Folkhälsa för alla

Folkhälsa för alla

Uppsala län har en ung och relativt frisk befolkning. Däremot finns stora hälsoskillnader inom länet. Generellt mår invånarna bäst i länets södra delar, som Knivsta och Uppsala, medan hälsotillståndet är sämre i norr, i exempelvis Tierp, Älvkarleby och Heby. Det märks på invånarnas självskattade hälsa, men också på statistik över exempelvis tobaksvanor, sömnproblem och nedsatt arbetsförmåga.

Hälsotillståndet i länet visar ett tydligt klassperspektiv. Invånare i kommuner med högre medelskattekraft och många välutbildade har en bättre hälsa än invånare i kommuner med en hög andel sysselsatta inom arbetaryrken. Arbetslösheten är låg i den södra delen av länet medan den är högre i den norra. Det innebär att förutsättningarna för en god hälsa är högre i de södra delarna av länet.

I de flesta kommuner i länet mår män bättre än kvinnor. Vänsterpartiet betraktar dessa skillnader ur ett könsmaktsperspektiv: Det vill säga att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp i samhället och vi vill ändra på det. Könsmaktsordningen genomsyrar hela samhället och påverkar samt begränsar både mäns och kvinnors livsvillkor genom de förväntningar som ställs på oss. Kvinnor förväntas dubbelarbeta genom att ta ett större ansvar för hushåll och familj. När vård- och omsorgssektorn drabbas av nedskärningar är det i högre utsträckning kvinnor som vårdar äldre och sjuka anhöriga. Även kvinnors och mäns arbetsliv skiljer sig åt, där kvinnor oftare har monotona arbetsuppgifter och mindre inflytande över sin arbetssituation. I folkhälsoarbetet är det därför viktigt att vara medveten om kvinnors och mäns skilda livsvillkor som bidrar till kvinnors sämre hälsa och att arbeta för att förändra dem.

Det gäller i hög grad psykisk ohälsa som är ett växande folkhälsoproblem i alla grupper, men där fler kvinnor än män drabbas. För att kunna sätta in rätt insatser i arbetet mot psykisk ohälsa är det viktigt att vara medveten om hur våra livsvillkor skiljer sig åt.
Mönstren kring mäns och kvinnors hälsa och mående grundläggs tidigt. När ungdomar svarar på frågor om hälsa och mående i regionens enkätundersökning, Liv och hälsa ung, uppger tjejer att de mår sämre, oftare har emotionella problem och känner sig otryggare än jämnåriga killar. Samtidigt som unga tjejer och kvinnor är kraftigt överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa, är framför allt yngre män överrepresenterade när det gäller exempelvis överdoser, självmord och dödligt våld. Det har sannolikt flera orsakssamband, där både ökande klassklyftor, otrygg uppväxtmiljö och destruktiva normer för hur en man ska vara, har betydelse.

Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Drygt var femte person har någon gång utsatts för våld i en nära relation och bland kvinnor är det betydligt vanligare. Hemmet är den allra vanligaste brottsplatsen när det gäller våldsbrott riktade mot kvinnor. Våld i nära relationer har sin grund i patriarkala strukturer och maktutövande. Det existerar i alla samhällen och alla samhällsgrupper, även inom samkönade relationer, men kan ta sig olika uttryck. Ett exempel är hedersrelaterat våld, som beror på patriarkala strukturer, men som yttrar sig specifikt genom kollektiva kontrollmekanismer, där våldet sanktioneras av till exempel en grupp eller en släkt.

Inom Region Uppsala finns förhållandevis god kunskap om våld i nära relationer, bland annat tack vare närheten till Nationellt kvinnofridscentrum i Uppsala. Det är viktigt att värna om och vidareutveckla den kompetensen. Vidare kan regionen och kommunerna i länet göra mycket genom att stödja exempelvis kvinnojourer, tjejjourer och andra ideella föreningar som kan spela en viktig roll i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer, samt hedersrelaterat våld. Regionen och kommunerna behöver utveckla analysen kring ohälsa och även väga in de olika kommunernas förutsättningar, som socioekonomiska nivåer, medelålder, hushållens disponibla inkomst och utbildningsnivåer. Där det är möjligt bör det även föras könsuppdelad statistik. Det bidrar till en mer rättvis bild av hälsoläget i länet samtidigt som det kan peka ut de viktigaste utvecklingsområdena för att förbättra folkhälsan.

