Akademiska har under många år haft svårt att uppnå en budget i balans. Det är också där det finns arbetsplatser med den mest pressade personalsituationen. Vi menar att det i huvudsak beror på en långvarig underfinansiering.

Hela Sveriges sjukhus
Akademiska tar emot patienter från hela Sverige. Med ett uppdrag som sträcker sig över sju län i Mellansverige, har Akademiska sista hands ansvar för en befolkning på mer än två miljoner människor. Verksamheten är till en tredjedel beroende av riks- och regionvård, framför allt genom avtal med regioner i mellan Sverige. 

Ett nav för forskning, utbildning och utveckling
Akademiska är också ett forsknings- och undervisningssjukhus, med ett intimt samarbete med Uppsala universitet som är av stor vikt för länets utveckling. Det finns därför anledning att framhålla Akademiska sjukhusets betydelse: Med fler än 8000 anställda, merparten kvinnor, och en budgetomsättning på tio miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarar vård såld till andra, utgör sjukhuset en motor för länets utveckling. Många arbetstillfällen skapas också genom den forskning som bedrivs och de företag inom life-science som växer fram. 

Ett underfinansierat sjukhus
Akademiskas personal har under många år genomfört effektiviseringar. Region Uppsalas ekonomi skulle se ännu dystrare ut om det inte vore för personalens ansträngningar. Ändå är många vårdplatser stängda och överbeläggningarna fortsätter. Vi hör ofta larmrapporter om ekonomiska underskott, kris på akuten och stress för personalen.

Sjukhuset har under många år tvingats hämta in tidigare underskott och genomföra effektiviseringskrav, samtidigt som uppräkningar inte motsvarat kostnadsökningar och befolkningsutveckling. Inga sparpaket har hjälpt. Tvärtom tyder mycket på att sjukhuset är underfinansierat. För att klara en ekonomi i balans måste fokus nu läggas på personalsituationen och ökad vårdproduktion.

Blågrönt misslyckande
Det blågröna styrets förslag är otillräckligt. Visserligen får Akademiska en uppräkning i höjd med index för 2022. Vänsterpartiets kritik mot tidigare budgetar har fått effekt. Men efter många år med uppräkningar långt under nivån för kostnadsökningar är Akademiska grovt underfinansierat. Det krävs tillskott för att komma till rätta med problemen. 

Dessutom planerar det blågröna styret att dra ner Akademiskas uppräkning med en procent under åren 2023 och 2024. Det är samma nedskärningspolitik som tidigare. 

Misslyckandet med att få en ekonomi i balans lär fortsätta – på bekostnad av såväl patienter som personal.

En långsiktig plan
Vänsterpartiet lägger fram en rimlig plan för Akademiskas finansiering som på sikt kan säkra en balans mellan ekonomi och uppdrag. Och som tar höjd för ökat vårdbehov efter pandemin.

För 2022 anslår vi ökade resurser till Sjukhusstyrelsen med 300 miljoner kronor. Vi ålägger Sjukhusstyrelsen att ta fram en treårsplan för Akademiska, och föreslår en ytterligare höjning i Akademiskas ram på 100 miljoner år 2023 för ändamålet. Dessutom undantar vi Akademiska från det årliga enprocentiga effektiviseringskravet under planperioden och vill istället att Sjukhusstyrelsen ska ta fram tydliga mål om att Akademiska ska ge mer vård. 

Utveckling istället för nedskärningar och privatisering
År 2024 har Akademiska en budgetram som är en halv miljard större. Det möjliggör för Sjukhusstyrelsen att ta fram mål för fler öppnade vårdplatser, högre vårdproduktion, ökad bemanning och minskad användning av hyrpersonal. Det ges också utrymme för satsningar på Lasarettet i Enköping och ökat stöd till den nära vården. En rimlig målsättning för vårdplatserna är att öka med tjugo platser per år. Ökat anslag kommer dessutom att ge möjlighet till ökad vårdproduktion och därmed högre intäkter från patienter från andra län. 

Tillsammans med andra satsningar i vår budget får Sjukhusstyrelsen över 1,2 miljarder mer under planperioden jämfört med det blågröna förslaget. 

Vänsterpartiets långsiktiga plan för Akademiska ger sjukhuset ett andrum som behövs för att uppnå balans i ekonomin och leverera mer vård.

Vänsterpartiets förslag:

• Öka resurserna för Akademiska med 300 miljoner kronor år 2022 och
  ytterligare en höjning i sjukhusets ram med 100 miljoner kronor år 2023. 
• Undanta Akademiska från effektiviseringskravet på en procent under planperioden. 
• Ta fram mål för fler öppnade vårdplatser, högre vårdproduktion, ökad bemanning
  och minskad användning av hyrpersonal.

Uppdaterades: 05 aug 2022