Månad: april 2006

Det är inte bara tårtor och champagne som utmärker Migrationsverket. Det uppvisar en cyniskhet som man häpnar inför trots att mycket otroligt har passerat under årens lopp.
Vad sägs om den tidigare fängslade, våldtagna grovt skändade kvinnan från Iran som inför sin rastlösa väntan på besked på sin ansökan om Ny Prövning fick beskedet ”att du får vara förberedd på avvisning”, trots att hon står på randen till självmord, vilket dokumenterats av sakkunnig läkare. I september 2005 fick hon inhibition ( upphävande av avvisningsbeslut) efter anmälan till Europadomstolen för Mänskliga Rättigheter i Strasbourg. Sedan dess har hennes så kallade ärende (det handlar faktiskt om ett människoliv) valsat hit och dit och ligger nu hos Migrationsverket.

Eller familjen från Kosovo, en ensam mamma med tre tonårssöner och en dotter, som nyligen greps av polis klockan sex på morgonen, för säkerhets skull kom tre polisbilar och en piketbil. Var de kriminella, hade de mördat ? Nej värre än så, de hade sökt asyl i Sverige. Ytterdörr och andra dörrar slogs sönder, vilket föranledde att bostadsbolaget sedan fick komma med nya dörrar och röja upp i lägenheten. Den äldste sonen hade veckan dessförinnan gift sig med flicka från samma hemland. Hon har uppehållstillstånd i Sverige. Till råga på all sorg hade brudens pappa avlidit av en hastigt påkommen sjukdom ett par dagar för tvångshämtningen. Migrationsverket brukar alltid berömma sig av att de anser att avvisningar ska gå lugnt och värdigt till, var detta ett undantagsfall? Åt de tårta den här gången?

För att inte tala om den fackföreningsaktive mannen från Etiopien, som varit torterad och fängslad två gånger i sitt hemland. Efter avslag från Migrationsverket och Utlänningsnämnden väntar han återigen på besked från Migrationsverket på Ny prövning, den ansökan lämnade han in i november 2005, men kön är lång. Under tiden har hans unga döttrar i Etiopien råkat mycket illa ut, de har blivit fängslade i skolan och bortförda under vidriga förhållanden. Rädda Barnen har för övrigt rapporterat om den osäkerhet som råder i etiopiska skolor och hur oskyldiga barn frihetsberövas och bestraffas helt godtyckligt. Nu är de flesta skolor i landet stängda. Ska vår vän beviljas uppehållstillstånd?

Vidare vill jag nämna den 60-årige torterade politikern från Bangladesh, som tillhör en minoritetsgrupp. Han väntar med fru och 20-årig dotter, dag för dag passerar som en evighet, sakta men säkert bryts de ner av den oerhörda ovissheten . Migrationsverket avslog deras ansökan. De kan bo i en annan del av landet, då är det ingen fara för dem!

Slutligen vill jag uppmana alla, att vi fortsätter kampen för mänskliga rättigheter för alla människor oavsett härkomst, religion och hudfärg! Kampen för amnesti för gömda och papperslösa måste fortsätta! Hade Vänsterpartiet fått igenom sina krav i riksdagen hade alla ovanstående haft en helt annan situation nu, men det bromsades av moderater och socialdemokrater i ett skamligt samförstånd.
Samt stort tack till våra flyktingkämpar i riksdagen Ulla Hoffmann och Kalle Larsson !!!

Ingeborg Sevastik
Östhammar
[email protected]

Vi behöver allas insats liten som stor för att stärka löntagarnas inflytande på arbetsmarknaden och bekämpa arbetslösheten!
Det är knappt fem månader kvar till valet. Vi, Vänsterpartiet i Uppsala Län, förbereder oss som bäst vi kan för att samtala med folket.
Att möta människor ansikte mot ansikte och livligt debattera är kanske den bästa metoden för att få kontakt med folk och få veta vilka problem de möter och vilka frågor de anser är viktiga för att klara vardagen. Vi behöver lägga kraft och energi för att möta så många människor som möjligt och öppet våga säga att vi vill ha och behöver deras röst för att förändra samhället.

