Vänsterpartiets förslag till budget 2020 och plan 2020-2022

Vänsterpartiets förslag till budget 2020 och plan 2020-2022

Plan för billigare kollektivtrafik och satsningar på vården.

Vänsterpartiets förslag till budget 2020 och plan 20212022 för Region Uppsala.

Regionstyrelsen 2019-11-04

I vårt budgetförslag presenterar vi kraftfulla åtgärder för klimatomställning och en jämlik tillgång till vård i tid i hela länet. Vi presenterar en långsiktig finansiering av Akademiska sjukhuset.

Det är inte bara den rätta politiken för att uppnå Vänsterpartiets vision om det jämlika samhället som främjar envars fria utveckling inom planetens gränser, men också den vägen som leder till en ekonomi i balans på sikt.

För att nå dit, och i brist på satsningar från statlig nivå, bedömer vi att det behövs en skattehöjning med 30 öre.

Yrkanden:

Regionplan och budget 2020-2022 kompletteras med Vänsterpartiets budgetförslag.

Avgiften för provtagning avskaffas. Övriga patientavgifter fryses vid 2019 års nivå.

Avgifterna för hjälpmedel fryses vid 2019 års nivå.

En översyn av patientavgifterna ska genomföras med en politiskt tillsatt styrgrupp med bred representation.

Distribution av sjukvårdsartiklar i egen regi ska utredas.

Skattesatsen för 2020 fastställs till 12,01 kronor.

Anslagsramen för styrelser och nämnder fastslås enligt tabellen nedan.

Kollektivtrafik för klimaträttvisa

Region Uppsala har tagit många viktiga steg mot hållbarhet, men de utmaningar klimatkrisen innebär är så stora och brådskande att vi inte kan säga att vi gör tillräckligt. Vänsterpartiet arbetar för en rättvis omställning där de som bidrar till mest utsläpp måste stå för de största förändringarna. Det avspeglas även i vår budget för Region Uppsala.

Vänsterpartiet säger nej till höjda taxor i kollektivtrafiken. I stället lägger vi en budget med lägre taxor och förslag på rabatterade enkelresor för pensionärer, sommarlovskort för unga och stadskort i Uppsala. En väl utbyggd och billig kollektivtrafik i hela länet gynnar både de med lägst inkomster och klimatomställningen.

Klimatkrisen måste börja behandlas som den kris den faktiskt är. I många städer världen över har man utlyst ett klimatnödläge och för en tid sedan blev Storbritannien först med att låta parlamentet utlysa klimatnödläge. Det är hög tid för Region Uppsala att göra det samma.

Vänsterpartiet vill att Region Uppsala ska erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge som varar till dess att världens nationer säkerställt 1,5 graders-målet, som av klimatforskare bedöms som nödvändigt. Att vi befinner oss i en klimatkris måste avspegla sig i de politiska beslut som tas. Med en offensiv klimatpolitik som grundar sig i vetenskap och satsningar som gynnar invånarna i Uppsala län kan vi tillsammans bidra till en nödvändig omställning.

Bra och billig kollektivtrafik

I de blågrönas förslag till budget saknas de nödvändiga och stora satsningar som måste göras inom kollektivtrafiken för att klara målen om en fördubbling av kollektivtrafikens andel av resandet. För att vi ska få en hållbar framtid måste fler välja att åka kollektivt istället för att ta bilen.

Vänsterpartiet konstaterar att biljettpriserna för kollektivtrafiken ökar mer än konsumentprisindex. De senaste tre åren har månadskortet höjts med 130 kronor, eller 17 procent. De blågröna höjde taxorna med fem procent för 2019, men de vill nu höja dem ännu mer och lägger en treprocentig höjning för 2020. På det aviserar de för ännu fler höjningar framöver, vilket minskar incitament och drabbar de med lägst inkomster.

Det framgår dessutom av den blågröna budgetens underliggande beräkningar att de hoppas spara in pengar på ökad användning av intermittentanställningar (i dagligt tal sms-anställningar) inom regionens eget bussbolag, Gamla Uppsala Buss och minskad regularitet i stadstrafiken. Vi avvisar dessa försämringar för såväl personal som resenärer.

För miljöns och klimatets skull måste det vara enkelt och billigt att åka kollektivt, och därför avvisar vi förslagen om höjda biljettpriser och försämringar i utbudet i kollektivtrafiken. Istället vill vi ta steg mot ett billigare och bättre kollektivt åkande med förslag på sänkningar i biljettpriserna.

Framförallt vill vi både sänka priserna överlag och ändra hur avgifterna är utformade för att öka den sociala sammanhållningen i länet och gynna kollektivtrafiken i konkurrensen med bilen, där den upplevda kostnaden för resande har stor betydelse.

Vänsterpartiets politik för lägre priser i kollektivtrafiken är helt nödvändigt för klimatet och för jämlikheten i länet, men kan komma att leda till intäktsbortfall. Det kompenserar vi med en satsning på 92 miljoner kronor till kollektivtrafiken i vårt budgetförslag.

Vi vill sänka periodkortets pris från 910 kronor till cirka 800 kronor. Mer behöver göras för att sänka kostnaderna för resenärerna men det här är ett viktigt första steg.

Under planperioden kommer Region Uppsala att få chans att frigöra sig från det kostnadsdrivande avtalet som nu finns med entreprenören som kör regionbusstrafiken. Vi vill att regionens eget bussbolag, Gamla Uppsala Buss (GUB), ska få köra regionbusstrafiken genom direktanvisning. Regionen riskerar annars att låsa in sig i kostnadsdrivande avtal, som har varit fallet med den senaste upphandlingen och vi kan få bättre kontroll över utvecklingen i kollektivtrafiken.

Det är också dyrt och riskabelt att genomföra en upphandling av det här slaget, med många gånger stor risk för kostnadsdrivande överklaganden. Direktanvisningen är också ett sätt att gynna utvecklingen bland den lokala bussbranschen då GUB kommer i sin tur att kunna genomföra mindre upphandlingar av underleverantörer. En starkare lokal bussbransch kommer att leda till en större mångfald och bättre konkurrens mellan bolag som erbjuder busstjänster i länet, bland annat till föreningslivet.

Vänsterpartiet vill:

  • Sänka priset för länskortet till 800 kronor per månad.
  • Återta regionbusstrafiken i egen regi.

En kollektivtrafik för alla

I dag finns bara ett rabatterat månadskort för pensionärer. Men många äldre eller sjukpensionärer åker inte kollektivt så ofta att det lönar sig att köpa ett kort. Dagens periodkort för pensionärer kostar 530 kr och det lönar sig bara om man åker fler än 23 enkelresor under 30 dagar. Många tar kanske bussen eller tåget ett par gånger i veckan.

För de med de lägsta pensionerna kan även mindre utgifter vara kännbara och göra att man väljer att stanna hemma i stället för att hälsa på släkt och vänner eller delta på en fritidsaktivitet. För Vänsterpartiet är det en jämlikhetsfråga att alla pensionärer ska ha möjlighet till ett aktivt liv och sociala kontakter. Därför vill vi ge pensionärerna (inklusive förtidspensionärer och förmånstagare) samma rabatt på enkelresor som ungdomar har. I dagsläget skulle det innebära att en enkelresa skulle kosta 14 kr med reskassa, 19 kr vid förköp och 26 kr vid köp ombord, per zon.

