Vänsterpartiets förslag till budget 2019 och plan 2019-2021

Vänsterpartiets förslag till budget 2019 och plan 2019-2021

Personalsatsningar avgörande!

Befolkningen ökar, andelen äldre blir allt större, vårdköerna är långa och växer och tillflödet i form av nya remisser fortsätter att stiga. Samtidigt står regioner och landsting inför en besvärlig ekonomisk situation med en kostnadsökning som ligger över ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Pensionskostnaderna ökar dramatiskt om ett par år, samtidigt som investeringar i nya och förbättrade lokaler också ger kraftigt ökade hyreskostnader. Den stora utmaningen är dock bristen på vårdpersonal, vilket leder till inställda operationer och stängda vårdplatser, växande vårdköer, minskade riks- och regionintäkter samtidigt som arbetsbelastningen är hög vilket i sin tur leder till ökade sjukskrivningstal.

Kvaliteten på vården hänger tätt samman med hur personalens situation ser ut. I dag är stora delar av vården sårbara på grund av personalbrist och en låg grundbemanning. En bidragande orsak till vårdköerna är att brist på framför allt specialistsköterskor håller vårdplatser stängda.

Sårbarheten märks också i hur personalen mår. Sjuktalen ökar. Många slutar eller går ner i tid.

Vänsterpartiet vill att regionen ska vara en attraktiv arbetsgivare. För det krävs att den politiska ledningen tar kraftfulla initiativ till förändringar, i samarbete med de fackliga organisationerna men framförallt med en hög nivå delaktighet för de anställda. Det behövs ökade personalresurser, men också ett mer systematiskt arbete för en god arbetsmiljö och ett förbättrat ledarskap. Det som gjorts i den riktningen har inte varit tillräckligt och inte heller finns tillräckliga satsningar i budgetförslaget.

Anställningar ska i första hand vara tillsvidareanställningar på heltid. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Rätt till heltid innebär också att det ska vara praktiskt möjligt att arbeta heltid med en rimlig arbetsbelastning och tid för återhämtning. Anställda i kvinnodominerade yrken, som sjuksköterskor och undersköterskor, ska inte behöva betala för en underfinansierad vård genom sämre privatekonomi och lägre pension, som deltidsarbete leder till. Nya arbetstidsmodeller har börjat införas där fler kan få kortare arbetstid och bättre ersättning för obekväma arbetstider. För Vänsterpartiet är det självklart att villkoren inom arbetstidsmodellerna ska vara lika för alla personalkategorier. Vänsterpartiet vill också se försök med sex-timmars arbetsdag inom olika verksamheter.

Grundbemanningen behöver höjas. Med fler händer i vården minskar arbetsbelastningen samtidigt som verksamheten blir mindre sårbar för tillfälliga störningar. Semesterplaneringen underlättas också. Vänsterpartiet anser att vårdnära service och måltidsvärdar är bra satsningar som kan frigöra vårdtid för vårdpersonalen.

Vänsterpartiet vill ge sjuksköterskor som vidareutbildar sig full studielön under tiden, gärna enligt den modell som Vårdförbundet förespråkar. Dessutom ska den nya kompetensen ge ett tydligt avtryck i lönekuvertet från dag ett. Utöver det ska all personal ha rätt till regelbundna utbildningsinsatser för att bibehålla och utveckla sin yrkeskompetens.

Även om lönen inte alltid är avgörande för att behålla och rekrytera vårdpersonal behövs en lönesatsning på kvinnodominerade yrkesgrupper, främst sjuksköterskor och undersköterskor. Vänsterpartiet satsar 50 miljoner på höjda löner vilket tillsammans med de ca 20 miljoner som ligger i Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag ger en total satsning på 70 miljoner.

Tack vare Vänsterpartiet har regionen fått 72 mkr under 2018 för att använda till förbättrade villkor för vårdpersonal. Sedan tidigare finns också 34 mkr från den s.k. professionsmiljarden. Tyvärr har merparten av dessa inte använts till långsiktiga lösningar. För Vänsterpartiet är det uppenbart att personalsatsningar behövs och måste vara av långsiktig karaktär.

Vårdbehoven i fokus!

