Region Uppsalas klimatutsläpp ökade under år 2020.

För att göra vår del för att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader behöver utsläppen istället sänkas årligen med 16 procent. När årsredovisningen behandlades på Regionfullmäktige idag, onsdag, yrkade Vänsterpartiet på att ge regionens styrelser och nämnder i uppdrag att säkerställa att utsläppen minskar år 2021.

– Det finns ingenting i Region Uppsalas årsredovisning som tyder på att vi hanterar klimatkrisen som den akuta kris den faktiskt är. Om det hade varit ett ekonomiskt underskott hade man direkt försökt åtgärda det, säger Neil Ormerod, regionråd (V).

Ett av skälen som anförs till att utsläppen ökat är pandemiåret då fler valt att ta bilen framför kollektivtrafiken. Men att enbart skylla på pandemin är fel.

– Oavsett vilken anledningen är till att klimatutsläppen ökar borde det vara skäl nog att skruva upp klimatarbetet. Planeten struntar i att vi har haft pandemi eller hur duktiga vi är på andra sätt, säger Sverker Åslund, ledamot i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden (V).

Socialdemokraterna stödde förslaget, men det röstades ned av det blågröna styret tillsammans med Sverigedemokraterna.

– Det är synd att man inte tar klimatarbetet på större allvar. Vi är så klart också besvikna på framför allt Miljöpartiet som annars profilerar sig i de här frågorna. Men vi kommer att fortsätta driva klimatfrågan i regionpolitiken, säger Neil Ormerod.

Mögelskadade lokaler och otrygga anställningar – det blev resultatet för bussförarna efter upphandlingen. Vid nyår tog Mohlins Bussar AB från Ljusdal över delar av busslinjerna i Knivsta, Uppsala, Tierp och Östhammar, och dessutom skolbusstrafiken i fem av länets kommuner genom ett avtal med Region Uppsala. Avtalet löper på åtta och ett halvt år och är värt minst 1,1 miljarder kronor. Peter Mårtensson, regionchef på Mohlins bussar, förklarade att avtalet skulle skapa en ”trygghet och långsiktighet när det gäller anställningsförhållanden” för den personal de anställde.

– Tyvärr fanns det inget i avtalet som sa att de skulle ta över befintlig personal i verksamheten, säger Sverker Åslund (V), ledamot i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden. Alla som varit tillsvidareanställda för att köra våra skolbussar och andra linjer tvingades söka om sina jobb och då bara få en provanställning med den osäkerhet som en sådan innebär. Det är som om de inte redan visat att de kan sköta sitt jobb!

Gun Fjellner, ersättare (V) i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, fyller i:

– Snart är den svenska arbetsmarknaden tillbaka på 1800-talet. Mohlins kör sina bussar på medborgarnas uppdrag och Region Uppsala har en skyldighet att se till att allt går rätt till.

Den ”trygghet och långsiktighet” som Mohlins Bussar utlovade rådde bara drygt tre månader. Företagets personalpolicy har på ett inte alltför smickrande sätt återgivits i Upsala Nya Tidning. Arbetsgivaren uppmanar de anställda att se till att facket går med på begränsning av raster, annars kan deras tjänstgöringsgrad minska. Lokalerna för bussdepån i Knivsta finns i en allvarligt mögelskadad fastighet och facket vittnar om att ersättningsbaracker saknar avlopp och rinnande kallt och varmt vatten.

– Förare som försökt rätta till missförhållanden på arbetsplatsen har sagts upp, och områdeschefen har såvitt det går att bedöma försökt efterforska källor, vilket strider mot efterforskningsförbudet, menar Sverker Åslund. Jag har därför lämnat in en interpellation till regionfullmäktige där jag frågar Trafik- och samhällsutvecklingsnämndens ordförande Johan Örjes (C) hur han ser på de uppgifter som kommit fram i UNT:s granskning, och vad regionen kan göra för att åtgärda dessa missförhållanden.

Hur väl vi lyckas med klimatomställningen under de närmaste åren är avgörande för planetens framtid. Region Uppsala har tagit flera viktiga steg på vägen. Men för att nå regionala klimatmål måste ambitionerna skruvas upp. År 2020 gick utvecklingen tvärtom åt fel håll och Region Uppsalas klimatpåverkan ökade med en procent.

