre hälsa än kvinnor. Det syns i enkäter som gjorts i Region Uppsala, och det speglas även i att kvinnor har högre sjukskrivningstal än män. Vänsterpartiet ser denna skillnad ur ett könsmaktsperspektiv – män som grupp är överordnade kvinnor som grupp, och det är något vi vill och ska förändra. Folkhälsoarbetet måste utgå från dessa skillnader och arbeta för att jämna ut dem.

Detta gäller även psykisk ohälsa, ett växande folkhälsoproblem som drabbar alla grupper, men fler kvinnor än män. Unga tjejer och kvinnor är särskilt utsatta, medan yngre män är överrepresenterade vid överdoser, självmord och dödligt våld. Det senare har sannolikt flera orsaker, där både ökande klassklyftor och destruktiva normer kring manlighet spelar in.

Utöver klass och kön påverkar även andra faktorer hälsan. Personer med funktionsnedsättning upplever oftare dålig hälsa och är överrepresenterade i riskfaktorer som arbetslöshet och dålig ekonomi. HBTQIA-personer har högre risk för psykisk ohälsa och lägre förtroende för vården, ofta kopplat till diskriminering och minoritetsstress. Även rasism och andra faktorer som korrelerar med utländsk bakgrund påverkar hälsan negativt.

Detta måste förändras. Vi behöver en folkhälsopolitik som sätter jämlikhet och jämställdhet i centrum och ökar medvetenheten om hur diskriminering och fördomar påverkar människors vardag och mående.

För en jämlik folkhälsa
Hälsoklyftor är ingen naturlag. Skillnader i hälsa beror till stor del på ekonomiska och sociala livsvillkor, och politiska beslut har bidragit till att dessa klyftor ökar. Med en annan politik kan utvecklingen vändas.

Forskning visar att både fysisk och psykisk hälsa är bättre i jämställda och jämlika samhällen. En jämnare inkomstfördelning, trygga sociala skyddsnät samt en arbetsmarknads- och bostadspolitik som främjar jämlikhet är exempel på faktorer som förbättrar folkhälsan.

Målet med folkhälsoarbetet ska vara att förbättra hälsan för alla invånare i länet och samtidigt minska skillnaderna mellan olika grupper. Det kräver riktade insatser till grupper med låga hälsotal. En större andel av hälso- och sjukvårdsbudgeten bör gå till folkhälsosatsningar och förebyggande arbete. Primärvården har en central roll i att främja hälsa och goda levnadsvanor. Därför måste ersättningssystemet ta hänsyn till socioekonomiska skillnader och ge utrymme för förebyggande insatser.

Vi vill se ökat samarbete mellan region, kommun och föreningsliv runt riktade insatser för att främja en jämlik hälsa, till exempel med fler förebyggande verksamheter, som familjecentraler. Cancerscreening ska organiseras på ett sätt som ökar deltagande i utsatta grupper. Det gäller exempelvis mammografi, samt screening för HPV och prostatacancer.

Region Västerbotten har länge erbjudit alla invånare hälsoundersökningar och samtal om levnadsvanor vid 40, 50 och 60 års ålder. Flera regioner har följt detta goda exempel. Studier visar att deltagare i hälsoscreening löper lägre risk att avlida i hjärt- och kärlsjukdomar, och insatsen har dessutom sparat pengar för sjukvården. Liknande hälsoscreening och samtal har införts för 40-åringar i Region Uppsala. Vi ser det som ett bra första steg men vill vidareutveckla detta arbete.

Ensamhet och social isolering är starka riskfaktorer för ohälsa och i värsta fall för tidig död, vilket forskningen tydligt visar. Samtidigt är sociala relationer och gemenskap hälsofrämjande. England har utvecklat en strategi mot ensamhet där social aktivitet kan ”skrivas ut på recept”. I staden Frome, där metoden är väl etablerad, minskade akutbesök och även inläggningar minskade med 15 procent. Hälsovinster har setts i alla åldrar, och varje investerat pund har gett sex pund tillbaka i minskade vårdkostnader. Vänsterpartiet vill att Region Uppsala utarbetar en strategi mot ofrivillig ensamhet.