Sommaren 2018 fick elever från årskurs sex i grundskolan till årskurs två i gymnasiet ett avgiftsfritt UL-kort hemskickat. Det var ett resultat av Vänsterpartiets förhandlingar med den dåvarande regeringen. Enligt den utvärdering av sommarlovskortet som gjorts utnyttjades kortet av över 20 000 ungdomar i länet. Mest användes kortet av barn och unga i områden med låga hushållsinkomster, vilket pekar på att gratis kollektivtrafik på sommarlovet hade en socialt utjämnande effekt. Vänsterpartiet vill att regionen bekostar sommarlovskortet för barn och unga även fortsättningsvis.

Enligt en översyn tidigare presenterats i Kollektivtrafiknämnden har det kollektiva resandet 2015 minskat med tio procent till och från Storvreta vilket visar att de nya zonerna och priserna har haft en negativ effekt. Det behövs en uppföljning för att se hur den nya zonindelningen har påverkat framför allt kransorterna runt Uppsala. Med detta i åtanke håller Vänsterpartiet fast vid sitt tidigare förslag att återinföra ett stadskort eller snarare ett periodkort för en utökad zon 1 som omfattar kransorterna runt Uppsala. Skälen för förslaget är i huvudsak två; sociala och miljömässiga.

En stad i Uppsalas storlek har ett inre liv och utbyte av aktiviteter som många har svårt att delta i eftersom det ändå kräver flera resor med kollektivtrafiken. Skola, arbete, vänner, fritidsaktiviteter, med mera, finns inte bara i närområdet. Avstånden i Uppsala är trots allt betydande och det är viktigt att alla känner att de har tillgång till hela staden på rimliga villkor. Staden växer och många söker boende i stadens närhet, i kringliggande orter, på grund av bostadsbrist. Dessa orter har idag två zoners taxa för enkelresor vilket gör att många tycker det är mer prisvärt att ta bilen in till centrum både för dagliga resor men också för handel och nöjen.

Dessutom är det i en utökad zon 1 med närliggande tätorter som de största miljövinsterna finns att hämta genom att fler övergår till kollektivresande istället för bil. Genom en utvidgad zon halveras priset för enkelresor och genom att införa ett periodkort för zon 1 till ett lägre pris kommer fler att kunna ha det kollektiva resande som förstahandsalternativ.

Vänsterpartiet vill:

  • Utöka stadszonen i Uppsala och införa ett billigare stadskort.
  • Införa pensionärsrabatt på enkelresor.
  • Återinföra sommarlovskortet för skolungdomar från 2018.

Personalsatsningar för att vända vårdkrisen

Den största utmaningen inom vården är bristen på personal. I dag ser vi hur personalbrist leder till stängda vårdplatser, växande vårdköer och minskade riks- och regionintäkter. Samtidigt växer arbetsbördan för de anställda som stannar kvar och det riskerar bli en negativ spiral med högre sjukskrivningstal och ökat beroende av dyr hyrpersonal.

För att vända den utvecklingen krävs att den politiska ledningen tar kraftfulla initiativ till förändringar i samarbete med de fackliga organisationerna och de anställda. Det som gjorts i den riktningen hittills har inte varit tillräckligt och det har inte heller funnits avsatt tillräckliga resurser i regionens budget.

Anställda ska ha rätt till vidareutbildning och kompetensutveckling och ny kompetens ska ge avtryck i lönekuvertet. Det är viktigt att regionen fortsätter att erbjuda studielön till sjuksköterskor som vill specialistutbilda sig. Även undersköterskor måste få möjlighet till vidareutbildning och karriärutveckling.

Många gånger riktas lönesatsningar till nyanställda, men för att behålla kompentent personal är det nödvändigt även de som har jobbat länge inom regionens verksamheter ska få en bra löneutveckling. Vi har föreslagit en lönesatsning på kvinnodominerade yrkesgrupper på sammanlagt 72 miljoner kronor. Vi fortsätter med den politiken i budgetförslaget för 2020 och anslår 30 miljoner mer till lönesatsningar än de blågröna. Det blir 50 miljoner till jämställda och rättvisa löner som gör att regionen lättare kan attrahera och behålla nödvändig arbetskraft (tillsammans med 2019 års satsning på 22 miljoner blir det sammanlagt 72 miljoner).

Men det finns andra faktorer än lönen som påverkar hur personalen mår och hur attraktiv regionen uppfattas som arbetsgivare. En rimlig arbetsbelastning och tid för återhämtning gör att fler vill stanna kvar och orkar arbeta heltid. Vänsterpartiet motsätter sig de nedskärningar på underskötersketjänster som nu genomförs på Akademiska. På många håll behövs tvärtom en högre personaltäthet. Fler anställda skulle också göra vården mindre sårbar för tillfälliga störningar och arbetstoppar.

Vänsterpartiet vill även se försöksverksamhet med kortare arbetstid. I de regioner där det gjorts försök med exempelvis sex timmars arbetsdag inom vissa verksamheter har man sett goda resultat både vad gäller produktivitet och personalens hälsa och mående.

Gemensamt för de enheter som har lyckats rekrytera och behålla personal är ett gott ledarskap. Fler av regionens chefer behöver få stöd i sitt chefskap.

För att kunna genomföra dessa och andra reformer krävs offensiva satsningar. Om det inte tillkommer mer resurser genom exempelvis ökade statsbidrag måste andra alternativ övervägas. Vi föreslår därför en skattehöjning på 30 öre, bland annat för att finansiera förbättringar för personalen. Vi anser det helt nödvändigt att tillföra mer resurser till vården för att kunna bryta en negativ utveckling av ökande kostnader för hyrpersonal och stängda vårdplatser till följd av personalbrist.

Vänsterpartiet vill:

  • Fortsätta med en lönesatsning för vårdpersonal.
  • Öka personaltätheten i stället för att minska den.

Med vårdbehoven i fokus

Invånarna i Uppsala län har rätt att kräva att vården ges i rätt tid och på rätt nivå, i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. Det måste vara utgångspunkten för både planering och ekonomi. I dag är det inte så. Allt för många får vänta för länge på vård.

I augusti 2019 uppmättes den längsta kön hittills för operation eller åtgärd med 6 308 patienter i kö. Köerna i sjukvården hänger delvis ihop med personalbristen, som gör att vårdplatser hålls stängda. Region Uppsala har också en relativt hög andel patienter i kategorin ”patientvald väntan”. Dessa räknas inte in i tillgänglighetsmätningen. Dock står de kvar i vårdkön och sannolikt har många av dessa patienter inte kunnat erbjudas vård inom vårdgarantin, men valt att fortsätta vänta i stället för att få vård i ett annat län.

Det är helt klart att framför allt Akademiska sjukhuset behöver förstärkning för att leverera mer vård som täcker behoven. Behoven förväntas inte heller minska i framtiden. Uppsala län har haft en kraftig befolkningstillväxt under flera år. Från millennieskiftet fram till i dag har befolkningen ökat med 27 procent. Jämfört med 31 december 2008 har befolkningen ökat med drygt 14 procent, från 327 188 invånare till 379 569 under andra kvartalet 2019. (Källa: SCB) Även andelen äldre än 81 år har ökat kraftigt och förväntas öka med drygt sju procent mellan 2019 och 2021.