Vårt parti är ett feministiskt och ett socialistiskt parti men vad betyder det konkret? Vad kan vi göra för dem som är arbetslösa, har dåliga arbetsvillkor, är hemlösa, söker asyl eller exploateras sexuellt? Hur förändrar vi samhället så att flera kan få det bättre? Tänk kamrater på att det fortfarande är det män som sitter i företagens styrelser och på andra höga poster, de har högre löner än kvinnor medan kvinnor både jobbar ute, utför merparten av hemarbetet och tar hand om barnen med andra ord de dubbelarbetar. Det måste vi ändra på!

Visst är det ett viktigt arbete som kvinnorna utför för samhällets utveckling men de belönas inte för det. Hur kan vi organisera arbetet så att kvinnojobben värderas högre, att arbetet finns i närområdet och arbetstiden förkortas till sex timmar? Kortare arbetstid skapar förutsättningar för jämställdhet i arbetslivet och i hemmet och ger fler människor möjlighet att gå från deltid till heltid och från arbetslöshet till ett arbete. En solidariskt finansierad offentlig sektor tillåter fler att ha ett arbete med en lön att leva på och erbjuder bättre arbetsvillkor och livsvillkor. Det måste vi kämpa för!

Vi har den senaste tiden fått se dramatiska händelser i Frankrike där ungdomar protesterat och kämpat för integration i samhället och för att arbetsvillkoren inte skall försämras för dem. Med glädje har vi mottagit nyheten att ungdomarnas protester har tvingat makthavarna att ta bort det impopulära lagförslaget och införa nya åtgärder för att skaffa arbete för ungdomar. Vi vet att i Sverige har centerpartiet ett förslag som försämrar för och diskriminerar ungdomar på arbetsmarknaden. Vi behöver verkligen kämpa för trygga ungdomsjobb och för att stärka alla anställdas inflytande på arbetsplatsen.

Ingen av oss kamrater kan ensam förändra samhället men mångas insatser för solidaritet och rättvisa kan sätta igång en revolution! Upp till kamp!

Ibland känns det som om allt krattande med orden är poänglöst rafsande efter vind. Intet är nytt, att de de statliga direktörerna tagit inspiration av de förtroliga ryggdunkargängen i Wallenbergsfären, visste man väl redan.
Att näringslivets direktörer funnit den ena påhittiga arrangemanget efter den andra för utöka avtal och pensioner, är redan gammalt. I USA är det en tradition med gamla anor, allt näringslivet finner där brukar etablera sig här med. Att israeler och palestinier har en omöjlig väg fram till fred är också känt. Utsugning och förtryck varje dag, de rika kämpar för att bli ännu rikare och allt exploateras till och förbi hållbarhetens gräns. Mänsklighetens alla tillkortakommanden blir evigt samma scener sedan historiens begynnelse. Inte ens nazismen dog ut med Hitler, utan hjärndöda skymningsvarelser rumsterar fortfarande omkring i apgäng och hotar människor till liv och lem. Nä, stryk det, aporna har inte gjort något ont… Kan man få känna viss leda över sakernas tillstånd?
I veckan kunde Vänsterpartisterna i riksdagen redovisa ett antal förbättringar ändå, de äldre ska få tio nya miljarder, nya bra klimatmål ska antas. Bra, men samtidigt kan man också konstatera att många barn och unga far illa att människohandlarna i Tyskland vädrar nya affärsmöjligheter med tillresande fotbollsfans. Ska man ständigt ta allting relativt? Relativt världen i övrigt är norden fortfarande en lycklig liten vrå. Vår samhällsordning och standard borgar för det. Tänk om arbetarrörelsen segrar och erfarenheter kunde exporteras? Att samhällen kan utvecklas via samtal och förhandlingar, via ömsesidig respekt och tillit? Att en byråkrati kan arbeta utan korruption och med verksamheten som mål. Att man måste ha öppenhet och kontrollmöjligheter för att inte makten ska låsa in sig och syssla med sin egen vinning. Allt detta och ett antal saker till tror jag nödvändiga fundament för att ens ha grundstenen till ett samhälle, som kan utvecklas förbi dagens kortsiktiga tillstånd. Den framtiden kan varje människa bli bärare av, vi väntar på ditt bidrag.

Seppo Laine