Köerna har inte blivit kortare och tillgängligheten har inte ökat. Så måste man summera mandatperioden så långt. I december 2017 uppmättes den längsta kön hittills för operation eller behandling med 4901patienter i kö. Tillgängligheten till specialistbesök och för operation/behandling kan tyckas ha förbättrats men till största delen handlar det om att betydligt fler listas som ”patientvald väntan” och dessa räknas inte in i tillgänglighetsmätningen. Dock står de kvar i vårdkön och det troliga är att dessa patienter inte kunnat erbjudas vård inom vårdgarantin men då valt att fortsätta vänta och inte söka eller få hjälp att söka vård i annat landsting.
Länsinvånarna har rätt att kräva att vården ges i rätt tid och på rätt nivå enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Det måste vara utgångspunkten för både planering och ekonomi.

Det är helt klart att framför allt Akademiska sjukhuset behöver förstärkningar för att leverera mer vård som täcker behoven.

Befolkningen i Uppsala län har ökat med dryga 13 procent från 327 188 invånare 31 december 2008, till 370 551 31 mars 2018. (Källa: SCB) Andelen äldre än 81 år har ökat kraftigt och förväntas öka ytterligare.

Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen lyckats fått igenom 4,7 miljarder kronor till vården under 2018 och satsningen ökar sedan till 5,4 miljarder år 2020. Det betyder att Region Uppsala får stora tillskott; bland annat 72 mkr för förbättrade arbetsvillkor för vårdanställda och 32,6 mkr till förlossnings- och neonatalvården. Vänsterpartiet kommer att aktivt bevaka att framförhandlade resurser används till rätt ändamål. Trots stora resursförstärkningar från staten så kommer det ekonomiska läget ändå att vara bekymmersamt kommande år. Det största hotet är givetvis en borgerlig regering efter valet i september. Då kommer många av satsningarna att försvinna och välfärden, inklusive vården, kommer att få känna av stora nerdragningar.

På sikt är en förändring av vårdens struktur nödvändig med mer närvård och fler mobila team, en vårdstruktur som tar hand om patienterna tidigare och närmare. Kostnaden för att bygga upp den nya strukturen kan inte tas rakt av från den specialiserade vården eftersom det under lång tid kommer att finnas vårdköer att beta av. Det innebär att en strukturomvandling initialt innebär merkostnader.

Vänsterpartiet utgår i sitt budgetförslag från vårdbehoven och föreslår satsningar som leder till mer vård och en förbättrad personalsituation. Vänsterpartiet tar ansvar för en vård i tid och mer vård och föreslår en skattehöjning på 20 öre för 2019.

Effektiviseringar – för att använda pengarna rätt

Regionens verksamheter ska ständigt arbeta med förnyelse och eftersträva hög effektivitet. Det handlar om att göra rätt saker i rätt tid på rätt nivå och med rätt kompetens. Under förutsättning att uppdraget och den ekonomiska ersättningen för uppdraget är i balans, kan det vara bra att tydliggöra ett realistiskt effektiviseringskrav. För hälso- och sjukvården ska effektiviseringar bidra till en ökad vårdproduktion för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna, inte till att i första hand klara regionens totala ekonomi. I Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag handlar effektiviseringskravet på en procent om rena sparkrav för fjärde året, dessutom en rad andra sparkrav som är utlagda i budgetramarna. Vänsterpartiet anser att de föreslagna effektiviseringsmålen under planperioden inom hälso- och sjukvården ska hanteras av ansvarig styrelse så att frigjorda resurser, 81 miljoner, används till ökad vårdproduktion på rätt vårdnivå och för att klara personalförsörjningen.

Vänsterpartiet säger nej till effektiviseringskravet för kulturnämnden. Kultur är svårt att genomföra effektivare. Risken är att effektiviseringskravet leder till minskat stöd till konstnärer och studieförbund eller att viktiga verksamheter läggs ner.