Vänsterpartiet har i tidigare förhandlingar med regeringen lyckats få igenom större satsningar på vården, förbättrade arbetsvillkor för personalen och förlossningsvården. Det har inneburit stora tillskott i Region Uppsalas ekonomi. Då regeringen nu förhandlar med partier som prioriterar privatiseringar och skattesänkningar för de rika över folkets behov av sjukvård är det osannolikt att Region Uppsala kommer att få samma tillskott de närmaste åren.

På sikt är en förändring av vårdens struktur nödvändig med mer närvård och fler mobila team som tar hand om patienterna tidigare och närmare. Kostnaden för att bygga upp den nya strukturen kan inte tas rakt av från den specialiserade vården eftersom det under lång tid kommer att finnas vårdköer att beta av. En strukturomvandling innebär initialt merkostnader.

Vänsterpartiet utgår i sitt budgetförslag från vårdbehoven och föreslår satsningar som leder till mer vård och en förbättrad personalsituation. Mot bakgrunden av ökad befolkning, ökad andel äldre med större behov, längre köer i sjukvården, vårdpersonalens ansträngda situation bedömer vi att utökade resurser kommer att krävas för att säkra finansieringen av Region Uppsalas verksamheter. Vår bedömning är tyvärr att det inte kommer att finnas en majoritet i riksdagen för de ökade anslagen till regioner och landsting som hälso- och sjukvården behöver. Det är också därför Vänsterpartiet anser att en skattehöjning är nödvändig.

Vänsterpartiet vill:

  • Tillföra resurser till vården och personalen genom en skattehöjning på 30 öre.

Fokus på kvalitet och vården ger en ekonomi i balans på sikt

Regionen har stora ekonomiska problem. Men ensidigt fokus på åtgärder för att få kontroll på ekonomin leder ofta till högre kostnader och mindre effektivitet på längre sikt. Därför behöver vi ett skifte i fokus till att ge rätt vård i rätt tid med hög kvalitet med ambition att uppnå en bättre hälsa i befolkningen genom förebyggande och hälsofrämjande insatser.

En vård med högre kvalité, som har tillräckligt med personal och erbjuder en god arbetsmiljö, genererar bättre resultat för patienterna och är kostnadseffektiv. Enligt SKL:s Öppna jämförelser beräknas vårdskador kosta cirka nio miljarder om året för riket.
Region Uppsalas patientsäkerhetsarbete bedrivs centralt genom patientsäkerhetsteamet och ute i verksamheterna i varierande grad. En nyckelposition har Patientnämnden som är den fristående verksamhet som tar emot klagomål och synpunkter från patienter och närstående. Det är viktigt att arbetet får genomslag från högsta ledning till varje enskild medarbetare. Andelen rapporterade klagomål utgör en bråkdel av produktionen i varje verksamhet men varje klagomål måste hanteras och leda till kvalitetsutveckling för att undvika kostnadsökningar och lidande för den enskilde. Där bör inte signalvärdet från chefer underskattas.

Regionens verksamheter ska ständigt arbeta med förnyelse och eftersträva patientsäkerhet och hög effektivitet. Det handlar om att göra rätt saker i rätt tid, på rätt nivå och med rätt kompetens. Under förutsättning att uppdraget och den ekonomiska ersättningen för uppdraget är i balans, kan det vara bra att tydliggöra ett realistiskt effektiviseringskrav. För hälso- och sjukvården ska de resurser som frigörs genom ett effektiviseringsarbete med fokus på kvalitetsutveckling och patientsäkerhet användas för att förstärka kvalitetsarbetet, öka tillgängligheten och minska väntetiderna. I de budgetar som lagts, både av det tidigare S+MP-styret och nu av den blågröna alliansen, handlar effektiviseringskravet på en procent om ett rent sparkrav. Detta utöver en rad andra sparkrav som är utlagda i budgetramarna. Vi menar att det är fel väg att gå för att uppnå en ekonomi i balans på sikt.

Vi anser därför att de föreslagna effektiviseringsmålen under planperioden inom hälso- och sjukvården ska hanteras så att dessa resurser, 85 miljoner, används till ökad vårdproduktion och för att klara personalförsörjningen.

Vi avvisar effektiviseringskravet för kulturnämnden. Kultur är svårt att genomföra effektivare. Risken är att effektiviseringskravet leder till minskat stöd till konstnärer och studieförbund eller att viktiga verksamheter läggs ner.

Vänsterpartiet vill:

  • Ålägga Sjukhusstyrelse att ta fram en tre års plan för Akademiska sjukhusets ekonomi. Vi anslår ramförhöjning med 160 miljoner kronor varje år fram till 2022 för ändamålet.
  • Återföra effektiviseringspengar inom hälso- och sjukvården på 85 miljoner kronor till verksamheterna.
  • Slopa effektiviseringskravet på kulturnämnden.

En långsiktig plan för Akademiska

Sjukhuset har under många år uppvisat svårighet att uppnå en budget i balans. Det är också där det finns arbetsplatser med den mest pressade personalsituationen. Vi menar att det i huvudsak beror på en långvarig underfinansiering.

De blågrönas förslag är otillräckligt för att Akademiska ska kunna korta köerna och säkra en ekonomi i balans. Det är bara mer av samma förtäckta nedskärningspolitik och lösgrundade förhoppningar om bättring som har kännetecknat politikens hantering av Akademiska under lång tid. Istället lägger vi fram en rimlig plan för Akademiskas finansiering som på sikt kan säkra en balans mellan ekonomi och uppdrag.

Förutom att vara ett sjukhus för invånarna i länet tar Akademiska emot patienter från hela Sverige. Med ett uppdrag som sträcker över sju län i Mellansverige, har Akademiska sista hands ansvar för en befolkning på mer än två miljoner människor. Verksamheten är till en tredjedel beroende av riks- och regionvård, framför allt genom avtal med regioner och landsting inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

Akademiska är även ett forsknings- och undervisningssjukhus, med ett intimt samarbete med Uppsala universitet som är av stor vikt för länets utveckling. Det finns därför all anledning att framhålla Akademiska sjukhusets betydelse: Med mer än 8000 anställda, merparten kvinnor, och en budgetomsättning på dryga nio miljarder kronor utgör sjukhuset en drivkraft och motor för hela länets utveckling. Många arbetstillfällen skapas också genom den forskning som bedrivs och de företag inom life-science som växer fram.

Akademiskas personal har under många år genomfört effektiviseringar och besparingar på ett systematiskt sätt med inställningen att vården inte ska påverkas negativt. Vi bör komma ihåg att Region Uppsalas ekonomi skulle se ännu dystrare ut om det inte vore för personalens ansträngningar att höja kvalitén i vården och jobba mer och mer effektivt. Ändå är många vårdplatser stängda och överbeläggningarna fortsätter. Vi hör ofta larmrapporter om ekonomiska underskott, kris på akuten och ökade kostnader för hyrpersonal.

