En radikal miljöpolitik

En radikal miljöpolitik

Hur vi hanterar klimatomställningen under de närmaste åren kommer att vara helt avgörande för mänsklighetens framtid. Miljöförstöring och klimatförändringar är en följd av ett ekonomiskt system som sätter profiten högre än hållbarheten och som systematiskt utnyttjar både natur och människor. Vänsterpartiet är det enda partiet som angriper grunden till miljö- och klimatproblemen och arbetar för ett mänskligare och rättvisare ekonomiskt system. Vi är också ensamma om att lyfta fram klass- och könsperspektiven på problemen, som till exempel att fattiga drabbas hårdare av miljöförstörelse och klimatförändringar.

Sverige har i dag som mål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp. Samtidigt menar många klimatforskare att det inte är tillräckligt för ett land som har goda möjligheter att gå före i klimatarbetet. Vänsterpartiet menar att det är fullt möjligt med en snabbare omställning och ambitiösare mål. Det är en stor utmaning, men innebär också stora möjligheter. Vi vill att Sverige senast år 2022 inrättar en grön statlig investeringsbank med minst hundra miljarder kronor i kapital för att underlätta klimatomställningen. Ur den ska företag, regioner och kommuner kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta.

Vi måste utforma en långsiktigt hållbar energiförsörjning baserad på förnyelsebar energi och snarast göra oss oberoende av framför allt fossila bränslen, men även av kärnkraft. Uppsala län har en unik position kring energifrågorna. Vid Uppsala universitet och Lantbruksuniversitetet finns stor kunskap kring ny alternativ energiteknik och hur vi ska minska energianvändningen, vilket måste tas tillvara i hela länet.

Regionen ska bli självförsörjande när det gäller förnybar el. Det finns förutsättningar för en stark utbyggnad av vindkraften vid Upplandskusten och kanske även i Mälaren. Detta innebär mycket stora utvecklingsmöjligheter och kommer att skapa nya jobb i länet under de närmaste åren. Vindkraftsparker ska byggas ut i regionen så långt som möjligt, med hänsyn till fågellivet, kulturmiljöer och biologisk mångfald. I dag har försvarsmakten rätt till veto mot vindkraftsutbyggnad och det behövs ett arbete på nationellt plan för att hitta bra lösningar på hur utbyggnaden ska fortgå. Även solenergi är en viktig del av omställningen till fossiloberoende och småskalig energiproduktion bör uppmuntras. Det är samtidigt viktigt att prioritera annan långsiktigt hållbar energi. Länets geografi med stora skogsbygder har betydelse för utveckling och produktion av olika biobränslen, en sektor som bör byggas ut. En god samplanering behöver ske för att ta tillvara de resurser som finns tillgängliga för biogasproduktion på länets gårdar.

Offentliga aktörer måste ta ledningen i energiomställningen. Det fungerar inte att överlåta till marknaden att introducera nya bränslen eller tekniker. Stödåtgärder och incitament är nödvändiga för att skynda på utvecklingen. I de många upphandlingar som Region Uppsala och kommunerna i länet gör måste höga miljökrav ställas. Andelen ekologiska produkter ska öka och mat ska i största möjliga utsträckning vara ekologisk och/eller närproducerad.

Regionen och kommunerna måste även skärpa sina miljömål inom andra områden. För att minska klimatpåverkan krävs tydliga politiska beslut om mål och åtgärder, att resurser avsätts och ett ökat miljömedvetande i hela organisationen. Det måste bli billigare att åka kollektivt och kollektivtrafiken måste bli ännu mer anpassad till befolkningens behov. Arbetet med att införa förnyelsebart bränsle i kollektivtrafiken och andra färdmedel som kommunerna och regionen har inflytande över, måste vidareutvecklas. När vi bygger nytt eller bygger om ska höga krav ställas på energianvändning och materialval.

Bostäder, arbetsplatser och samhällen ska alltid planeras utifrån människors behov och minsta möjliga miljöbelastning. Från första början måste det planeras för kollektivtrafiken. Nybyggnationer ska alltid kunna anslutas till godkända avloppssystem och ha miljövänlig el- och värmeförsörjning. Fastighetsnära källsortering är en självklarhet.