Hälso- och sjukvården – mer vård och på rätt nivå

Utifrån de förutsättningar de fått har Akademiska sjukhuset genomfört effektiviseringar och besparingar på ett mer systematiskt sätt och med inställningen att vården inte ska påverkas negativt. Ändå är många vårdplatser stängda och överbeläggningarna fortsätter. Sjukhuset har under många år tvingats hämta in tidigare underskott och genomföra effektiviseringskrav samtidigt som uppräkningar inte motsvarar kostnadsökningar och befolkningsutveckling. För 2018 är prognosen efter april minus 120 miljoner för Akademiska sjukhuset. För att klara en ekonomi i balans måste fokus nu läggas på personalsituationen. Bemanningen behöver både öka och ses över för en robustare organisation och minskad arbetsbelastning. Det behövs ett långsiktigt arbete, inklusive en långsiktig finansiering, som syftar till att bemanna och öppna upp stängda vårdplatser så att fler kan få nödvändig vård i tid. Vänsterpartiet föreslår ett tillskott på 100 miljoner till Akademiska. Vidare föreslår Vänsterpartiet att de resurser som frigörs av effektiviseringar ska användas aktivt för mer personal och mer vård, istället för att inkasseras av regionen centralt för att förbättra det ekonomiska resultatet. För sjukhusstyrelsen skulle det innebära 58 miljoner att fördela främst till Akademiska.

Neonatalvården och förlossningsvården behöver förstärkas. Fler barnsjuksköterskor och barnmorskor behöver anställas och neonatalens lokaler rustas upp eller bytas mot nya.

Lasarettet i Enköping är innovativt och bedriver en effektiv verksamhet. Lasarettets kapacitet skulle kunna användas ännu bättre för att öka antalet planerade operationer och därmed möjliggöra för Akademiska sjukhuset att ta in fler riks- och regionpatienter. Det finns fler områden där lasarettet kan ta ett större ansvar för att t ex avlasta Akademiska sjukhuset. Till detta ändamål föreslår vi ett tillskott på 10 miljoner kronor för mer elektiv vård.

För övrig hälso- och sjukvård instämmer Vänsterpartiet i många av de inriktningar som finns i föreslagen plan och budget. Vi välkomnar inriktningen mot en närmare vård som läggs fram i utredningen Effektiv och nära vård 2030, och vi föreslår satsningar för att stärka vården utanför sjukhusen. Samtidigt med tanke på kösituationen och den starka befolkningstillväxten i länet behöver även Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping mer resurser för att klara sitt uppdrag under lång tid framöver.

En omställning till mer nära vård och mer närvård kommer att ta tid. Vi menar också att satsningar på den nära vården måste vara riktade och inte så generella som satsningen inför 2018 där den samlade primärvården fick drygt 40 miljoner utan egentligen någon motprestation. Vi har haft en stark ökning av både antalet vårdcentraler och antal besök på vårdcentraler och därmed också en stark kostnadsutveckling, men klarar ändå inte tillgängligheten. Det kan starkt ifrågasättas om det är mer av primärvård i den formen vi behöver. I underliggande budgetmaterial kan utläsas att kapiteringsersättningen ska utökas med 15 miljoner kronor utöver generell uppräkning. Vänsterpartiet vill istället använda dessa pengar till att stärka distriktssköterskemottagningarna i länet, särskilt på mindre orter där primärvården annars inte finns.

Vänsterpartiet vill satsa på distriktssköterskemottagningarna, se till att de hålls bemannade och eventuellt utöka antalet orter med mottagningar. Distriktssköterskorna står för en trygghet och kontinuitet för många äldre och/eller multisjuka. Fler orter kan komma att behöva distriktssköterskemottagning, kanske inte varje dag i veckan men med regelbundenhet. Ett sätt att genomföra det kan vara med mobila verksamheter och/eller ökat samarbete och samlokalisering med kommunerna. Genom digitalisering kan också arbetsinnehållet utvecklas och fler kan få merparten av sin vård tillgodosedd i närheten. För Vänsterpartiet är det den rätta vägen mot det som i utredningen ”Effektiv och nära vård 2030” beskrivs som ”närmottagningar”.

Närvårdskonceptet bör genom samarbete med länets kommuner, innebära att mer görs nära patienterna och att patientströmmen in till specialistvården kan begränsas. Det innebär i sin tur att andra patienter får ökad tillgång till specialistvården och köerna kan kortas, det vill säga att för samma pengar kan ett större vårdbehov tillgodoses.

Den psykiska ohälsan har blivit den nya folksjukdomen, inte minst bland unga kvinnor. Det behövs insatser på flera områden för att motverka psykisk ohälsa men också för att ta hand om de som drabbas. Vänsterpartiet vill förstärka primärvårdens möjlighet att hantera psykisk ohälsa och särskilda statsbidrag finns för det arbetet men det kan behövas ytterligare förstärkningar.

