Okategoriserade

Frågor till statsrådet Gunilla Carlsson (m) och Carl Bildt (m)

I riksdagen används möjligheten att ställa frågor till ministrarna flitigt. Här får ni frågorna och svaren om dels återuppbyggnaden av Halabja och dels om Turkiets eventuella medlemsskap i EU.

Skriftlig fråga 2006/07:14

den 12 oktober
Fråga
2006/07:14 Stöd till återuppbyggnaden av Halabja
av Jacob Johnson (v)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)

Den 16 mars 1988 bombade Saddam Husseins mördartrupper den kurdiska staden Halabja. Minst 5 000 människor dödades och 7 000 skadades. Än i dag ser vi skadeverkningarna från gasattacken. Vi glömmer aldrig Halabja. Fortfarande föds barn med missbildningar. Ännu kan inte marken brukas. Man vet inte hur lång tid det tar att rena marken och ju längre tid det dröjer desto värre blir det eftersom giftet sjunker ned i lagren. Sverige ger bistånd till Irak men det förefaller som om den kurdiska delen av federationen glömts bort eftersom Sverige satsar mer på de södra delarna.

Under Oil-for-food-programmet sattes de pengar som skulle ha blivit projekt och stöd till den kurdstyrda autonoma zonen i norra Irak och som förhindrades av Saddam Hussein på ett bankkonto i Schweiz. Ingen vet i dag hur mycket det skulle kosta att rena jorden i och kring Halabja. Det behövs forskning och det behövs pengar. Västvärlden har stor skuld i att Saddam försågs med vapen och giftgas. När 5 000 människor mördats av den president som då ledde landet lade USA in sitt veto i FN för att förhindra att FN fördömde gasattacken. Väst har därför ansvaret för att de överlevande kompenseras och rehabiliteras. Västvärlden har därför skyldighet att återuppbygga Halabja och rena jorden.

‘Min fråga till statsrådet Gunilla Carlsson är därför:
Vilka åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att Halabja ska renas och att de överlevande rehabiliteras och kompenseras?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:14

den 18 oktober
Svar på fråga
2006/07:14 Stöd till återuppbyggnaden av Halabja
Statsrådet Gunilla Carlsson

Jacob Johnson har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att Halabja ska renas och att de överlevande rehabiliteras och kompenseras.
Halabja-attacken är ett exempel på det brutala våld som Saddam Husseins regim systematiskt utövade mot sin egen befolkning. Hans fall har bland annat inneburit att det nu är möjligt för det irakiska folket att bygga upp ett framtida Irak byggt på rättsstatens principer och där mänskliga rättigheter respekteras. Det internationella samfundet har en skyldighet att stödja detta arbete.

Sverige avsätter, genom vår landstrategi för Irak åren [email protected], ca 480 miljoner kronor för projekt med fokus på mänskliga rättigheter, demokrati och infrastruktur. Merparten av dessa medel kanaliseras genom FN:s och Världsbankens gemensamma återuppbyggnadsfond för Irak, IRFFI, som i samarbete med den irakiska regeringen och i enlighet med irakiska behov och prioriteringar förmedlar resurser till stöd för bland annat god samhällsbyggnad. Sverige verkar för att stärka FN:s roll som internationell samordnare av återuppbyggnadsinsatser i Irak. Bilateralt och inom ramen för EU verkar Sverige för ökade insatser för att främja respekten av de mänskliga rättigheterna, liksom för att främja demokrati och institutionsuppbyggnad. Genom arbete med demokratifrämjande och mänskliga rättigheter stöder Sverige ansträngningarna att skapa ett livskraftigt civilt samhälle i Irak.

Det svenska biståndet bidrar även till uppbyggnaden av den irakiska centralbanken och till utbildningsinsatser för det irakiska elministeriet för att förbättra underhållssystemen och säkra distributionen av elektricitet.

Det svenska biståndet är inte geografiskt öronmärkt utan fördelas efter de behov som av Irak i samarbete med det internationella samfundet bedöms som mest akuta. Irakiskt ägarskap av återuppbyggnadsprocessen och genomförandet av den nationella irakiska utvecklingsstrategin är centralt och förutsätter väl fungerande samordning mellan olika givare. Sverige är den största givaren till det arbete som UNDP bedriver tillsammans med det irakiska planeringsministeriet för att utveckla en struktur för givarsamordning.

