En stark och jämlik sjukvård

Satsa på vården!
Sjukvården i Sverige befinner sig i kris. Detta har länge varit tydligt, men i spåren av pandemin och en borgerlig regering som prioriterat skattesänkningar framför välfärden har krisen fortsatt att fördjupas. Region Uppsala behöver möta upp detta genom att ha fler anställda som sysslar med vård och omsorg. Som en del i majoritetsstyret sedan 2024 har vi tagit stort ansvar och förbättrat mycket i vården, men vi är långt ifrån nöjda och vet att mycket mer behöver göras. Bland annat måste vi se till att regionen är en attraktiv och god arbetsgivare. Därför måste satsningar på förbättrad arbetsmiljö och minskad arbetsbörda genomföras. Till exempel ska förkortad arbetstid införas på prov i Region Uppsala och vidareutbildning på arbetstid införas, som ett led i att bättre förvalta den kunskap vi har inom organisationen och möta de förändrade behov som uppstår med tiden.

Sjukvårdens utmaningar växer. Den vårdskuld som byggdes upp under pandemin är fortfarande en realitet, och det kommer krävas fortsatt stora insatser för att komma i kapp. Detta i en situation där regionerna inte får tillräckligt med stöd från regeringen, vilket gör att vårdens höga tryck, långa köer och otillfredsställda behov måste mötas av ansvarsfull och djärv politik lokalt.

Det finns även andra faktorer som visar att sjukvården står inför växande resursbehov. Den medicinska utvecklingen ger hopp genom nya behandlingar och läkemedel, men innebär också ökade kostnader. Vissa besparingar kan göras genom effektiviseringar och kortare vårdtider, men det kommer inte att räcka – vården behöver mer resurser. Samtidigt ökar länets befolkning, vilket förstärker kraven på en stark hälso- och sjukvård.

För att bibehålla Sveriges högkvalitativa vård måste staten ta ett större ansvar och statsbidragen öka för att matcha behoven. Om det inte sker kan det krävas en skattehöjning på regional nivå för att säkerställa fortsatt hög kvalité inom hälso- och sjukvården. Staten har dock tillgång till omfördelande och klassutjämnande skattepolitik där de rikaste får bidra sin beskärda del. Det är därför som staten är bäst lämpad för att säkerställa ökade resurser till vår gemensamma välfärd.

En solidarisk vård i offentlig regi
Vänsterpartiet står för en solidariskt finansierad vård. Vi bidrar alla tillsammans efter förmåga till en skattefinansierad sjukvård för alla efter behov. Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige slår också fast att behoven ska styra vilka som får vård. Akut sjuka och de med störst behov ska prioriteras först.

På senare år har den lagstiftningen urholkats och vården har blivit alltmer ojämlik. Det har skett genom politiska beslut som låtit klyftorna i vården – och i samhället i stort – växa allt mer.

Idag kan privata vårdmottagningar ta emot patienter med privat sjukvårdsförsäkring och låta dem gå före i kön – trots att mottagningarna finansieras med offentliga medel. Det innebär att den som har råd kan köpa sig förbi vårdköerna, medan den som inte har råd eller är för sjuk för att teckna försäkring hamnar längst bak. Risken är att den offentliga vården dräneras och att klasskillnader cementeras, vilket på sikt påverkar hela vårt samhälle negativt. Detta då vi vet att ekonomisk ojämlikhet och klassklyftor inte enbart är dåligt för de som är resurssvaga, utan även har dåliga effekter på vår gemenskap och hur samhället fungerar i stort.

Därför säger Vänsterpartiet nej till gräddfiler i form av privata sjukvårdsförsäkringar i all form av offentlig vård. Vi vill att alla vårdgivare som tecknar avtal med Region Uppsala förbinder sig att inte samtidigt ta emot patienter med privat sjukförsäkring.

År 2009 infördes obligatoriskt vårdval för primärvården över hela landet. I korthet innebär det att vem som helst som uppfyller vissa grundkrav kan starta en vårdcentral eller annan primärvårdsmottagning var de så önskar och regionen tvingas skriva avtal och betala.