Genom att återföra frigjorda resurser från effektiviseringskravet, förstärks vårdstyrelsens budget med 23 miljoner vilket blir resurser för att utveckla närvården och stärka arbetet mot den psykiska ohälsan.

Det är bara sjukhusstyrelsens och vårdstyrelsens budgetar som får en uppräkning för demografiska förändringar. Med en ökad befolkning och fler som får vård kommer även kostnaden för sjukresor att öka. Vänsterpartiet föreslår därför att även sjukreseverksamheten ska erhålla demografisk uppräkning på 1,1 procent.

Jämställd och jämlik vård

Folkhälsan har allmänt sett förbättrats på många områden, men skillnader i hälsotillståndet mellan grupper har tenderat att öka, beroende på främst inkomst och utbildningsnivå. Hälsan har helt enkelt blivit mer ojämlik.

Samtidigt vet vi att vård inte alltid ges på lika villkor. Vi vet att socioekonomiskt svaga grupper har en sämre hälsa och inte alltid får den vård som andra får ta del av.

Skillnader finns även vad gäller kön. Kvinnor och män kan få olika behandlingar till synes utan medicinska skäl. I vårt län får hälsoklyftorna en tydlig geografiskt prägel då invånarna i de i norra länet i genomsnitt har märkbart sämre hälsa än de som bor i mellersta och södra länsdelarna. Därför är det angeläget med insatser för att stärka vården på landsbygden, t ex vår satsning på distriktssköterskemottagningar, för att säkerställa en jämlik vård i hela länet.

Samma mönster återfinns inom städerna då invånarna i socialt utsatta områden i Uppsala och Enköping också visar tecken på sämre hälsa. Här finns det också behov av riktade insatser för att främja en jämlik hälsa, t ex med förstärkningar i första linjens psykiatri.

Det är viktigt att regionen ständigt strävar efter att synliggöra och analysera skillnader i vård. Det är lättast när det gäller kvinnor och män eftersom vi kan se könstillhörighet i olika register. Dock är inte all statistik könsuppdelad och Vänsterpartiet vill ha mer av könsuppdelad statistik. Socioekonomiska skillnader är svårare att följa men kan göras bland annat genom ”Liv och Hälsa”. I båda fallen krävs att det finns ett aktivt analysarbete för att förstå varför skillnader uppstår och vilka åtgärder som kan vidtas.

Arbetet med folkhälsofrågor är avgörande för att Regionen ska kunna bidra till att uppnå jämlikhet inom hälsa och vi vill se fler steg mot en hälsofrämjande inriktning inom vården. Nya forskningsresultat visar på betydande hälsovinster, och minskade kostnader, genom de hälsoundersökningar/-samtal som erbjuds 40-, 50- och 60-åringar i Västerbotten. Vänsterpartiet vill att liknande verksamhet snarast startar inom Region Uppsala.

Patientavgifter – i vilket syfte?

Vänsterpartiet föreslår att distriktssköterskebesök åter blir avgiftsfria. Distriktssköterskemottagningarna är av väsentlig betydelse för äldre och kroniskt sjuka.

Det samordnade högkostnadsskyddet som införts i landstinget var fel konstruerat. Endast enstaka personer, vad Vänsterpartiet erfarit, har uppnått det samordnade högkostnadsskyddet. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av taket för det samordnade högkostnadsskyddet med 400 kr till 2200 kr. Det gör det möjligt för fler att faktiskt uppnå taket och därmed minska kostnaderna för de med störst vårdbehov, vilket var syftet.

Vänsterpartiet vill se en översyn av syftet och strukturen av samtliga patientavgifter.

Kollektivtrafiken – enkelt och billigt – för miljön och klimatets skull

Vänsterpartiet ser inget av de nödvändiga och stora satsningar som måste göras inom kollektivtrafiken för att klara fördubblingsmålen. Förändringen med ett enhetligt länskort som genomfördes 1 april 2014 innebar en kraftig sänkning av priset för de dyraste periodkorten, från 1580 resp 1260 kr till 790 kr, en sänkning som helt bekostades av en höjning för de Uppsalabor som tidigare använt stadskortet, från 525 kr till 790.

Vänsterpartiet konstaterar att biljettpriserna för kollektivtrafiken har ökat långt mer än konsumentprisindex. Tittar man bara på Uppsalas del är det en ökning motsvarande 51 procent mellan 2013 och 2017. Se diagrammet.