Parisavtalet, som Sverige förbundit sig att följa, innebär en målsättning att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det är ett åtagande som ställer höga krav och de nödvändiga utsläppsminskningarna behöver ske i linje med den bästa tillgängliga vetenskapen och baseras på principer av rättvisa.

Ett strukturerat sätt är att kartlägga vad just vi behöver göra är att ta fram en regional koldioxidbudget. En koldioxidbudget ska vara just en budget och följas som en sådan. Budgeten ska redovisas årligen och om den övertrasseras måste det tas igen under de nästkommande åren. Den ska leda till att vi bestämmer vad som är mest prioriterat att göra, varefter vi beräknar vad det kostar. Om vi på ett verkningsfullt sätt ska få ner koldioxidutsläppen gäller det att prioritera det som har verklig effekt och välja de åtgärder där vi får ner utsläppen mest i relation till vad det kostar.

Länsstyrelsen i Uppsala län har, liksom flera andra kommuner, regioner och län, låtit CEMUS vid Uppsala universitet ta fram en koldioxidbudget för länet. Det finns andra klimatpåverkande gaser, men koldioxid är den växthusgasen som står för den största delen av samhällets klimatpåverkan och som lämpar sig bäst för budgetering. Koldioxidbudgeten för Uppsala län kom fram till att vi i länet behöver minska våra utsläpp med 16,4 % årligen mellan 2020 och 2040. Även Knivsta och Håbo har tagit fram kommunala koldioxidbudgetar.

Region Uppsala är en viktig aktör för att uppfylla Uppsala läns del av Parisavtalet. För att Uppsala län ska lyckas följa sin klimatbudget krävs att alla som verkar inom länet samarbetar och strävar mot samma mål.

Mot bakgrund av detta yrkar Vänsterpartiet:

• Att Region Uppsala ska ha för avsikt att följa utvecklingen för länets utsläpp med utgångspunkt från Koldioxidbudgeten för Uppsala län.
• Att ett mål för sänkning av utsläppen av klimatpåverkande gaser från Region Uppsalas verksamheter ska tas fram årligen, med syfte att uppnå våra långsiktiga klimatmål.

Uppsala 2021-03-25

Neil Ormerod, regionråd (V)
Sverker Åslund, ledamot regionfullmäktige (V)

I helgen höll Vänsterpartiet Uppsala län sin årliga distriktsårskonferens och lade fast visioner och mål för det kommande året. Sakpolitik och prioritering av politiska frågor stod i fokus.

På agendan stod också val av ny distriktsstyrelse, och däribland val av ordförande. Den här gången valde man ett delat ledarskap då Per Markus Risman, som innehaft posten som ordförande i två år, nu får sällskap av Hanna Victoria Mörck, som annars är mest känd för Uppsalaborna som ett av två kommunalråd för Vänsterpartiet.

– Vi har antagit en offensiv verksamhetsplan som gör att vi går in i valåret 2022 med en stark organisation och starkt stöd hos allmänheten i frågor som klimat, fackliga rättigheter och att värna hyresrätten, berättar Hanna Victoria Mörck. Jag ser oerhört mycket fram emot att jobba tillsammans med Per Markus och den övriga distriktsstyrelsen för att stärka hela organisationen inför valet.

Redan 2014 hade Vänsterpartiet nationellt mer än 50 procent kvinnor på samtliga nivåer i Sveriges kommuner, landsting och riksdag, och därmed tveklöst bäst när det gäller kvinnors representation.

– Vår vilja att göra samhället mer jämställt och rättvist är vår starkaste drivkraft för förändring, menar Per Markus Risman. Och alltsedan partiet hade kongress i Uppsala 2012 då Jonas Sjöstedt valdes till partiledare har vi medvetet byggt en stark organisation, vilket resulterat i ständigt stigande valresultat och dubbelt så många medlemmar. Och med två ordföranden visar vi exempel av kollektivt ledarskap och mindre fokus på en person som företrädare för vårt distrikt.

Varje region ska enligt lag ta fram en strategi för regional utveckling. I Region Uppsala kombineras det med en plan för att uppnå FN:s globala mål (Agenda 2030). Strategin för de närmaste fyra åren kommer att antas så snart ett nytt regionfullmäktige kan hållas (efter ett digital misslyckande 17 februari).