Klimatförändringarna är redan här och vi kommer att få leva med dem under lång tid. Därför måste all samhällsplanering ta hänsyn till hur vi bygger ett samhälle och en infrastruktur som inte är alltför sårbar för klimatförändringar och extremväder. Våtmarker nära städer måste bevaras för att minska risken för översvämning i städerna.

Även gröna ytor i städerna ger ett ökat skydd mot översvämningar då det ökar vatteninfiltrationen i marken. Grönområden och exempelvis dammar fungerar också som naturliga kolsänkor. Stora parkeringsplatser och mycket hårdgjord yta innebär stora översvämningsrisker även vid måttlig nederbörd. Detta är en ytterligare anledning till att planera för fler grönområden i städer och större orter.

Ekologisk kompensation bör tillämpas i samband med större exploateringar och ingrepp i värdefulla mark- och vattenområden. Med ekologisk kompensation avses gottgörelse av skada på naturmiljö som utgör allmänna intressen, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden. Den som orsakar skadan ska tillföra nya värden eller säkerställa befintliga värden som annars skulle gå förlorade. Det kan också ske genom att tillföra liknande värden på annan plats och kompensationen ska då betalas av exploatören.

Uppsala län har en lång kuststräcka mot Östersjön som är ett av världens största bräckvattenhav. Det är ett känsligt hav med låg vattenomsättning med ett medeldjup på endast 56 meter. Östersjön hotas främst av övergödning och överfiske. Jordbruket är den enskilt största källan till övergödningen och stora insatser krävs. EU:s jordbrukspolitik måste reformeras och den svenska jordbrukspolitiken anpassas så att den gynnar ekologiskt jordbruk och djurhållning. Odlingsfria zoner måste införas mot angränsade vattenmiljöer.

Fisket måste följa forskarnas rekommendationer. Allt fiske måste automatiskt upphöra när ett fiskebestånd närmar sig gränsen för ohållbart uttag. EU:s skadliga subventioner till fisket måste avvecklas och bottentrålningen förbjudas. Den är ett stort hot mot känsliga och ofta relativt okända havsmiljöer och ekosystem. Sjöfartens utsläpp av kväve har ökat dramatiskt jämfört med t.ex. vägtrafiken. Det finns i dag väl beprövad katalysatorteknik som tar bort 90 procent av kväveutsläppen. Alla fartyg som trafikerar Östersjön ska ha katalysator.

Naturreservat i länet ska fortsätta att utvecklas och fler ska tillkomma där det finns ett behov att värna biologisk mångfald och friluftsliv. Samtidigt ska planeringen gynna grönstrukturer som är sammanhängande och se till att gröna korridorer för växter och djur skapas i landskapet. Strandskyddet ska tydligt värnas. Områden som redan är rikt besökta behöver skydd samtidigt som det är viktigt att fler områden blir tillgängliga för allmänheten. Den unika havsmiljön vid Gräsö måste bevaras för att växter och djur ska kunna fortsätta leva, därför måste ett havsreservat inrättas. Inom reservatet skulle ett naturrum kunna byggas som en del i en satsning på ekoturism. Utformningen av reservatet och satsningar inom reservatet bör ske i samråd med de boende i närområdet.

Vänsterpartiet vill:

  • Ha en regional samling för omställning och utveckling inom energisektorn.
  • Satsa på förnyelsebar energi och förnyelsebara bränslen.
  • Att minsta möjliga miljöbelastning prioriteras.
  • Att exploatörer ska stå för ekologisk kompensation vid större eller känsliga markexploateringar.
  • Bygga vindkraftsparker på lämpliga ställen i länet.
  • Satsa på en effektivare energianvändning.
  • Att andelen ekologiska produkter ska öka.
  • Utveckla idéer om naturliga kolsänkor.
  • Att miljökonsekvensbeskrivningar alltid ska utarbetas.