1 Diagrammet visar kostnadsutvecklingen för att dagspendla med månadskort inom Uppsala kommun, samt hur den skulle ha sett ut om kostnaden för månadskortet följt konsumentprisindex.

En översyn som tidigare presenterats i Kollektivtrafiknämnden visar att det kollektiva resandet 2015 minskat med 10 procent till och från Storvreta vilket visar att de nya zonerna och priserna har haft en negativ effekt. Det behövs en uppföljning för att se om trenden fortsätter och att även titta på de andra kransorterna. Med detta i åtanke håller Vänsterpartiet fast vid sitt tidigare förslag att återinföra ett stadskort eller snarare ett periodkort för en utökad zon 1 som omfattar kransorterna runt Uppsala. Skälen för förslaget är i huvudsak två; sociala och miljömässiga. En stad i Uppsalas storlek har ett inre liv och utbyte av aktiviteter som många har svårt att delta i eftersom det ändå kräver flera resor med kollektivtrafiken. Skola, arbete, vänner, fritidsaktiviteter, med mera, finns inte bara i närområdet. Avstånden i Uppsala är trots allt betydande och det är viktigt att alla känner att de har tillgång till hela staden på rimliga villkor. Staden växer och många söker boende i stadens närhet, i kringliggande orter, på grund av bostadsbrist. Dessa orter har idag två zoners taxa för enkelresor vilket gör att många tycker det är mer prisvärt att ta bilen in till centrum både för dagliga resor men också för handel och nöjen.

Vänsterpartiet anser att det är i en utökad zon 1 med närliggande tätorter som de största miljövinsterna finns att hämta genom att fler övergår till kollektivresande istället för bil. Genom en utvidgad zon halveras priset för enkelresor och genom att införa ett periodkort för zon 1 för 550 kr kommer fler att kunna ha det kollektiva resande som förstahandsalternativ. Förslaget på ett periodkort för zon 1 för 550 kr innebär ca 25 mkr i intäktsbortfall som kompenseras i Vänsterpartiets budget. Dock kommer biljettintäkterna att öka om resandet ökar.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet fortsätter med sin högprispolitik för kollektivtrafiken och vägrar inse biljettprisets betydelse i konkurrensen med bilen. För miljön och klimatets skull måste det vara enkelt och billigt att åka kollektivt, och därför föreslår vi en sänkning av periodkortet till 750 kr från dagens 840 kr. Sänkningen beräknas ge ett intäktsbortfall på 27 miljoner som Vänsterpartiet kompenserar för i budgetförslaget. Även denna summa beaktar inte en förmodad resandeökning och därmed nya intäkter.

Vänsterpartiet säger ja till lägre biljettpriser! Det ska vara enkelt och billigt att åka kollektivt!

Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget löser inte problemen

Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag innehåller inte tillräckliga satsningar och det är också oklart hur de nya tillskotten, och besparingarna, ska realiseras.

Det saknas satsningar för att klara vårdköerna och förbättra personalsituationen. Vänsterpartiet kan bara konstatera att för Socialdemokraterna och Miljöpartiet står inte vårdbehovet i centrum utan det viktigaste är att Akademiska och regionen håller budget. En budget som inte är anpassad för att ge vård i rimlig tid.

Det saknas också satsningar på kollektivtrafiken som på allvar bidrar till ett ökat resande för att klara miljö- och klimatmålen. Till skillnad mot Vänsterpartiet ser Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte till största möjliga miljöeffekt utan fortsätter med höga biljettpriser samtidigt som det ska sparas 13 miljoner på regionbusstrafiken utöver effektiviseringskravet på en procent (=10,7 mkr).

Den nödvändiga vården måste finansieras

Det finns kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning men det finns också hälso- och sjukvårdslagens krav på en god hälso- och sjukvård till länets invånare och krav på vård i rimlig tid, vårdgarantin. För Vänsterpartiet är hälso- och sjukvårdslagens krav viktigast och ska vara utgångspunkten för planering och finansiering av vården. Det räcker inte med att upprätthålla dagens vårdnivå för att klara vårdbehoven inom vårdgarantins gränser. Samtidigt är det nödvändigt att förnya vårdlokaler för den moderna vården och de ökande pensionskostnaderna är en realitet. Totalt behöver hälso- och sjukvården i landet få en större andel av statens kaka genom ett större statligt stöd. Hälso- och sjukvården behöver omstruktureras för rätt vård på rätt nivå, vilket initialt är en merkostnad, som på sikt kan avlasta den specialiserade vården. Vårdköerna finns dock där och måste kortas dramatiskt.