Vårdplatsläget på Akademiska. Orange innebär att alla ordinarie platser är belagda och alla avdelningar har överbeläggningar vid mättillfället. Rött står för ett överbelastat läge där i princip ingen patient kan tas in utan extraordinära åtgärder. (Sjukhusstyrelsen september)

Sjukhuset har under många år tvingats hämta in tidigare underskott och genomföra effektiviseringskrav, samtidigt som uppräkningar inte motsvarat kostnadsökningar och befolkningsutveckling. För 2019 är prognosen 477 miljoner minus för Akademiska sjukhuset (till dags dato). Det är högre än snittet – men det är inte ovanligt. Inga sparpaket har hjälpt. Mycket tyder tvärtom på att sjukhuset är underfinansierat. För att klara en ekonomi i balans måste fokus nu läggas på personalsituationen och ökad vårdproduktion

Fler vårdpersonal behövs för en robustare organisation och minskad arbetsbelastning. Det kommer att krävas ett långsiktigt och mödosamt arbete, inklusive en långsiktig finansiering, som syftar till att bemanna och öppna upp stängda vårdplatser så att fler kan få nödvändig vård i tid. Vi vill se en treårsplan och föreslår därför ett tillskott på 100 miljoner per år till Akademiska. Dessutom undantar vi Akademiska från det årliga en-procentiga effektiviseringskravet under planperioden och vill istället ge tydliga produktionsmål.

Med dessa beslut får Akademiska år 2022 cirka 480 miljoner extra i höjd ram. Det möjliggör för Sjukhusstyrelsen att ta fram mål för fler öppnade vårdplatser, högre vårdproduktion, ökad bemanning och minskad användning av hyrpersonal. En rimlig målsättning är för vårdplatserna att öka med tjugo platser per år. Ökat anslag kommer dessutom att ge möjlighet till ökad vårdproduktion och därmed högre intäkter från patienter från andra län. Vi räknar försiktigt med 30 miljoner i ökade intäkter 2021 och 50 miljoner år 2022 (inlagt som minuspost i anslaget till Regionstyrelse). Vänsterns plan för Akademiska ger sjukhuset andrum som behövs för att uppnå balans i ekonomin och leverera mer vård.

Vänsterpartiet vill:

  • Ålägga Sjukhusstyrelse att ta fram en tre års plan för Akademiska sjukhusets ekonomi. Vi anslår ramförhöjning med 160 miljoner kronor varje år fram till 2022 för ändamålet.

En jämlik och säker hälso- och sjukvård – mer vård och på rätt nivå

Vården behöver bli mer jämlik. För det krävs förändringar i hela hälso- och sjukvårdspolitiken: på specialistnivå, inom primärvården och i folkhälsopolitiken.

Vården behöver bli säkrare. Senaste tidens haveri med leveransen av förbrukningsartiklar till Region Uppsalas verksamheter visar hur sårbar vi har blivit när allt större del av vårdens infrastruktur lämnas i händer på privata marknadsaktörer. Det är dags för det allmänna att återigen ta ett större ansvar för att leverera en säker och jämlik vård till alla Uppsala läns innevånare. Det är bra att Region Uppsala nu har tagit beslut om att inrätta ett beredskapslager. Men det räcker inte! Vi vill att etablering av ett centralförråd för Region Uppsalas vårdverksamheter snabbutredas. Vi vill att distributionen av förbrukningsartiklar återtas i egen regi; gärna i samarbete med de andra regioner som samverkar i Varuförsörjningsnämnden.

Trenden till att göra sjukvården till an marknad, med ökade inslag av privata försäkringar och större makt åt vinstdrivande företag, äventyrar inte bara varuförsörjningen, den underminerar grunden för svensk hälso- och sjukvårdspolitik, att alla har rätt till en god hälsa och vård på lika villkor. Vi lägger fram förslag för att bryta företagens makt inom sjukvård: för att sätta patienterna och målet om allas rätt till en god och jämlik hälsa främst!

Det har inte gjorts en heltäckande utredning av hur vårdvalen har påverkat vården i länet och Region Uppsalas ekonomi. Men när vårdvalet inom gynekologi utreddes 2016 kom det fram att kostnader ökade i snabbare takt än besöken. Kostnadsökningarna som resulterar från vårdvalen måste också ses i förhållande till HSL:s prioriteringsgrunder. Får patienterna med störst behov vård först? En utredning som gjordes av vårdvalen inom Stockholms läns landsting pekade på tecken att ”vissa besök och åtgärder görs inte utifrån patienters behov utan som en effekt av konkurrensen och den höga efterfrågan”. Vi välkomnar att fullmäktige i februari i år på Vänsterpartiets initiativ beslöt att låta genomföra en utvärdering av vårdvalen som en del av arbetet med en plan för en långsiktigt hållbar ekonomi. På sikt vill vi att vårdvalen inom specialistsjukvården upphör. Även mammografin bör återtas i egen regi.

Neonatalvården och förlossningsvården behöver förstärkas. Fler barnsjuksköterskor och barnmorskor behöver anställas och neonatalens lokaler rustas upp eller bytas mot nya.

Stora satsningar på ombyggnationer och nya lokaler för sjukhuset görs nu. Det är en nödvändig upprustning för att på ett patientsäkert och modernt sätt bedriva sjukvård. Upprustningen innebär dock en betydande ökning av hyreskostnaderna och det är viktigt att Akademiska sjukhuset får ekonomisk kompensation för de ökade kostnaderna och att eventuella rationaliseringar som möjliggörs genom de nya lokalerna kommer vården tillgodo.

Den nära vården är nyckeln till den omställning i hälso- och sjukvården som kommer att krävas för att möta en växande och åldrande befolknings behov. Den nära vården kan beskrivas som vård som utförs nära patienten, till exempel i hemmet eller den lokala vårdcentralen, på uppdrag av region eller kommun. Omställningen till en närmare vård innebär också ett nytt sätt att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vi välkomnar inriktningen som läggs fram i utredningarna ”Effektiv vård” (SOU 2016:2) och den regionala utredningen ”Effektiv och nära vård 2030”. (Båda utredningarna har genomförts under ledning av Göran Stiernstedt.) Inriktningen i utredningen mot en vård som i allt större utsträckning förflyttas från byggnaden ”sjukhuset” och ut i andra vårdformer, antogs av regionfullmäktige med brett stöd förra året. Vi föreslår därför satsningar för att stärka vården utanför sjukhusen.

Omställningen kommer att innebära en resursförskjutning från sjukhusvården till den nära vården över tid. Dock är det viktigt att inte fokusera enbart på gränserna som vi drar upp i vår förvaltningsorganisation. Såväl Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset bedriver idag, och kommer antagligen att bedriva än mer, vård utanför sjukhusområdena. Därutöver ser vi inte några möjligheter de närmaste åren att minska anslagen till sjukhusen för att finansiera nödvändiga satsningar på den nära vården. Vårdköerna är redan idag för långa, och sjukhusen kommer inte att klara av en växande och åldrande befolkning och utmaningen att rekrytera och – framförallt – behålla personal utan både ökade resurser och avlastning från en förstärkt nära vård. Därför måste regionen vara beredd på att satsa nya resurser på att utveckla den nära vården.