Det kommer i en tid då samhällskriserna hopar sig: klimatet, ojämlikheten, pandemin och dess ekonomiska efterverkningar. Vi förbrukar naturresurser snabbare än vad de kan förnyas. Utbrott av nya virussjukdomar, som Covid 19, hör samman med överexploatering av naturen. Vårt län är förskonat från de värsta miljöskadorna men även vi bidrar till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt som vårt ekonomiska system hotar ekologisk hållbarhet utarmas även social hållbarhet. De ekonomiska klyftorna i Sverige ökar snabbast bland OECD-länderna.

Även före pandemin riskerade folk med arbetaryrken att dö flera år tidigare än andra. Men ojämlikheten har sällan varit mer närvarande. Om du är trångbodd, inte kan jobba hemma, eller har sämre hälsa efter ett slitsamt liv löper du större risk för allvarlig sjukdom. Vi måste vända utvecklingen. Mycket i strategiförslaget är bra, som kopplingen till FN:s globala mål. Post-covid är det dock tydligt att högre ambitioner både är möjliga och nödvändiga. Vänsterpartiet har fokuserat på tre områden: Klimat, jämlikhet och stärkt välfärd.

Vi fick gehör från de styrande blågröna för vissa av våra klimatförslag. Dock vill vi slå fast att mycket mer måste göras för att ha gjort vår del för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, som Sverige har lovat enligt Parisavtalet. Inte minst behöver vi mer och billigare kollektivtrafik, även på landsbygden.

Samtidigt är ett jämlikhetsperspektiv avgörande. Inte minst för tilliten människor emellan. Omställningen kan bara lyckas om folk känner att bördor och förtjänster fördelas rättvist. Men under decennier har vi istället sänkt skatt för de rika samtidigt som välfärden har satts på svältkur. Och klyftan mellan stad och land vidgas när offentlig service koncentreras till städerna. Resurser behöver flyttas från privat konsumtion till välfärden, det ger lägre klimatavtryck och bidrar till ökad jämlikhet. Det bör vara uttalat i den nya strategin.

Vi vill att den regionala utvecklingsstrategin ska slå fast att en jämlikhetskommission ska tillsättas med ett uppdrag att komma med konkreta förslag för att öka jämlikheten i länet. Kommissionen får gärna engagera akademisk expertis, till exempel inom socialmedicin, för att ta ett brett grepp på jämlikhetsproblematiken. Flera aspekter av regional utveckling bör avhandlas, till exempel ekonomisk jämlikhet, kvinnors livsvillkor, nyanländas situation, landsbygdens förutsättningar.

En jämlikhetskommission skulle inte sakna arbete. Klassamhället gör sig påmint i ökande hälsoklyftor. Minskad tillit och ökad psykisk ohälsa i länet kan kopplas till ökad ojämlikhet och en arbetsmarknad som präglas alltmer av stress och osäkra anställningar. Utöver klass finns skillnader i hälsa beroende på kön. Flera undersökningar visar att män mår bättre än kvinnor. Hbtq-personer har alltjämt sämre hälsa, och upplever ett sämre bemötande i samhället. Det samma gäller personer med funktionsnedsättning. Och rasism skördar offer även här.

Ojämlikheten slår också geografiskt. Trots (eller snarare på grund av) privata sjukvårdsappar levererar marknaden i primärvården mindre vård i områden där den behövs mest. Region Uppsala borde öka samarbete med kommunerna för att stärka sjukvården på landsbygden. Även utsatthet för brott hänger samman med ökad ojämlikhet.

Kriserna hopar sig. Arbetslösheten stiger. Tillsammans kan vi både bekämpa klimathotet och arbeta för ett samhälle där alla inkluderas. För det krävs högre ambitioner inom regionpolitiken. Jag hoppas vi kan få stöd för våra förslag när regionfullmäktige träffas igen. För lösningarna börjar med jämlikhet.