När lönsamhet styr i stället för behov hamnar vården fel. Privata vårdbolag etablerar sig där besöken är enkla och snabba. Inte där behoven är störst, exempelvis på delar av lands- och glesbygd eller i områden med generellt sjukare, och därmed mer resurskrävande, befolkning.

En stor del av primärvården har koncentrerats till välbärgade områden i centrala Uppsala och södra delen av länet, medan mindre attraktiva områden dessvärre har blivit eftersatta. I Gottsunda och Valsätra med cirka 15 000 invånare och stora behov, finns ingen privat vårdmottagning. I Söderfors, med 1 500 invånare och en och en halv mil till närmaste mottagning i Tierp, saknas till och med en distriktssköterskemottagning.

Även specialistvården i Region Uppsala har varit utsatt för privatiseringar och vårdval. Region Uppsala är idag är den region med näst flest vårdval i landet. Innan det blev ett maktskifte halvvägs genom den senaste mandatperioden både genomdrev och förlängde det dåvarande styret i Region Uppsala en rad upphandlingar med privata aktörer inom vården.

När offentliga verksamheter överlåts till privata aktörer minskar den demokratiska insynen och styrningen, samtidigt som anställda riskerar sämre och mer otrygga arbetsvillkor. Forskningen visar att privata inslag varken höjer kvaliteten eller kostnadseffektiviteten i vården. Tvärtom tenderar kvalitets- och utvecklingsarbetet att stanna av, och kostnaderna ökar.

När vården splittras mellan olika aktörer blir det svårare att säkra forskning och utbildning. Undersökningar visar dessutom att vårdval ökar kostnaderna och ger en sämre resursfördelning. Därför vill Vänsterpartiet avskaffa vårdvalen inom specialistvården och driver nationellt ett avskaffande även i primärvården.

Vänsterpartiet vill ha en demokratiskt styrd vård. Genom en stark offentlig vård kan resurserna användas där de gör mest nytta. Invånarna i Uppsala län ska kunna lita på att varje skattekrona går till vård – inte till vinstutdelning för privata aktieägare.

Den marknadsdrivna vården har lett till en ökad byråkratisering. Det är dags att överge detta synsätt till förmån för ett mer kvalitativt och tillitsbaserat sätt att mäta och utvärdera god vård. Det innebär att lyssna till de personalgrupper som under lång tid framfört dessa synpunkter. Vi behöver lägga större fokus på att utvärdera om patienter får hjälp. Region Uppsala bör därför utveckla sådana utvärderingsmodeller.  Vi behöver en mer nyanserad syn på produktivitet som utgår från kvalitet för patienten. Det är avgörande för att styra mot en sjukvård som både är kostnadseffektiv och har bättre förmåga att främja en jämlik folkhälsa.

Region Uppsala ska i den mån det är möjligt skänka fortsatt brukbar utrustning och materiel som ska bytas ut inom Region Uppsala till behövande länder, som exempelvis utsatts för folkrättsbrott och är i behov såsom Ukraina, Västsahara och Palestina.

Låga avgifter
Låga avgifter inom sjukvården är en viktig rättvisefråga. Studier har visat att höga patientavgifter gör att låginkomsttagare drar sig för att söka vård.

Utöver låga avgifter har högkostnadsskyddens utformning stor betydelse för att göra vården mer jämlik. Idag finns högkostnadsskydd för sjukvård, sjukresor, hjälpmedel och läkemedel. Nivån på högkostnadsskyddet för sjukvård och läkemedel bestäms på nationell nivå, och har nyligen höjts. De övriga av Region Uppsala. Ingen ska behöva oroa sig för höga kostnader när vårdbehovet är stort. Därför vill Vänsterpartiet se högkostnadsskydd på rimliga nivåer och har under mandatperioden jobbat för bättre samordning. Ett arbete som behöver fortsätta under nästa mandatperiod. Detta är extra viktigt för människor med större vårdbehov och knappa resurser, ofta äldre personer.  Har man nått taket i tre skydd ska det ge tolv månader utan ytterligare avgifter oavsett vilket högkostnadsskydds-kategori avgiften hör till.

Hjälpmedel ska inte vara en ekonomisk börda. Många som behöver dem har låga inkomster, därför måste även dessa avgifter hållas nere. Vi vill vidare utreda möjligheten att göra hjälpmedel helt avgiftsfria.