I fjol fick vi en ny lag som tvingade fram ett närmare samarbete mellan kommun och region om patienter som skrivs ut från sjukhus. Från första januari i år infördes en ny vårdgaranti för primärvården, och patienterna har nu rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar. Och Region Uppsala är mitt i att bemanna upp mobila team av läkare och sjuksköterska som ska betjäna hela länet. Det kan ses som den första delen i ”Effektiv och nära vård 2030”.

I flera regioner i landet sker satsningar på primärvården för att leva upp till de nya kraven. Region Uppsala ligger för 2019 någonstans i mitten när Sveriges regioner jämförs. Det nya blågröna styret vill gärna få beröm för satsningarna på primärvården som det förra S- och Mp- styret beslöt om. Men sanningen är att satsningen både var otillräcklig och felriktad.

Tyvärr har primärvårdssatsningar de senaste åren skett inom ramen för vårdvalen – systemet som låter privata vinstdrivna aktörer etablera sig fritt, framförallt i områden där vinsterna kan bli höga. Ökningen i både antalet vårdcentraler och antal patientbesök har lett till en betydande kostnadsutveckling, men utan att tillgänglighetsmålen uppfylls. Vi menar att istället behövs riktade förstärkningar för att säkerställa att sjukvårdsresurser fördelas jämlikt efter behov i hela länet. Det är därför välkommet att nya vårdnivåer föreslås som en del av reformen Effektiv och nära vård 2030, som till exempel vårdcentrum, hälsocentral med förstärkt folkhälsouppdrag och närmottagningar.

Vi ser etablering av dessa nya vårdinrättningar som en möjlighet att ta sig an den växande ojämlikheten. Vårt samhälle har under några decennier blivit alltmer ojämlikt, med skadliga konsekvenser för folkhälsa som följd. Därför är det ytterst angeläget med en sjukvård som är rustad för att erbjuda en effektiv och jämlik vård av god kvalité nära patienterna i hela länet. Det är bara då sjukvården kan lyckas lindra ojämlikhetens skadeverkningar och bidra till mål om en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Tendensen de senaste decennier har varit snarare den motsatta: att vården har dragit sig tillbaka från landsbygden, och även från socioekonomiskt mindre gynnade områden i städerna. Arbetet med en förnyad vårdstruktur ger oss tillfälle att vidta åtgärder för att istället gynna jämlikheten i vården genom att rikta vårdresurser dit behoven finns och genom att jobba mer hälsofrämjande.

Vi tror att både vårdcentrum och närmottagningar har en stor roll att spela i att säkerställa att sjukvården når alla i länet och att patienterna, särskilt de äldre, tas om hand på bästa sätt (enligt BEON-principen, bästa effektiva omhändertagande nivå). Det finns stora möjligheter att erbjuda fler vårdtjänster med hjälp av digital teknik, till exempel har så kallade hälsorum utvecklats i norra Sveriges inland som möjliggör för patienter att själv ta blodprov och kommunicera med sjukvårdspersonal på distans. Då är det bra att närmottagningar kopplas till utvecklingen av digitala vårdformer, men det är viktigt att mottagningarna har en tydlig geografisk placering och områdesansvar. Vi vill inte utesluta mobila lösningar, men även dessa ska utgå från en fast punkt. En närmottagning utgör en möjlighet för vårdpersonalen att på ett effektivt sätt komma närmare patienterna och förlägga delar av sin verksamhet till mottagningen. Utredningen lyfter fram vårdprofessioner som distriktssköterska, sjuksköterska, diabetessköterska, KOL-sköterska, fysioterapeut eller dietist som har mottagning några timmar i veckan.

Vi tror på att vägen framåt för närmottagningarna är att bygga vidare på distriktssköterskemottagningar som redan finns. Självklart ska annan vårdpersonal kunna delta i en närmottagnings arbete, men vi ser distriktssköterskan som central. Distriktssköterskorna står för en trygghet och kontinuitet för många äldre, multisjuka och kroniskt sjuka. Som en konsekvens av distriktssköterskans särskilda betydelse, och för att förstärka vår satsning på jämlik vård, vill vi att distriktssköterskebesök återigen ska bli avgiftsfria.

För att möta vårdbehoven på landsbygden och i länets mindre orter är det för oss självklart att det kommer behövas nyetableringar av närmottagningar/distriktssköterskemottagningar på fler orter än idag. Vi vill att etablering av närmottagningar på nya platser utreds som en del av arbetet med Effektiv och nära vård 2030. De orter som vi tror ska komma först på tur inkluderar mindre tätorter som Grillby, Söderfors, Örbyhus och Skokloster.

Sådana nyetableringar skulle underlättas med utökat samarbete med kommunernas verksamheter. Samlokalisering kan både vara ekonomiskt fördelaktigt och gynnsam för patienterna genom att förbättra samordningen med kommunernas olika vårdinsatser. Vi ser framför oss att i vissa orter innebär det en samordning med skolornas medicinska insats inom elevhälsan, medan på andra orter är det med kommunens sjuksköterska på en äldreboende som samarbetet sker.

Etableringen av den nya vårdnivån vårdcentrum förutsätter ett tätt samarbete med länets kommuner. Det är rimligt i en första fas att jobba utifrån de noder som finns i dag: Lasarettet i Enköping och de nuvarande vårdcentrumen i Tierp och Östhammar. Arbetet med att ta fram en specifikation för ett vårdcentrum pågår men ett minimikrav är att närvårdsavdelningar (en mellanvårdsform i samarbete mellan kommun och region) inrättas där de saknas. Både lasarettets och Tierps vårdcentrum behöver därför utökas med närvårdsavdelningar.

Då primärvård inom vårdvalen tenderar att riktas mot de resursstarka delarna av befolkningen är det viktigt att vårdcentrum etableras där vårdbehoven är störst. Gottsunda är ett område som är särskilt intressant då det kännetecknas av en växande befolkning med stora hälsobehov. Vi vill därför under 2020 initiera ett arbete för att etablera en vårdcentrum i Gottsunda.

Vänsterpartiet vill:

  • Etablera distriktssköterskemottagningar på fler mindre orter.
  • Initiera ett arbete för att etablera ett vårdcentrum i Gottsunda.
  • På sikt avskaffa vårdvalen inom specialistvården.
  • Starta ett centralförråd och återta distributionen av sjukvårdsartiklar i egen regi.

Vård för en jämlik folkhälsa

Folkhälsan har allmänt sett förbättrats på många områden, men skillnader i hälsotillståndet mellan grupper har tenderat att öka, beroende på främst inkomst och utbildningsnivå. Hälsan har helt enkelt blivit mer ojämlik.

Samtidigt har sjukvården svårt att möta utmaningen. 3000 personer i Sverige som dör i cancer varje år skulle ha överlevt om alla socioekonomiska grupper haft samma överlevnadsgrad. Utöver klass finns skillnader i hälsan mellan könen. Hbtq-personer har alltjämt sämre hälsa, och upplever ett sämre bemötande i vården. Personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig i högre grad än andra. Här behövs krafttag.

