Okategoriserade

Hur säkert är säkert?

Veckan som gick avslutades med ett flertal olyckor med flera dödsoffer. I Polen omkom minst 66 personer när ett tak rasade in. Det var inte länge sedan en liknande olycka inträffade, med flera dödsoffer och även där var den troliga orsaken mycket snö på taket. Uppenbarligen fanns inte ett sådant scenario med när man beräknade hållfastheten, eller? Kan man lita på att svenska hallar har tillräcklig stor säkerhetsmarginal för att klara vintriga förhållanden? Vem godkänner beräkningsgrunderna? Eller gäller någon slags EU-byggstandard?
Här i Sverige körde en buss av vägen och 9 personer omkom och ett stort antal personer skadades. Bussen gled nedför en slänt och landade på taket som helt trycktes in, ända in till stolsryggarna. Personbilar testas enligt EuroNcap där flera krockmoment ingår och betyget blir ett antal stjärnor (max 5) som vägleder oss konsumenter. Men vilka krocktester utsätts nya bussmodeller för? Eller är de för dyra för att krocktestas? Något måste ändå vara fel när en nästan helt ny buss inte klarar att lägga sig på rygg. Då hjälper det inte att använda bälten även om det minskar riskerna i andra situationer.
Vi har haft tidigare olyckor där det konstaterats dåliga däck. Tunga fordon har av någon anledning inte samma krav på vinterdäck som personbilar. Varför? Det kanske är dags att ställa högre krav på den tunga trafiken som ju ökar på våra vägar. Långtradarna blir allt fler och förarna är allt oftare från andra länder, ovana med svenska vinterförhållanden.

Men det som kanske stämmer mest till eftertanke var det som framkom i samband med bussolyckan. Vägsträckan har haft ett stort antal allvarliga olyckor, trots att det är en av de nyaste motorvägarna i Sverige. Det slår mig att det är ganska vanligt att läsa om olyckor, t o m med dödsfall, på E4:an mellan Uppsala – Stockholm. Båda dessa är byggd för att vara säker med breda och dubbla vägbanor och helt avskiljt från mötande trafik. Just trafiksäkerheten brukar vara motorvägsförespråkarnas starkaste argument för nya vägprojekt. Kanske är det dags att avliva myten om de säkra motorvägarna. De enda vägarna som verkar leva upp till säkerhetskraven, är de trefiliga med mittbarriär. De tar mindre plats och är billigare att bygga än motorvägar.

Till slut ramlar jag in på denna vecka eftersom jag fick höra ett kort föredrag om evidensbaserad vård. Dvs vård som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, som det står i Hälso- och sjukvårdslagen. Vi är antagligen ganska många som tycker att den svenska hälso- och sjukvården kan man lita på. Den är långt framme och väl utvecklad. Tyvärr kan det konstateras att det är mycket svårt att få genomslag för nya behandlingsmetoder och nya rön om vad som är bra eller inte bra i vården. Det kan vara så illa att var fjärde patient får en behandling som inte är till någon nytta eller rent av kan vara skadlig. Det här får ju en landstingspolitiker att reagera. Det är bra att vi har just förbättringsarbete som ett av sex fokus i detta landsting. Mycket finns att göra och vi måste göra rätt saker.

Trots detta är jag övertygad om att vi har världens bästa sjukvård i Sverige. Men det är nyttigt med eftertanke ibland. Hur säkert är det vi brukar betrakta som säkert?

Sören Bergqvist

Skriv en kommentar