Vänsterpartiet ser de stora fastighetsinvesteringarna som nödvändiga för en modern vård. De kraftigt ökade hyreskostnaderna som tidigt varit kända ska inte drabba verksamheterna genom ökade sparkrav. Vänsterpartiet förutsätter att en stor del av Akademiska sjukhuset ökade hyreskostnader kommer att betalas justerad prislista för riks- och regionvården. Nuvarande regionavtal ska omförhandlas inför 2020.

Vänsterpartiet vill att förstudier för vårdcentrum i Tierp och en om- och utbyggd neonatalvård läggs in i investeringsplanen för 2019.

Vår tidigare bedömning att 20 öre skattehöjning är nödvändig kvarstår och ger därmed möjlighet för nödvändiga satsningar för mer vård, bättre personalpolitik och konkreta miljösatsningar.

Vänsterpartiets budgetförslag i sammanfattning

  • Nej till effektiviseringskrav på kulturen ger 1 mkr mer för kultursatsningar.
  • Satsning på kultur i vården med 2 miljoner.
  • En lönesatsning på kvinnodominerade vårdyrken med 50 miljoner kronor. I S och Mp:s budget ligger 20 miljoner ytterligare för lönejusteringar.
  • Frigjorda resurser genom effektiviseringar inom hälso- och sjukvården på 81 mkr ska återföras för att klara vårdbehoven och klara vårdgarantin.
  • Akademiska sjukhuset behöver en rimlig andel av effektiviseringspengarna för ökad personalbemanning och fler öppna vårdplatser.
  • Ett tillskott på 100 miljoner kronor till Akademiska sjukhuset.
  • Ett tillskott till lasarettet i Enköping på 10 miljoner kronor för mer elektiv vård.
  • I stället för att öka kapiteringsersättningen med ytterligare 15 mkr avsätts de pengarna för fler distriktssköterskemottagningar och en omställning mot närmottagningar
  • En utökad stadszon med kransorterna och ett eget periodkort för 550 kr. För det tillskjuter Vänsterpartiet ca 25 mkr till kollektivtrafiknämnden.
  • Sänkning av priset för periodkort i kollektivtrafiken från 840 till 750 kronor.
  • En skattehöjning med 20 öre ger möjlighet till Vänsterpartiets satsningar utan att äventyra ekonomin.
  • I budgethandlingen framgår inte vad som ingår i besparingsbetinget på 127 miljoner men i underliggande material kan bland annat utläsas ett sparkrav på 13 miljoner genom reducerad regionbusstrafik. Vänsterpartiet säger nej till det och lägger istället 13 miljoner mindre till regionstyrelsen som får återkomma med andra förslag.

 

2018

2019

2020

2021

Verksamhetens nettokostnad

-10 929

-11 792

-12 260

-12 767

Skatteintäkter

9 590

10 153

10 551

11 012

Inkomstutjämning och generella statsbidrag

1 688

1 896

1 981

2 026

Finansnetto

-179

-146

-241

-321

ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet

170

111

32

-50

Avsättning enligt resultatmål

-170

111

32

0

Avvikelse mot resultatmål

0

0

0

-50

Besparingsbeting

127

249

220

Styrelsers och nämnders anslagsramar *
Styrelsers och nämnders anslagsramar *

Budget

Budget

Plan

Plan

 

2018

2019

2020

2021

Sjukhusstyrelsen

-6 742

-7 350

-7 691

-7 915

Vårdstyrelsen

-2 286

-2 472

-2 553

-2 687

Trafik och samhällsutvecklingsnämnden

-1 084

-1 199

-1 235

-1 268

Kulturnämnden

-112

-118

-120

-123

Fastighets- och servicenämnden

-82

-72

-69

-60

Varuförsörjningsnämnden

0

0

0

0

Patientnämnden

-5

-5

-5

-6

Gemensam nämnd för kunskapsstyrning

-6

-6

-6

-6

Regionstyrelsen

-612

-569

-580

-703

Verksamhetens anslagsramar

-10 929

-11 792

-12 260

-12 767