Hälsan – en fråga om klass och kön

Hälsan – en fråga om klass och kön

Sett över en längre tid har folkhälsan förbättrats kraftigt i Sverige. Den politiska och fackliga kampen för att minska de ekonomiska orättvisorna och för bättre levnadsförhållanden i form av exempelvis bättre bostäder, arbetsförhållanden, kostvanor och utbildningsnivå har spelat en stor roll i utvecklingen. Forskning har visat att både den psykiska och fysiska hälsan är bättre i jämställda/jämlika samhällen.
Vänsterpartiet driver en politik för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i samhället.

Fortfarande finns i Sverige oacceptabla skillnader i ohälsa mellan olika grupper. Allmänt sett har folkhälsan förbättrats på många områden under de senaste 10 -15 åren, men samtidigt finns tydliga tecken på att skillnaderna i hälsotillståndet ökat mellan grupper, beroende på främst inkomst och utbildningsnivå.
Långvarig arbetslöshet innebär ökad risk för ohälsa i form av främst psykiska besvär, ökad sjuklighet och missbruk. Undersökningar visar också att hbtq-personer generellt har en sämre hälsa än heterosexuella cis-personer och får inte heller rätt bemötande av vården och myndigheter.

Vänsterpartiet ser det som ytterst angeläget att föra en aktiv politik för att höja utbildningsnivån och minska arbetslösheten. Särskilt viktigt anser vi det vara att unga kommer i arbete och sysselsättning – få saker bidrar till utvecklingen av olika hälsoproblem som arbetslöshet och att inte ha en strukturerad tillvaro där man får 
ta ansvar, känna sig delaktig och behövd.

Men hälsan är också en fråga om kön. Under senare år har betydelsen av mäns och kvinnors olika livsvillkor uppmärksammats alltmer som en förklaring till kvinnors sjukdomsmönster och översjuklighet. Sannolikt är de olika villkoren i samhället för män och kvinnor i arbetsliv, parrelationer och familjeliv de viktigaste faktorerna.
Arbetet med att på alla plan ta bort könssegregering i samhället måste fortsätta.

Arbetsmarknaden är fortfarande könssegregerad, kvinnor har oftare yrken med mindre inflytande över arbetsuppgifterna, mindre grad av självbestämmande över arbetets utformning och lägre lön. Problem med axlar, skuldror, nacke samt stress och tecken på utmattning drabbar kvinnor i större utsträckning än män.

Men skillnader i mäns och kvinnors hälsa kan också förklaras av att det finns en sämre medicinsk kunskap om kvinnors sjukdomstillstånd och att kvinnor och män bemöts olika inom vården. Därför är det viktigt att vårdpersonal har genuskompetens och kunskap i mäns och kvinnors skilda livsvillkor.

Arbetet med att få stopp på mäns våld mot kvinnor måste stärkas. Organisationer som arbetar mot kvinnovåld och för kvinnofrid ska få ekonomiskt stöd från samhället. De kvinnor som misshandlas ska få en bra vård och övrig hjälp som behövs. Män som misshandlar ska ges möjligheter till behandling för att ändra sitt beteende och vi vill ge stöd till sådan verksamhet. Även våldet inom samkönade relationer och mot hbtq-personer behöver uppmärksammas så att hjälp och stöd kan ges på rätt sätt.

Det finns anledning att särskilt uppmärksamma de hälsoproblem som personer från andra länder ofta uppvisar. Det behövs särskild kunskap för att förstå och behandla personer med exempelvis posttraumatiska stressymptom på grund av krig, förföljelser eller dramatiska uppbrott från det vardagliga livet. 

Vänsterpartiet vill

  • Uppmärksamma hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper och hälsoskillnader beroende på kön och rikta resurser för att utjämna dessa.
  • Få fler människor i arbete, då arbetslöshet är en mycket stor hälsorisk. Särskilt gäller detta för unga.
  • Öka forskningen kring ohälsa och sjukdomar utifrån ett kvinnoperspektiv.
  • Öka arbetet med att få stopp på mäns våld mot kvinnor.