Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016
Landstingsstyrelsen 2016-09-06 RESERVATION
Ärende 217 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016 för Uppsala län
Miljöfokusering.
Enligt den rapport ”Effektivitetsstudie Uppsala” som Urbanet Analys AB gjort på
kollektivtrafikförvaltningens uppdrag, görs ca 45 procent av resorna inom Uppsala stad med
bil och motsvarande siffra för regiontrafiken är 70 procent. Den potentiala gruppen bedöms
dock vara lika stor i båda områdena, 52 procent. Rapporten visar också tydligt hur
kollektivtrafikens konkurrenskraft minskar dramatiskt i orter närmare Uppsala. Särskilt gäller
det den grupp som definieras som sällanresenärer. Flera av dessa orter ligger inom det som
tidigare tillhörde stadstrafiken men som nu hamnat i zon 2. Det betyder att ju närmare
Uppsala man bor desto lättare väljer man bilen istället för kollektivtrafiken, både för
dagligresor och för tillfälliga resor. Dessa orter, som ofta också bedöms som tillväxtorter,
måste av klimat- och miljöskäl vara prioriterade när framtidens kollektivtrafik planeras. Där
finns den stora potentialen som kan gå från bil till kollektivtrafik och därmed minska
miljöbelastningen.
Även ur ett tillväxtperspektiv är dessa kransorter intressanta. Det konstateras också i förslaget
till program under 3.3 att omlandet kring städerna utvidgas som attraktiva bostadsmarknader
och att kollektivtrafiken kommer att få en allt viktigare roll för denna utveckling.
Pris som strategi
En av orsakerna till att konkurrenskraften minskar i orter närmare Uppsala är priset. Det
upplevs som dyrt, särskilt efter den omstrukturering som genomfördes april 2014 och som
innebar både en 50 procentig höjning av periodkortet och en fördubbling av priset för
enkelresa. I effektiviseringsrapporten talas det om att när marknaden för regionala resor inte
uppfattas som prisvärda måste det ses som ett kommunikationsproblem. Vänsterpartiet delar
inte riktigt den uppfattningen. Ska man vara konkurrenskraftig måste man utgå från hur
kunderna och potentiella resenärer uppfattar det, inte från det som kan tyckas vara självklara
fakta. De flesta utgår från att bilen är betald och skattad och står till förfogande när som helst.
Merkostnaden som tillkommer för en kortare resa är drivmedel. För en resa t. o. r. mellan
Vänge, Gunsta eller Bälinge till Uppsala drar en genomsnittlig bil ca 2 liter bensin. Med
dagens bensinpris en kostnad på ca 25 kr. Detta jämförs med en buss- eller tågresa 2 zoner t.
o. r. med enkelbiljetter som kostar minst 80 kr. Är man sedan två personer som ska resa blir
valet väldigt enkelt rent ekonomiskt. Sedan kan det finnas andra aspekter som spelar in;
bekvämlighet, möjlighet till parkering, tider att passa, etc och som kan slå åt båda håll.
Sammantaget måste man ändå konstatera att priset har en stor betydelse.
Vänsterpartiet tycker fortfarande att införandet av ett enhetligt länskort på bekostnad av det
tidigare stadskortet i Uppsala, var olyckligt. Våra farhågor om minskat resande från
närliggande kransorter bekräftas av uppföljningen som gjorts av kollektivtrafikförvaltningen
och som visar att resandet från Storvreta minskat med totalt 10 procent. Ser vi till minskning
på bussar är den 40 procent men uppvägs till viss del av en ökning av tågresandet med 30
procent. Vänsterpartiet ser stora miljövinster i en utökad zon 1 och som dessutom skulle
behöva ett lägre pris på periodkortet. Då kan resandet öka, färre kommer att välja bilen för
både dagliga och enstaka resor och utsläppen av växthusgaser att minska
Däremot verkar priset inte ha så stor betydelse för de som reser långt. Det går inte att se någon
ökning av resande på regionbussarna efter den stora omstruktureringen där de med de dyraste
periodkorten fick en kraftig sänkning av priset. Här spelar nog andra faktorer in som restiden,
antal byten och avstånd mellan hemmet respektive slutdestinationen och hållplatserna.
I den biljettundersökning som Svensk Kollektivtrafik årligen gör, framgår att det bara är
Stockholms och Uppsala län som har periodkort som täcker städerna Stockholm respektive
Uppsala och resten av länet. Övriga skiljer på periodkort för tätort (korta resor) och region
(långa resor). Medelpriset för tätort (korta resor) ligger på 573kr/mån. Periodkort för resor
inom Uppsala ligger alltså högt i jämförelse med andra städer i samma storlek.
Det är viktigt att arbeta för att så många som möjligt använder sig av års- eller periodkort. För
precis som när det gäller bilen, när periodkortet väl är betalt är tillgången till kollektivtrafiken
obegränsad och varje resa blir inte en ny kostnad. Därför måste det finnas en strategi även för
att öka andelen som reser med periodkort. Med dagens priser anser allt för många att det inte
är lönsamt att köpa ett 30-dagarskort för resor inom en zon. Det är först när man gör fler än 38
resor med reskassa under en 30 dagarsperiod som det lönar sig att köpa periodkort. Det anser
Vänsterpartiet vara en för hög tröskel som behöver ses åtgärdas.
Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för vårt yrkanden:
– Att under strategier 5.1 lägga till ett nytt stycke;
”Största möjliga miljöeffekt
Kollektivtrafiken ska planeras utifrån vetskapen om var de största potentialerna för
nya resenärer finns och var det mest kan påverka och minska det onödiga bilåkandet.
Exempelvis kransorterna runt Uppsala där kollektivtrafiken har lägre konkurrenskraft
och särskilt spontanresor företrädesvis sker med bil. Det handlar förutom tillgänglighet
också om en priskonkurrens där bilen uppfattas som billigare än kollektivtrafiken.
Däremot verkar priset inte ha så stor betydelse för de som reser långt. Prisets betydelse
för konkurrenskraften måste därför ständigt beaktas.
Sören Bergqvist (V)