Ojämlikheten syns också i sjukvårdens geografi. Vårt marknadsbaserade system inom primärvården har misslyckats att leverera vård där den mest behövs. Därför är det angeläget med insatser för att stärka vården på landsbygden, till exempel vår satsning på distriktssköterskemottagningar, för att säkerställa en jämlik vård i hela länet. Samma mönster återfinns inom städerna då invånarna i socialt utsatta områden i Uppsala och Enköping också visar tecken på sämre hälsa. Här finns det också behov av riktade insatser för att främja en jämlik hälsa, till exempel med förstärkningar i första linjens psykiatri.

Det är viktigt att regionen ständigt strävar efter att synliggöra och analysera skillnader i vård. Det är lättast när det gäller kvinnor och män eftersom vi kan se könstillhörighet i olika register. Dock gäller det inte all statistik. Vi vill integrera jämställdhetsdata i den uppföljning och analys som görs av Regionkontoret. Det har inte gjorts tillräckligt för vad gäller jämställdhetsintegrering av regionens verksamheter och vi vill arbetet skyndas på. Socioekonomiska skillnader är svårare att följa men kan göras bland annat genom ”Liv och Hälsa”. I båda fallen krävs att det finns ett aktivt analysarbete för att förstå varför skillnader uppstår och vilka åtgärder som kan vidtas.

Vi vill se särskilda satsningar på kvinnors hälsa. Med bland annat förstärkningar till förlossningsvården och vården för gravida. Även nyblivna föräldrar kan behöva mer stöd. I ett initiativ till Vårdstyrelsen har vi uppmärksammat besvären som många kvinnor får med diastas i samband med graviditet. Vi vill se förbättringar i vården både vad gäller förebyggande insatser och behandling. Även äldre kvinnors hälsa ska uppmärksammas. Bland annat vill Vänsterpartiet höja gränsen för avgiftsfri mammografi till 80 års ålder.

I ett annat initiativ till Vårdstyrelsen har vi sett till att öka Regionens insatser i förebyggande av könsstympning och hjälp till de drabbade. Dessa insatser kan komma att kräva ytterligare resurser.

Som en del av ett uppsökande folkhälsoarbete vill vi att ungdomsmottagningarna i länet får i uppdrag att tillhandahålla avgiftsfria mensskydd till unga kvinnor. Det finns fler positiva effekter med gratis mensskydd: Unga som växer upp i ekonomisk utsatthet kan idag undvika att idrotta eller gå till skolan när de har mens för att de inte har råd med mensskydd. För tjejer som lever i kontrollerande familjer, kanske med hedersproblematik, innebär det större frihet att få välja mensskydd själv på ungdomsmottagningen och även kunna få råd kring exempelvis preventivmedel.

Den psykiska ohälsan har blivit den nya folksjukdomen, inte minst bland unga kvinnor. Även äldres psykiska hälsa bör uppmärksammas mer. Utveckling är, menar vi, tätt sammankopplat med de ökade stressnivåer som följer i ojämlikhetens spår. Klassamhället slår hårt mot våra psyken. Därför behövs det insatser på flera områden för att motverka psykisk ohälsa men också för att ta hand om de som drabbas. Vi vill förstärka primärvårdens möjlighet att hantera psykisk ohälsa med en fortsatt satsning på kuratorer och psykologer. Även psykiatrisjuksköterskor bör anställas på fler vårdcentraler.

Den senaste undersökningen av ungdomars levnadsvanor och livsvillkor, Liv och hälsa ung 2019, visar att den nedåtgående trenden i ungdomars psykiska hälsa fortsätter. Det behövs en kraftsamling för att möta upp behoven inom den nära vården. Därför vill vi satsa på förstärkningar i arbetet med ungdomars psykiska hälsa inom den nära vården och i samarbete med kommunernas verksamheter, till exempel elevhälsan. Vi välkomnar inriktningen att samla insatser för barn och unga på den nya vårdcentrum nivån.

Uppsala län är bland de hårdast drabbade av den allvarliga sjukdomen TBE som sprids via fästingar. Dödsfall är sällsynta och de flesta som smittas av TBE blir helt återställda. Men tio procent får förlamningar och drygt en tredjedel drabbas av andra långdragna eller bestående besvär. Risken för allvarlig infektion och kvarståendekomplikationer ökar. Det går att vaccinera sig mot TBE men vid över 300 kronor per dos kostar det en del. Det rekommenderas tre doser i grundprogrammet, och fyra för personer över 50 års ålder. Därtill kommer en boosterdos ungefär var tredje år. Det är en kostnad som riskerar att avskräcka många från att vaccinera sig. Det är tydligt exempel där hälsovård blir en klassfråga. Därför vill vi i ett första steg erbjuda vaccinet gratis till barn och ungdomar under 23. Även riskgrupper, till exempel äldre, ska få ett erbjudande om avgiftsfritt vaccin. På längre sikt vill vi kunna erbjuda TBE-vaccinet avgiftsfritt till fler, till exempel gruppen över 50.

Hörseln är en nyckelfaktor för god hälsa när vi blir äldre, inte minst kan nedsatt hörsel leda till en ökad isolering. Samtidigt lider fler av någon form av hörselnedsättning i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Därför prioriterar vi under år 2020 en satsning på grundläggande hörselrehabilitering. Redan vid 45 – 64 års åldern drabbas en av fem av sämre hörsel och riskerar därmed att få sämre hälsa. En snabb tillgång till hörselrehabiliteringsinsatser kan motverka dessa risker och göra att personen kan fortsätta att delta fullt ut i samhällslivet. Med det i åtanke är det ytterst bekymmersamt att hörselvården är eftersatt i länet med långa väntetider till audionommottagningarna. Därför vill vi skynda på en satsning på att förstärka regionens audionommottagningar, med ökad bemanning i Tierp, Östhammar, Enköping och Heby och en etablering av en mottagning i egen regi i Uppsala. På sikt vill vi undersöka möjligheterna att integrera hörselvården i den nära vården för att ytterligare öka närheten till patienterna och säkerställa en jämlik hörselrehabilitering i hela länet. Vi avvisar de blågrönas förslag att öka förskrivingsavgiften för hörapparat med 13 %.

Flera undersökningar, till exempel Liv och hälsa 2017, har visat att hbtq-personer mår i genomsnitt sämre än andra. Gruppen hbtq-personer är särskilt utsatt vad gäller risken för psykisk ohälsa och är identifierad som en riskgrupp i Region Uppsalas suicidprevention strategi. Dessutom är förtroendet för vården bland gruppen låg, många gånger på grund av erfarenhet av dåligt bemötande. Det krävs ansträngning och utbildning för att motarbeta gamla exkluderande och skadliga normer. Därför är det bra att Folktandvården och Lasarettet i Enköping är hbtq-certifierade. Vi har tidigare motionerat om att hbtq-certifiera primärvården. Vi välkomnar regionens arbete med likabehandling, där hbtq-frågor ingår, utvecklas med en egen diplomering i likabehandling.

Vi menar att vården bör anpassas för att uppnå en jämlik hälsa. Det kan innebära särskilda satsningar på grupper som har sämre hälsa och ökad risk för utsatthet än andra. Det är dessutom viktigt att sådana grupper får sina röster hörda i det allmännas beslutsfattande och i hur Region Uppsalas olika verksamheter organiseras. Därför vill vi att ansträngningar att lyfta den allmänna hbtq-kompetensen inom vården ska kompletteras med riktade insatser för att nå ut till gruppen hbtq-personer. Region Uppsala behöver bygga upp specialistkompetenser, som inom hbtq-psykologi till exempel.