Uppsala län erbjuder stora möjligheter till kultur, fritid och friluftsliv – något som alla ska ha tillgång till, oavsett förutsättningar. Upplandsstiftelsen, som finansieras av regionen, är en viktig resurs för att värna och underlätta allmänhetens tillgång till natur och friluftsområden. Det behövs fler satsningar på vandringsleder och tillgänglighetsanpassning av naturområden. Upplandsstiftelsen driver även naturskoleverksamheten, som stärker intresset för naturen hos elever och lärare, gynnar inlärning och skapar vanor som främjar hälsa livet ut. Vänsterpartiet vill att Naturskolan ska finnas i alla länets kommuner och även erbjuda gymnasieskolor naturpedagogik.

Regionen och kommunerna kan bidra genom att planera utemiljöer som är tillgängliga och lockande för alla, exempelvis utegym, hälsostigar och lekplatser som uppmuntrar till rörelse.

En solidarisk och restriktiv alkoholpolitik
Det är viktigt att det finns en god och tillgänglig vård för personer med ett skadligt bruk av alkohol och droger. Vården ska präglas av förebyggande arbete, hjälp att lämna ett missbruk och skademinimerande insatser. Här bidrar mottagningen för särskild vård som bland annat erbjuder sprututbyte, hälsokontroller och stödjande och motiverande samtal en viktig roll. Att mottagningen numera även finns som mobil mottagning bidrar till en mer jämlik vård över länet.

På sikt vill vi utreda möjligheten till försök med så kallade brukarrum, som ger möjlighet för människor att ta narkotika på ett säkrare sätt. Det har visat sig leda till färre dödsfall och narkotikarelaterade skador i länder där det införts.

Många flyktingar bär med sig trauman, vilket kräver åtgärder för att säkra kompetensen inom transkulturell psykiatri. Migrationshälsan Cosmos bör förstärkas och få ett utökat uppdrag för att kunna göra tidiga insatser för asylsökande och personer med utländsk bakgrund. Cosmos ska fungera som navet för arbetet med hälsa för asylsökande och nyanlända i samverkan med övriga aktörer i länet.

Vi vill också se ökade satsningar på sexuell hälsa. Det är viktigt att alla som vistas i länet har lika tillgång till testning och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar och att vården når ut till särskilt utsatta grupper.

Barns och ungdomars hälsa
Det finns tydliga samband mellan barns och ungdomars hälsa och socioekonomiska förhållanden. Barn i ekonomiskt utsatta familjer börjar oftare röka, äter sämre och är mindre fysiskt aktiva. Eftersom de ekonomiska klyftorna har ökat krävs riktade insatser till riskgrupper.

Levnadsvanor grundläggs tidigt, därför måste insatser för barn och unga prioriteras. Elevhälsans medicinska insats är central för att främja goda vanor och upptäcka hälsoproblem i tid, vilket förutsätter tillräckliga resurser. Investeringar i barns hälsa är långsiktigt lönsamma och minskar framtida ohälsa. Sjukvården bör samarbeta mer med kommunerna för att stärka skolhälsovården.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Många upplever stress, oro och ångest. Det krävs en kraftsamling inom nära vård i samarbete med elevhälsan, samt ökade resurser till primärvården och BUP. Pandemin har förvärrat situationen genom ökad skolfrånvaro och stress. En uppföljningsstrategi behövs för att kartlägga effekterna och ge rätt stöd.

Samhället har också ansvar att åtgärda bakomliggande faktorer som skolmiljö och ett prestationsinriktat samhälle. Fullföljd utbildning är avgörande för hälsa och arbetsmarknadsetablering. Region och kommuner bör samarbeta i projekt som ”Skolan som arena” för att fler elever ska klara skolan.

Barns psykiska och fysiska hälsa hänger ihop med hem- och skolsituation. Därför måste vården ge stöd utifrån en helhetssyn. Familjecentraler, mödra- och barnhälsovård, elevhälsa och ungdomsmottagningar är viktiga för tidiga insatser. Bra exempel är Folktandvårdens arbete med koppling mellan tandhälsa och levnadsvanor bör fortsätta och vidareutvecklas. Vidare tycker vi att alla barn i länet ska ges till möjlighet att ta del av ”Hälsoäventyrets” viktiga verksamhet.

Primärvården ska arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa med insatser som stress- och sömnskolor samt föräldrastöd, särskilt för riskgrupper och föräldrar till barn med NPF. Vården ska också upptäcka barn som far illa och förebygga våld och övergrepp. Region Uppsala ska ha riktlinjer för att upptäcka och motverka könsstympning.