Vänsterpartiet menar att folkhälsoarbete måste grundas på insikten att de stora hälsoskillnader som finns har sin grund i samhällsförhållanden, och de ekonomiska och sociala livsvillkor som människor lever under. Målet för folkhälsoarbetet ska vara att hälsan hos alla invånare förbättras men också att de skillnader i invånarnas hälsa som finns ska minska. Folkhälsoinsatser och stöd måste särskilt riktas till kommuner och befolkningsgrupper med störst behov.

Fler människor i arbete, minskade inkomstklyftor och jämställdhet mellan män och kvinnor är viktigt i arbetet för en bättre folkhälsa. Arbetslöshet skapar otrygghet och ohälsa. Sjukskrivna som nekas ersättning hamnar i en mycket otrygg situation som även påverkar möjligheten till rehabilitering. Socialförsäkringssystemen måste reformeras så att de verkligen ger en ekonomisk trygghet. Även den ökande sjuknärvaron måste uppmärksammas och där ekonomisk otrygghet är en del av problemet. Människor med en funktionsnedsättning måste ha rätt till assistans när det finns behov av det, för att kunna leva ett värdigt liv och ha möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet.

Även andra faktorer har visat sig ha betydelse för hälsan, som etnicitet och migration. Undersökningar visar också att hbtq-personer generellt har en sämre hälsa än heterosexuella cis- personer1 och inte alltid får ett bra bemötande inom vården eller ens adekvat vård, framför allt på grund av okunskap inom vården. Folkhälsoarbetet måste därför inrikta sig på att alla länsinvånare ges likvärdiga möjligheter, känner delaktighet och inte utsätts för diskriminering.

Goda levnadsvanor vad gäller exempelvis kost, motion, rökning och alkohol är viktiga för hälsan. Goda vanor grundläggs i ungdomen, därför måste insatser för barn och ungdomar prioriteras. Skolorna spelar här en viktig roll men även föreningslivet. Många kommuner har skurit ned på skolhälsovården. Vänsterpartiet menar att kommunerna måste satsa mer på elevhälsan med både läkare, skolsköterskor och kuratorer, så att det finns resurser att arbeta förebyggande och med tidiga upptäckter av hälsoproblem.

Västerbotten har länge arbetat med hälsoundersökningar och hälsosamtal för 40-, 50- och 60- åringar med goda resultat. De har även startat ett folkhälsoarbete för barn och unga som börjar redan med modern under graviditeten och fortsätter sedan upp till grundskoleåldern. Kommunerna i Västerbotten och landstinget samverkar kring folkhälsoarbetet. Uppsala län bör ta lärdom av deras arbete och starta ett liknande folkhälsoarbete riktat till barn och unga.

En aktiv fritid och kulturupplevelser har betydelse för hälsan. Uppsala län erbjuder mycket fritidsaktiviteter och kultur med institutioner i Uppsala och flera besöksmål runt om i länet. I länet finns också goda möjligheter till friluftsliv. Det finns stora rekreationsområden, skogar, friluftsområden och en lång kuststräcka. Det är viktigt att allmänhetens tillgång till dessa områden värnas och underlättas. Upplandsstiftelsen, som finansieras av regionen, är en tillgång som aktivt ska användas i detta arbete och vara kvar i offentlig ägo.

Regionen och kommunerna har även stora möjligheter att planera utemiljön på ett sätt som gör den tillgänglig och lockande för alla. Det kan till exempel röra sig om utegym, hälsostigar eller lekplatser för seniorer i anslutning till lekplatser för barn, som lockar till rörelse och motion.

Vänsterpartiet vill:

• Att folkhälsoarbetet ska verka för att utjämna socioekonomiska hälsoskillnader genom att prioritera insatser mot de områden i länet och de grupper som har störst behov.
• Att länets folkhälsoarbete ska ha ett genusperspektiv och verka för att utjämna skillnader i hälsa baserat på könstillhörighet.
• Stärka Elevhälsan.
• Att kommunerna och regionen ska utforma gemensamma handlingsplaner för en bättre folkhälsa riktat mot barn och unga.
• Lyfta hälsosituationen för flyktingar och asylsökande och rikta insatser för att öka kunskapen om hälsan i de grupperna.
• Att det ska finnas ett hbtq-perspektiv i länets folkhälsoarbete.
• Att planeringen av utomhusmiljöer ska göras på ett sätt som underlättar och uppmuntrar till fysisk aktivitet.