Psykisk hälsa
Det finns en mängd faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Flera rapporter och undersökningar understryker arbetslivets betydelse. På många områden har kraven och jäktet ökat och arbetet blivit mer psykiskt ansträngande. Det är väl känt att omfattande omorganisationer, osäkra anställningsförhållanden liksom små möjligheter att påverka sin arbetssituation kan ha negativ påverkan på den psykiska hälsan.
Symptom som stress, ångest, oro, ängslan, lättare depression, trötthet och ständig värk i skuldror och axlar är idag vanligt förekommande. Psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen svarar idag för ca hälften av alla sjukskrivningar. Den psykiska ohälsan har ökat kraftigt under en tioårsperiod och är nu lika stor som sjukdomar i rörelseorganen.
Psykisk ohälsa har, liksom övriga hälsoproblem, en stark koppling till de ekonomiska och sociala livsvillkoren. Arbetslöshet, dålig ekonomi, ensamhet och isolering, stort ensamt ansvar för andra (gäller exempelvis ensamstående föräldrar och barn till åldrande föräldrar) är faktorer som har stark påverkan. Det finns också en stark social normering i samhället som till exempel handlar om att lyckas, att se bra ut, att vara vältränad, att äta rätt, att vara perfekt förälder och som för många leder till en pressad social situation. Psykisk ohälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande är också en könsfråga. I nästan alla undersökningar har kvinnor högre siffror än män på tecken och symptom som visar på risk för nedsatt psykisk hälsa.
Det av stor betydelse att människor med symptom på psykisk ohälsa får hjälp och stöd i tidigt skede. En bra företagshälsovård är viktig för de problem som kan kopplas till arbetslivet. För de flesta av de tecken på psykisk ohälsa som nämnts här gäller att de kan och bör klaras inom primärvården. För detta krävs dock att det finns såväl nödvändig kompetens och kunskap som tillräckliga personalresurser. Det behövs kuratorer, psykologer och möjligheter till samtalsterapi vid behov. Det måste även finnas utarbetade behandlingsrutiner mellan primärvård och psykiatri, och möjlighet för primärvården att konsultera psykiatrin.
Det finns grupper i Uppsala län för vilka utvecklingen av den psykiska hälsan kräver särskild uppmärksamhet och behov av insatser:
- Yngre kvinnor, där särskilt symptom som stress och nedstämdhet ökat. Denna grupp söker nu även oftare vård.
- Äldre människor, där problem som ångest, oro och tecken på depression ökat. Här krävs insatser i samarbete med länets kommuner.
- Flyktingar, som riskerar drabbas av psykisk ohälsa på grund av krigsupplevelser och övergrepp.
- Ensamstående föräldrar, där dålig ekonomi och stort ensamt ansvar kan leda till stress och nedstämdhet.
Vänsterpartiet vill:
- Att arbetslivets betydelse för den psykiska hälsan uppmärksammas.
- Förstärka primärvårdens möjligheter att möta och klara av tecken på psykisk
ohälsa. - Uppmärksamma den psykiska hälsan särskilt hos yngre kvinnor, äldre människor, flyktingar och ensamstående föräldrar samt göra insatser för dessa grupper.