Skriftlig fråga 2006/07:15

den 12 oktober
Fråga
2006/07:15 Kurdernas representation vid förhandlingarna om Turkiets medlemskap i EU
av Jacob Johnson (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)

Den senaste tiden har vi fått information om ökad tortyr och misshandel av kurder i Turkiet. Vid demonstrationer i bland annat Diyarbakir, Batman, Mardin i turkiska Kurdistan attackerade turkisk militär civila kurder. Ett begravningståg attackerades och minst åtta kurder, däribland barn, mördades av säkerhetsstyrkorna. Vid demonstrationen i Diyarbakir arresterades 217 barn som var på väg till skolan. Barnen bakbands till händer och fötter. De är nu frisläppta men står fortfarande åtalade och ska ställas inför rätta. Författare arresteras därför att de lyfter den kurdiska frågan och folkmordet på armenier med flera 1915. Barnböcker av Astrid Lindgren som översatts till kurdiska släpps inte in i landet utan anses vara ett hot mot den turkiska staten och förolämpa Kemal Atatürk. Turkiet har visserligen genomfört nya lagar men lagarna måste också följas, de får inte bli en produkt på ett papper.

Militärens inflytande i det nationella säkerhetsrådet måste försvinna helt, kvinnors mänskliga rättigheter måste säkerställas, kurdernas rätt till sina mänskliga rättigheter är en självklarhet. De människorättsorganisationer som kämpar för mänskliga rättigheter måste få göra det utan att trakasseras av den turkiska militären. Köpenhamnskriterierna måste uppfyllas. Turkiet ska nu få börja förhandla om medlemskap i EU. Kurderna torde vara de som bäst kan utvärdera och vittna om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och efterlevs i Turkiet. Det är därför inte mer än rimligt att kurdiska organisationer har möjlighet till inflytande vid förhandlingarna.

Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är därför:
Vilka åtgärder har ministern för avsikt att vidta för att kurdernas erfarenheter om hur Turkiet efterlever de mänskliga rättigheterna ska tas till vara i de kommande medlemsförhandlingarna?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:15

den 20 oktober
Svar på fråga
2006/07:15 Kurdernas representation vid förhandlingarna om Turkiets medlemskap i EU
Utrikesminister Carl Bildt

Jacob Johnson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kurdernas erfarenheter om hur Turkiet efterlever de mänskliga rättigheterna ska tas till vara i de kommande medlemskapsförhandlingarna.
Turkiet har gjort viktiga framsteg de senaste åren, samtidigt som mycket återstår att förbättra när det gäller till exempel yttrandefrihet, militärens inflytande, kvinnors och barns åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och skyddet av minoriteter. Den positiva utvecklingen måste fortsätta och konsolideras. Jag delar Jacob Johnsons uppfattning att de nya lagar Turkiet infört som en del av reformprocessen också måste genomföras, och genomsyra samhället som helhet.

Vårens oroligheter i sydöstra Turkiet bottnar i hög grad i den sociala och ekonomiska eftersatthet som länge präglat området. Den har i sin tur försvårats av den väpnade kamp som den av Europeiska unionen terroriststämplade gruppen PKK fört mot såväl civilbefolkning som regeringsstyrkor. Hittills i år har 400 civila omkommit eller skadats och minst 100 turkiska soldater har fått sätta livet till. Dock måste all terroristbekämpning i Turkiet, liksom i alla andra länder, bedrivas med full respekt för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Jag beklagar djupt att oskyldiga människor fick sätta livet till i samband med oroligheterna. Övervåld i syfte att upprätthålla lag och ordning kan aldrig accepteras.
När det gäller kurdernas erfarenheter och betydelsen av att dessa tas till vara i förhandlingarna kan det konstateras att Turkiet, liksom övriga kandidatländer, företräds av sin demokratiskt valda regering. I regeringen ingår också turkiska medborgare av kurdiskt ursprung.

Deras uppgift är inte att representera en särskild etnisk folkgrupp utan befolkningen i sin helhet.
Detta betyder dock inte att kurdiska organisationer saknar inflytande, eller att kurders erfarenheter och frågor inte uppmärksammas i förhandlingarna. Turkiets uppfyllande av de politiska Köpenhamnskriterierna bevakas löpande av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna. Kriterierna innebär bland annat att Turkiet måste ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

Kommissionens årliga översynsrapport om Turkiet är den kanske mest omfattande analys som regelbundet görs av utvecklingen med fokus på Köpenhamnskriterierna. Rapporten är central för framstegen i förhandlingarna. I framtagandet av rapporten konsulteras självklart en mängd enskilda organisationer, även kurdiska. Det är välkommet att det civila samhället involveras i detta sammanhang.
Från svensk sida är och förblir vi aktiva att i EU-sammanhang lyfta fram vikten av en förstärkt dialog med det civila samhället, inklusive företrädare för etniska och religiösa minoriteter.

 

Skriv en kommentar