Neil Ormerod
Regionråd Vänsterpartiet Region Uppsala

Det har blivit en lika säker som ovälkommen tradition att priserna i kollektivtrafiken i Uppsala län höjs vid årsskiftet. Nu i januari höjdes månadskortet från 910 till 930 kronor, och priset för enkelbiljetter höjdes till minst 27 kronor för resa inom en zon. Om du skaffat UL-appen, vill säga.

Besökare till vårt län och andra som inte skaffat appen kan behöva betala 42 kronor för samma resa. Reser man längre kan det kosta upp till fem gånger så mycket. Det säger sig självt att det blir svårt att få folk att välja kollektivtrafik för enkelresor, åtminstone av ekonomiska skäl.

Sedan landstinget övertog ansvaret för kollektivtrafiken för nio år sedan har resandet gått stadigt uppåt. Visserligen sakta, men ändå uppåt. Fram till coronapandemin då många tvingats se över sitt sätt att resa.

Nu börjar vi dock se ljuset i pandemitunneln tack vare den massvaccinering som påbörjats. De som det senaste året valt bort buss mot bil av smittskyddsskäl behöver så snart det är säkert komma tillbaka och få långt fler med sig.

Österrikes huvudstad Wien har infört ett årskort som kostar 365 euro, det vill säga ungefär en tia om dagen. Detta betalas via autogiro, och med det kan Wienborna åka buss, spårvagn, tåg och tunnelbana så mycket de vill. Detta kort har blivit en stor framgång. Så många Wienbor har köpt kortet att prissänkningen betalat sig själv.

Eftersom Vänsterpartiet inte tycker att höga biljettpriser är ett självändamål vill vi införa ett liknande kort i Uppsala län snarast möjligt. Därtill avvisar Vänsterpartiet alla taxehöjningar i kollektivtrafiken. Tvärtom vill vi införa rabatter på enkelresor för pensionärer och gratis sommarlovskort för ungdomar. Möjligheten att åka både hållbart och billigt från Knivsta i söder till Gävle i norr, eller från Enköping i den ena änden av länet till Östhammar i den andra, har stort värde för både arbetspendling och meningsfull fritid.

Men kollektivtrafikens attraktivitet bygger inte bara på att biljettpriserna är rimliga. Det ska också gå snabbt och smidigt att resa hållbart. Under en tid har UL på prov låtit de som ska kliva på bussen på Uppsala Resesentrum vissa tider på dygnet och redan har giltig biljett gå vid mitt- eller bakdörrarna. Det är ett bra sätt att minska trängseln vid föraren och därmed också minska den tid som bussen står stilla.

Vänsterpartiet vill att detta försök permanentas och utökas, så att det gäller alla tider på dygnet, och på alla UL:s bussar. Kombinerar vi detta med ökat utrymme för kollektivtrafik ger det mindre trängsel på våra vägar, och då kan också restiden för tusentals pendlare sänkas avsevärt. Till och med de som ännu inte har bra pendlingsmöjligheter med buss eller tåg, utan är hänvisade till bilen, får mer plats på vägen och mindre köer. Bra för både humör, plånbok och miljö!

Enligt Region Uppsalas eget beslut är målet för kollektivtrafiken att öka det hållbara resandet i länet. Men coronan har av det blågröna styret, den gamla Alliansen plus Miljöpartiet, istället tagits som intäkt för att dra ned på antalet turer även i år när läget av allt att döma blir bättre. Det är bara Vänsterpartiet som motsatt sig denna neddragning.

Det blågröna styret pratar gärna om Agenda 2030 och att regionen är ”på väg åt rätt håll i klimatarbetet”. Men i en sådan omställning är en rejäl satsning på hållbara resor en absolut nödvändig del, och någon rejäl satsning står inte att finna.

Vänsterpartiet har en positiv syn på kollektivtrafikens roll för klimatet. Vi delar inte de blågrönas inställning om att färre turer och höjda priser skulle vara positivt för invånarna i Uppsala län. Vår politik ger istället fler chans att resa hållbart. Och med fler resande behövs fler bussar och tåg, och därmed också ökad turtäthet och sannolikt också fler linjesträckningar. De som idag väljer kollektivtrafik ger alltså ännu fler möjlighet till det i morgon. Det är framtidens resande!

Sverker Åslund, Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, ord. (V)
Gun Fjellner, Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, ers. (V)
Neil Ormerod, regionråd (V)