En sådan riktad insats är RFSL Uppsalas hbtq-psykologmottagning som var verksam under 2018 års senare hälft. En insats som dessutom tog till vara på det starka engagemanget för hbtq-frågor som finns i hbtq-personers egna organisationer, som RFSL Uppsala. Det är beklagligt att de styrande blågröna visade sig oförmögna att hålla mottagningen igång. Vi vill att mottagningen öppnas igen och att Region Uppsala träffa ett långsiktigt avtal om idéburet offentligt partnerskap med RFSL Uppsala. Det krävs också satsningar för att förstärka den könsbekräftande vården.

Vänsterpartiet vill även gå före när det gäller könsneutral hpv-vaccinering och börja vaccinera alla pojkar i länet på samma villkor som flickor. Idag vet vi att hpv-vaccin skyddar mot flera former av cancer som drabbar män. Dessutom blir ett vaccinationsprogram mer robust om hela befolkningen inkluderas.

Möjlighet till inflytande och delaktighet har en positiv inverkan på hälsan. Både Statens folkhälsoinstitut och Ungdomsstyrelsen noterar att hbt-personer som deltar i föreningslivet får en bättre hälsa. Att kunna verka i ett sammanhang som är öppet och inkluderande stärker egenmakten och tilltron till sig själv och andra. Och när människor organiserar sig får vi möjlighet att påverka situationer som är svårföränderliga för den enskilde. Därför är människors möjligheter att få sina röster hörda och utöva inflytande inom det allmänna, och att gå samman i de organisationer som de själv formerar, grundbultar i vår demokrati. Tyvärr är förutsättningarna för hbtq-personer att få sina röster hörda inom länet och Region Uppsala inte de bästa. Till exempel brottas hbtq-personernas största organisation i länet, RFSL Uppsala, med svårigheter vad gäller en stabil och långsiktig finansiering. Vi vill därför stärka hbtq-personers möjligheter till inflytande och delaktighet genom att inrätta ett råd under regionstyrelsen för hbtq-frågor, med liknande konstruktion som nuvarande pensionärsrådet eller rådet för delaktighet.

Även andra gruppers möjlighet till inflytande och delaktighet i beslut bör förstärkas genom åtgärder från Region Uppsala. I januari 2019 skärptes Lagen om nationella minoriteter, en lagstiftning som syftar till att skydda och främja de nationella minoriteternas kultur och språk. Lagen ställer krav på samråd och strukturerad dialog med de nationella minoriteterna och att Region Uppsala ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Då många som tillhör de nationella minoriteterna har sämre hälsa än andra är arbetet med delaktighet för folk som tillhör en nationell minoritet särskilt angelägen. Region Uppsala har dessutom ett utpekat ansvar för språket finska.

Barnkonventionen blir lag vid årsskiftet. Det på går mycket bra arbete inom Region Uppsala verksamheter med stöd av Barnombudet i Uppsala län. Detta arbete ska förstärkas för att möta de nya kraven när barnkonvention blir lag. Det är särskilt viktigt att barns upplevelser och åsikter tas till vara i Region Uppsalas beslutsfattande. Därför vill vi att det ska inrättas ett projekt för att ta fram former för att öka barns inflytande och delaktighet i våra demokratiska beslutsfattande. (Ett exempel av ett sådant projekt är ”Growing up Boulder” i Boulder, Colorado i USA.)

Allmänt sett har fler funktionsnedsatta högre andel av de riskfaktorer som ökar risken för ohälsa: Arbetslöshet, dålig ekonomi, låg utbildningsnivå, begränsade möjligheter till motion samt även lågt socialt deltagande och ensamhet med mera. Regionen och sjukvården måste uppmärksamma att människor med funktionsnedsättningar är en riskgrupp för sämre hälsoläge. Inom vården måste ges förutsättningar till detta och särskilt riktade insatser för olika grupper göras. Till exempel ska tilläggsinformation till synskadade alltid ges och sjukhusen ska erbjuda ledsagning.

Vi avvisar med bestämdhet det blågröna förslaget att öka förskrivingsavgiften för hjälpmedel med 13 %. Många personer med funktionsnedsättningar i behov av hjälpmedel måste vända sig till socialförsäkringen för långvarig försörjning. Det är skamligt att inkomstnivån för dessa personer har inte följt med den allmänna löneutvecklingen. Skatterna som de betalar är dessutom högre på dessa inkomstnivåer än för löntagare eller ålderspensionärer! Garantinivån i socialförsäkringen, som gäller för många personer med funktionsnedsättning, ger en mycket låg inkomst, som mest 9100 kr i månaden före skatt, långt under de lägsta avtalade lönerna på arbetsmarknaden. Inkomstklyftorna har därför ökat drastiskt, med skadliga konsekvenser för mångas psykiska hälsa och social inkludering. Även andra som använder hjälpmedel har låga inkomster som inte har följt med i de senaste årens löneutveckling. Gruppen dessutom ofta har utgifter som inte drabbar andra människor, som till exempel avgifter för färdtjänst, sjukresor, medicin eller sjukbesök. Eller kommunernas avgifter för hjälpmedel, då ansvaret för olika sorters hjälpmedel delas mellan Region Uppsala och länets kommuner (i sig en källa till en beklagansvärd ojämlikhet).

I det här läget kan inte några som helst höjningar i avgifterna för hjälpmedel accepteras!

Vi vill istället utreda hur Region Uppsala kan underlätta för människor som använder hjälpmedel, antigen genom att samordna högkostnadsskyddet för hjälpmedel med kommunernas högkostnadsskydd och de övriga högkostnadsskydden i sjukvården eller, i likhet med Uppsala kommun, genom att erbjuda hjälpmedel avgiftsfritt.

Även nyanlända och personer med utländsk bakgrund tenderar att ha sämre hälsa. Migrationshälsan Cosmos behöver förstärkas och få utökat uppdrag för att bättre kunna möta nyanländas behov. Tredje lands medborgare ska få testa sig avgiftsfritt för smittsamma sjukdomar.

Arbetet med folkhälsofrågor är avgörande för att Regionen ska kunna bidra till att uppnå jämlikhet inom hälsa och vi vill se fler steg mot en hälsofrämjande inriktning inom vården. Vi vill redan 2020 inför pilotprojekt med hälsocentraler med förstärkt folkhälsa uppdrag i linje med Effektiv och nära vård 2030. Vi vill att Gottsunda vårdcentral blir den första hälsocentralen i länet, det blir också en del av utvecklingen mot att etablera ett vårdcentrum i Gottsunda.

Som en del av vård för en jämlik folkhälsa vill vi förstärka Region Uppsalas förebyggande och hälsofrämjande insatser med hälsosamtal. Nya forskningsresultat visar på betydande hälsovinster, och minskade kostnader, genom de hälsoundersökningar/-samtal som erbjuds 40-, 50- och 60-åringar i Västerbotten. Vänsterpartiet vill att liknande verksamhet snarast startar inom Region Uppsala, med ett pilotprojekt redan 2020 i Gottsunda.

