Denna debattartikel publicerades ursprungligen i UNT 10 maj 2021.

Covid-19 har inneburit ett hårt slag mot sjukvården. Operationer ställs återigen in när personal tvingas arbeta i pandemivården och vårdköerna, som redan var långa, växer. När pandemin mattas av kommer det finnas en stor vårdskuld att beta av. Det beräknas ta flera år för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping att komma i kapp. Det i ett läge där vårdpersonalen redan har arbetat på sitt yttersta under lång tid.

Det är möjligt att hantera både pandemin och vårdkrisen efter covid-19. Men det kommer krävas en helt annan vårdpolitik. Länge har otillräckliga budgetar och effektiviseringar som i själva verket varit förtäckta sparkrav präglat vården i Region Uppsala. Personalen har fått betala priset i form av mer stress och högre arbetsbelastning. Nu behövs i stället rejäla tillskott.

Många länsbor har redan förstått det. Drygt sex av tio i Uppsala län är beredda att tillfälligt betala mer skatt om pengarna går till att stärka vården. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Radio Uppland. En stor del av de tillfrågade kan tänka sig en rejäl skattehöjning: En krona per hundralapp.

Vänsterpartiet vill som enda parti i Region Uppsala höja skatten. I vårt budgetförslag för 2021 föreslog vi en skattehöjning på 50 öre. Det skulle ha inneburit ett tillskott på 200 miljoner kronor till sjukvården i år och 500 miljoner nästa år. Pengarna skulle även ha täckt satsningar på exempelvis kollektivtrafiken. Vi vill bland annat använda de extra resurserna på vårdpersonalen så att fler vill och orkar arbeta kvar, vilket är själva grunden för att kunna bedriva en bra vård. Vänsterpartiet har till exempel föreslagit en återhämtningsgaranti och en lönesatsning på kvinnodominerade yrkesgrupper.

Ett vanligt argument mot en skattehöjning är att det inte räcker för att komma till rätta med problemen inom vården. Det stämmer att det behövs andra åtgärder också. Vänsterpartiet är för effektiviseringar om de kan göras utan att det går ut över patienterna eller vårdpersonalen. En del besparingar kan vara både nödvändiga och bra. Ett exempel är att stoppa utbetalningarna till privata nätläkare som bara år 2020 har kostat Region Uppsala 40 miljoner kronor. De pengarna gör mer nytta i den offentligt drivna vården än i fickorna på vårdföretagare. Och ökat inflytande för personalen kan leda till nya effektivare metoder.

Ett annat sätt att få ner sjukvårdens kostnader är att satsa på bättre hälsa i befolkningen. Region Uppsala har börjat en omställning till ett mer hälsofrämjande vård. Det är bra. Men för att det ska ha effekt behöver vi satsa. Och arbetet måste breddas. Vänsterpartiet föreslår till exempel att regionen ska börja arbeta mot ofrivillig ensamhet – som är en stor riskfaktor för ohälsa och förtida död. Liknande projekt i England minskade besöken på akuten med 15 procent. Varje investerad pund gav tillbaka sex pund i form av minskade sjukvårdskostnader. Även åtgärder för större jämlikhet gynnar hälsan – och minskar kostnaderna.

Men det går inte att komma till rätta med vårdkrisen, och få tillbaka pengar imorgon, utan att investera i sjukvården och dess personal i dag. Undersökningen från Novus är ett kvitto på att Vänsterpartiets politik har stöd i länet. Sjukvården är viktig för många. De flesta av oss känner någon som har behövt en operation eller annan specialistvård. Om det är möjligt att korta köerna genom mer resurser till vården vill många bidra till det.

Självklart vore det bättre med tillskott från staten. Och Vänsterpartiet i riksdagen har lyckats bra trots att de sitter i opposition. Men när finansdepartementet själv beräknar att det saknas minst 90 miljarder, är tillskotten alldeles för klena och kortsiktiga. Vården förtjänar bättre!

Invånarna i länet har gett ett tydligt budskap: De är beredda att betala solidariskt för en god vård och en bättre arbetsmiljö för dem som jobbar inom den. Frågan är om övriga partier i Region Uppsala vågar lyssna på det.

Neil Ormerod
Regionråd (V)

Uppdaterades: 11 maj 2021