Vänsterpartiet vill:

  • Införa hälsosamtal för 40- 50- och 60-åringar.
  • Införa gratis mensskydd på ungdomsmottagningarna.
  • Ge resurser för att återöppna RFSL:s hbtq-psykologmottagning i Uppsala.
  • Förstärka arbetet för att motverka psykisk ohälsa.
  • Utreda avgiftsfria hjälpmedel

Vänsterpartiet satsar på vården

För att genomföra vår politik krävs både omprioriteringar och nya tillskott av resurser.

Vi noterar att ett avkastningskrav av 3,6 miljoner riktats mot förvaltningen Nära vård och hälsa i den blågröna budgeten. Vi menar att detta krav är omotiverat. Avkastningskrav på den offentliga vården framhålls ibland som ett sätt att främja konkurrensneutralitet, då ägarna till de privata vårdcentralerna kräver en vinst. Detta är helt felaktigt. Den offentligt drivna vården har som uppdrag att säkerställa en god tillgänglighet till högkvalitativ vård i hela länet, medan de privata kan välja att etablera sig där det är mest lönsamt. Dessa resurser skulle användas bättre för att förbättra personalens arbetsmiljö.

De blågröna riktar ett avkastningskrav på 11 miljoner till Folktandvården. Det är inte orimligt att förvänta att Folktandvården ska lämna ett överskott de flesta åren. Vi tycker dock att 11 miljoner kronor är alldeles för högt ställt. Risken finns att Folktandvården behöva sluta med viktiga förebyggande arbete för att kunna lämna tillbaka så mycket i vinst. Därtill vill de blågröna att taxorna i Folktandvården höjas med mer än det referenspriset som fastställs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Region Uppsala har med en föredömligt effektivt Folktandvård lyckats hålla sig till referenspriserna, för till exempel fyllningar, rotbehandlingar och kronor. Referenspriserna ligger till grund för beräkningen av hur stor del av en patients kostnad betalas av staten inom högkostnadsskyddet. När vi sätter taxorna över referenspriset urholkas högkostnadsskyddet. Det kommer att slå hårt mot patienter med begränsad ekonomi. Vi därför avvisar de blågrönas förslag att höja tandvårdstaxorna med mer än referenspriset. Avkastningskravet sänks till 6 miljoner kronor.

Vi vill se en översyn av syftet och strukturen av samtliga patientavgifter. I väntan på det avvisar vi alla höjningar i patientavgifter. De blågröna budgeterar för ökade intäkter på grund av avgiftshöjningar till summan av 8 miljoner kronor; 6,5 miljoner till Sjukhusstyrelsen och 1,5 miljoner till Vårdstyrelsen. Då Vänsterpartiet inte vill höja patientavgifterna kompenserar vi för intäktsförlusten i budgeten genom att höja anslagen till styrelserna.

Som tidigare nämnts har vi föreslagit en lönesatsning på kvinnodominerade yrkesgrupper på sammanlagt 72 miljoner kronor. För 2020 anslår vi 30 miljoner mer till lönesatsningar än de blågröna. Det blir 50 miljoner 2020 till jämställda och rättvisa löner, och tillsammans med satsningen som ska genomföras 2019 på 22 miljoner blir det sammanlagt 72 miljoner.

Genom att återföra resurser från effektiviseringskravet, förstärks sjukvården med 85 miljoner kronor. Tillsammans med 100 miljoner till Akademiska, 10 miljoner till Lasarettet i Enköping, 8,6 miljoner återförd till Nära vård och hälsa och Folktandvården, och med 30 miljoner i extra lönesatsning, blir det 235 miljoner i långsiktiga satsningar på vården utöver det blågröna förslaget för 2020. Därtill lägger vi 100 miljoner extra per år till Akademiska sjukhus fram till 2022.

Vänsterpartiet vill:

  • Slopa avkastningskravet på Nära vård och hälsa på 3,6 miljoner kronor.
  • Se över patientavgifterna för att skapa ett rättvisare system.
  • Hålla tandvårdstaxorna till TLV:s referenspris

En kreativ och rättvis kulturpolitik

Kulturupplevelser skapar möten mellan människor och deras tankar, känslor, föreställningar och frågeställningar. Kulturen är därför en viktig del i en livskraftig demokrati och ska betraktas som en del av välfärden.

När arbetarrörelsen växte fram i början på nittonhundratalet var folkbildningsaktiviteterna det som gjorde att människor reste sig mot förtrycket och krävde sin rätt. En ökad medvetenhet är nödvändig i samhället för att öka jämlikheten och motarbeta en kunskaps- och bildningsfientlig populism. Vi behöver åter satsa på bildning, alltså alla de kunskaper och erfarenheter som inte är så enkelt mätbara men som präglar en människas inställningar och värderingar. Bildning är för oss en del av individens fria utveckling. Politikens roll är att skapa förutsättningar för bildning och därmed ett samhälle som främja envars fria utveckling.

Vi vill se en kulturpolitik där kommersiella intressen inte ska vara avgörande för vilken kultur invånarna i länet får tillgång till. Vi värnar om konstnärlig frihet och vill ge professionella kulturskapare möjlighet att leva på sitt arbete. Därför bör fler kulturskapare få uppdrag att arbeta med Kultur i vården. Att Region Uppsala tillämpar enprocentsregeln vid om- och nybyggnation är mycket positivt och något som Vänsterpartiet vill värna om.

Genom att stödja projekt som regionens satsning på dans för flickor med psykisk ohälsa, satsar regionen på kompensatoriska åtgärder för jämlik hälsa. Sådana satsningar vill vi se mer av. Vänsterpartiet menar att Uppsala konstmuseum med fördel kan ta större ansvar för konsten i regionen. Även Gamla Uppsala museum och området kring gamla Uppsala har potential att utvecklas mer och om det finns förutsättningar bör Region Uppsala ta över museet och Uppsala konstmuseum bör få ett uppdrag att arbeta med konsten i hela länet.

Musik i Upplands arrangörsutbildning för föreningar är ett exempel på en verksamhet som är mycket värdefull. Samarbetet mellan regionens kommuner och Musik i Uppland skulle kunna stärkas med inrättande av en länskonsulent för musik.

Dans i Uppland och Film i Uppland har haft stor betydelse för många ungdomars kulturutövande, vilket inte minst märks på Kortfilmsfestivalen i Uppsala som arrangeras årligen med många filmer av hög kvalitet. Det är samhällets ansvar att se till att de verksamheterna tillförsäkras tillräckliga medel.

Regionen bidrar genom sin verksamhet ”Kultur i vården” till att äldre eller inneliggande patienter får ta del av kulturupplevelser, vilket har positiv påverkan på tillfrisknandet. Vi vill göra Kultur i vården tillgänglig för fler och – efter samma princip som Fysisk aktivitet på recept – utveckla möjligheterna att skriva ut Kultur på recept. Vi vill utveckla kulturen i vården genom att använda sjukhusbiblioteken som ett nav för att skapa, visa och sprida kultur till patienter, anhöriga och personal.

Vänsterpartiet vill:

  • Satsa på kultur i vården med två miljoner kronor.
  • Värna och utveckla den kulturverksamhet som regionen ansvarar för.